Vad kan det tänkas kosta med ett gränsrör?

[Bambi2]

Då tror jag inte du läser vad jag skriver... Det viktiga som jag ser det är att inte betala för något som ändå slutar i status quo. Det finns hur många osäkra fastighetsgränser som helst i landet, i normalfallet behöver dom inte bestämmas förens folk börjar bråka eller möjligen myndigheter kräver det vid olika förrättningar etc. Grannen kan inte blockera TS från att använda sin fastighet, det är bara TS som fått för sig det. Läser du de regler som finns angående vägar i fastighetsbildningslagen framgår det med all önskvärd tydlighet att det är (relativt) lätt att med tvång ordna tillgång till väg. Om det alltså mot förmodan är så att TS inte har tillgång till väg för sin fastighet kan hon ordna det. Rimligen borde hon lägga sina pengar på en sådan förrättning i så fall. TS granne kan ta hennes mark i anspråk på det sätt du beskriver oaktat om gränsen är fastställd eller inte. Rekvisitet i JB 3:12 för att få behålla byggnad på annans mark är kopplat till dels kostnaderna och olägenheten med att flytta byggnaderna och dels hur pass mycket grannen visste eller i vart fall borde ha vetet om gränsen när byggnaden uppfördes.

Jag skulle säga att i och med hur TS agerar är det bättre att få gränserna bestämda i morgon. Då har nämligen TS tid på sig att själva sluta bryta mot regler och lagar för att på så vis ha en bättre utgångspunkt, inte minst när det kommer till monetära aspekter i frågan. Jag vidhåller dock fortfarande att TS borde försöka utnyttja sin grannes (mest troligt självvalda) olägliga situation och försöka klämma sin granne på så mycket pengar och/eller mark som möjligt.

Sen ska det ju också påpekas att det är långt ifrån säker att TS uppfattning om vart gränsen går och Lantmäteriets uppfattning om det samma kommer vara med varandra överensstämmande. En fastighetsbestämning behöver alltså inte sluta med att Lantmäteriet ger TS rätt (även om det av tråden att döma verkar kunna ligga i tangentens riktning). Det vore ju en tämligen bitter eftersmak för TS om det slutar med att grannens har haft rätt hela tiden och TS dessutom får betala mer än grannen för att Lantmäteriet ska bestämma gränsen. Jag håller det som sagt för osannolikt, men det skulle inte vara första gången det uppdagas att fastighetsägarnas idé om vart gränsen går är helt annorlunda jämfört mot Lantmäteriets uppfattning.


Det beror så klart på hur du definierar rätt. Enligt lagen är rätt sätt att kontakta kronofogden, polis etc. I praktiken finns dock som du påpekar uppenbara problem med detta. En mer pragmatiskt lagd person skulle kanske (givet att det inte går att bevisa) se till så att stängslen etc. går sönder, vilket skapar ett ekonomiskt incitament för grannen att sluta sätta upp staket på fel sida gränsen. Ytterligare en variant av personer skulle själv efter några rundor riskera att torska för misshandel, olaga hot, trakaserier eller liknande. Faktum är att det är svårt att gå med vinst när du har med rättshaverister att göra, även om du tillslut får rätt via myndigheter och domstolar har du mest troligt ändå betalat med något annat, ibland oersättligt, som tid, ork eller välmående.

Då efter ett antal råd hur man gör rätt enligt lagen/juridiskt beroende vad grannen gjort mot en och ett fåtal tips hur man kan försöka "ge igen" och eventuellt trappa upp konflikten och ändå i slutändan inte få något löst. Utan hur man än vrider sig har man lagt mycket tid, pengar och välmående i onödan, det går inte "vinna" sin "rätt". Detta är vad jag kommit fram till efter ett antal fall av dessa trådar och det bästa rådet är att göra det man själv kan påverka, antingen flytta eller på något lagligt vis bygga/plantera något så man kan distansera sig och undvika kontakt med grannen.

Det finns givetvis mellanting av grannar och fall där en korrekt utmätt gräns skulle hjälpa men då kan man ofta prata och diskutera med grannen sen tidigare och tar gemensam hjälp. I fall där den ena grannen bara vill ta tomt etc, där det är uppenbart att grannen gjort fel och aldrig kommer lyssna, där har jag inte hört något bättre råd eller konkret tips som kommer fungera än att flytta, det är rätt tråkigt. Förhoppningsvis är det få av den sortens granne där ute bland tomterna.

 

[Falckman]

Då efter ett antal råd hur man gör rätt enligt lagen/juridiskt beroende vad grannen gjort mot en och ett fåtal tips hur man kan försöka "ge igen" och eventuellt trappa upp konflikten och ändå i slutändan inte få något löst. Utan hur man än vrider sig har man lagt mycket tid, pengar och välmående i onödan, det går inte "vinna" sin "rätt". Detta är vad jag kommit fram till efter ett antal fall av dessa trådar och det bästa rådet är att göra det man själv kan påverka, antingen flytta eller på något lagligt vis bygga/plantera något så man kan distansera sig och undvika kontakt med grannen.

Jag önskar att jag kunde säga att du har fel, men tyvärr är det alltför ofta det ser ut på det här sättet. Givetvis kan man också nå framgång med dylika processer och är din granne inte en total rättshaverist kan fastighetsbestämningar till och med förbättra grannsämjan. Men när det gått så långt att bägge parter börjat "ta lagen i egna händer" så brukar det sällan spela särskilt stor roll vad Lantmäteriet kommer fram till. Ett klassiskt exempel är den grannfejd angående en samfälld väg i Hagestad i Skåne som pågått ett par decennier. Lantmäteriet klargjorde för typ 30-40 år sedan vart gränsen går och att vägen är samfälld. En familj av rättshaverister har gjort en egen "utredning" och avfärdar Lantmäteriets beslut med att "myndigheten är korrupt, vi har rätt". I praktiken har vi en bonde som inte kan nyttja den väg han har rätt till, trots att han kontakta lantmäteriet och gjort en fastighetsbestämning.

För den intresserade finns ett avsnitt på från de gamla programmet "Grannfejden" med Aschberg som tar upp konflikten, dock inte så mycket ur ett juridiskt perspektiv.

Det finns givetvis mellanting av grannar och fall där en korrekt utmätt gräns skulle hjälpa men då kan man ofta prata och diskutera med grannen sen tidigare och tar gemensam hjälp. I fall där den ena grannen bara vill ta tomt etc, där det är uppenbart att grannen gjort fel och aldrig kommer lyssna, där har jag inte hört något bättre råd eller konkret tips som kommer fungera än att flytta, det är rätt tråkigt. Förhoppningsvis är det få av den sortens granne där ute bland tomterna.

Jag vet, det är tragiskt och en brist i systemet. Nu ska inte TS tråd kapas och bli en politisk diskussion, men de problem du tar upp är en anledning till varför jag har rätt skilda åsikter om hur lagarna borde vara utformade jämfört mot gemene man. Jag tycker USA, som så många förut i historien visar oss den rätta vägen för att parafrasera Gun Hellsvik För att vara lite seriös då, möjligheterna att med våld skydda sin egendom måste bli större alternativt så måste kronofogdens och polisens budget bli enormt mycket större så att det svenska systemet kan funka som det är tänkt. Ytterligare en tänkbar lösning är punitiva skadestånd, men även det är ett mycket osvenskt begrepp som många svenskar har svårt för. Men något verkar behöva göras, för som det är nu finns uppenbara problem, det vittnar inte minst det här forumet om.

Men som utgångspunkt med rådande regelverk finns det en punkt där du som människa bör ställa dig frågan, är det värt det? Att leva 100 år som ett får är nog faktiskt trevligare i längden än en dag som ett lejon, även om Mussolini inte håller med Men det är ju ens egna val och avvägning, i de flesta fall är människor rimliga och det går rätt lätt att lösa sånt här. Vi ska också komma ihåg att de är det mer extrema fallen som tenderar att dyka upp hos myndigheter, domstolar, media och forum. Det är också därför jag brukar förorda att folk kommer överens på tu man hand, jurister är en merkostnad som bör undvikas så långt det går.

 

[Anna_H]

Det kan man ju tycka, men då det skedde för 30 år sedan är frågan preskriberad sen länge.

Och om så inte hade varit fallet hade man ju fortfarande behövt bevisa att grannen var skyldig.

TS har i decennier låtit saker fortgå och vill nu plötsligt få dem att vara såsom de borde varit från början. Det är inte en enkel utmaning ens om man har helt rätt i sak.

Att brottet är preskriberat gör att hen inte kan straffas för det. Men det hindrar inte Lantmäteriet att skicka hela fakturan dit, brottet blir ju inte ogjort bara för att det inte går att döma ut straff.

 

[Nötegårdsgubben]

Fin inställning till rättssäkerhet du har.

Ett preskriberat brott där skuldfrågan inte är prövad kan naturligtvis inte användas som grund för fördelning av kostnader.

 

[Falckman]

Fin inställning till rättssäkerhet du har.

Ett preskriberat brott där skuldfrågan inte är prövad kan naturligtvis inte användas som grund för fördelning av kostnader.

Dessutom blir det ännu märkligare om LM ska ta ställning till påstådda brott, det ligger ju inom domstolens kompetens, inte LMs.

Att brottet är preskriberat gör att hen inte kan straffas för det. Men det hindrar inte Lantmäteriet att skicka hela fakturan dit, brottet blir ju inte ogjort bara för att det inte går att döma ut straff.

Nej men reglerna i 14:10 FBL hindrar LM från att skicka hela fakturan för en fastighetsbestämning till TS granne, det är nämligen inte en skälig fördelning. LM kan inte ta hänsyn till att ena parten i en gränstvist hävdar att dennes motpart begått ett brott för cirka 30 år sedan vid en fördelning av förrättningskostnaderna. Dessutom är kostnadsfördelningsbeslutet ett myndighetsbeslut som kan överklagas, så under förutsättning att grannen bevakar sin rätt kan LM inte få igenom något sånt här, ens om dom var på TS sida och så att säga gick TS ärenden.

Om TS inte vill betala får TS som sagt väcka en skadeståndstalan där hon visar på varför hennes granne ska ersätta de kostnader hon fått hos LM till följd av grannens agerande. Lantmäteriet får inte bryta mot reglerna vad gäller kostnadsfördelningsbelsutet för att göra TS nöjd... Det här landet lider tillräckligt mycket av rättsröta som det är. Om myndigheter börjar ta personlig ställning baserat på hörsägen är rättsstaten mer eller mindre helt urholkad. Nu förekommer ju redan sånt, men det finns ju ingen anledning att göra det värre.

 

[Pär Sköld]

Dessutom blir det ännu märkligare om LM ska ta ställning till påstådda brott, det ligger ju inom domstolens kompetens, inte LMs.

Nej men reglerna i 14:10 FBL hindrar LM från att skicka hela fakturan för en fastighetsbestämning till TS granne, det är nämligen inte en skälig fördelning. LM kan inte ta hänsyn till att ena parten i en gränstvist hävdar att dennes motpart begått ett brott för cirka 30 år sedan vid en fördelning av förrättningskostnaderna. Dessutom är kostnadsfördelningsbeslutet ett myndighetsbeslut som kan överklagas, så under förutsättning att grannen bevakar sin rätt kan LM inte få igenom något sånt här, ens om dom var på TS sida och så att säga gick TS ärenden.

Om TS inte vill betala får TS som sagt väcka en skadeståndstalan där hon visar på varför hennes granne ska ersätta de kostnader hon fått hos LM till följd av grannens agerande. Lantmäteriet får inte bryta mot reglerna vad gäller kostnadsfördelningsbelsutet för att göra TS nöjd... Det här landet lider tillräckligt mycket av rättsröta som det är. Om myndigheter börjar ta personlig ställning baserat på hörsägen är rättsstaten mer eller mindre helt urholkad. Nu förekommer ju redan sånt, men det finns ju ingen anledning att göra det värre.

Ändå har du konsekvent lutat dig mot att TS skall flytta sin olagliga fårhage just för att LM tar hänsyn till det?

 

[Falckman]

Ändå har du konsekvent lutat dig mot att TS skall flytta sin olagliga fårhage just för att LM tar hänsyn till det?

Nej, läs vad jag skriver istället för att fabulera. Jag har sagt att det är dumt av TS att själv bryta mot lagen eftersom det öppnar upp för TS granne att göra samma sak mot henne som hon funderar på att göra mot sin granne. Det är alltså i en tvist alltid en god utgångspunkt att göra alla rätt själv, så att man inte kan bli utsatt för motsvarande "hämnd"-aktioner från någon annan.

 

[oliva]

Svaret på näst sista stycket finns i Falckmans inlägg #54.

Återigen: Nej, du har inte fått råd om att "göra som grannen vill och skänka bort marken så att jag ska börja cykla". Vem har givit dig det rådet? I vilket inlägg? Det är det jag menar; du har missuppfattat, ta ett steg tillbaka och börja om från början.

Nä tyvärr, jag hittar inga råd. Det står nåt med "Det är inte för inte jag tipsar TS om att få till en överenskommelse, " men jag vet inte vad han menar att jag ska förhandla om, som jag tjänar något på. Hittills har jag av honom bara hört att jag ska göra saker som min granne tjänar på, som att han ska få 5 meter runt sitt svartbygge till garage. Sen har jag förstått att hans råd mest handlar om att inte kontakta LM för det blir för dyrt.

 

[oliva]

Det är inte nödvändigtvis så att frågan är löst bara för att TS får gränsen fastighetsbestämd och kan kostnaderna att grannen byggt på hennes mark. Ska man därtill se alternativkostnaderna i form av att TS verkar ha olika behov av att nyttja sin grannes mark, så är jag inte så säker på att en fastighetsbestämning är den bästa lösningen i det här fallet.

Eftersom det verkar viktigt för TS att inte betala själv kompliceras frågan ytterligare eftersom TS då också måste vinna en skadeståndsprocess mot sin granne (då jag inte tror grannen frivilligt kommer ta på sig några kostnader). Beroende på vart i landet vi befinner oss samt hur många kvadratmeter TS granne nyttjat är det inte heller säkert att den ersättning TS skulle få om t.ex. ersättningsreglerna i 3:12 JB är aktuella överstiger lantmäteriets förrättningskostnader. Då måste TS ha framgång med yrkanden enligt skadeståndslagen och det är ytterligare en bevisfråga som teoretiskt inte behöver gå TS väg. När TS granne sedan eventuellt kontrar med en skadeståndstalan avseende den mark TS nyttjar som inte är hennes kan ytterligare kostnader tillkomma. Och som sagt, en gräns som ingen respekterar är inte särskilt mycket värd, hur tydlig den än är...

Det känns som du missuppfattat jättemycket. För 10 år sen nyttjade min granne (samma granne alltså) min betesmark till dotterns hästar men eftersom han var så bråkig och jag skaffade egna djur så sa jag åt honom att ta bort stängslet. Det året nyttjade/brukade jag min mark utan stängsel, men han tog Eu-stöden. Jag frågade om jag kunde få tillbaka stödrätterna men han sa nej så jag köpte nya stödrätter. Året efter hade han flyttat stängslet från min mark, och på ett ställe hade han flyttat sitt eget stängsel för långt in på sin mark. Då satte jag mitt stängsel kant i kant med hans stängsel i ett hörn, eftersom jag tyckte det var synd att det ska växa upp sly på åkern. Gränsen går alltså mitt i åkern. Och där har stängslet suttit, tills i sommar då jag rev bort en del av stängslet för att få ut virket, och sen fortsatte han riva upp min stängsel, utan lov, för han byggde ny väg alldeles intill tomtgränsen. Jag har alltså inga "behov av att nyttja grannens mark" utan att jag ens skrev detta är för att när jag tackade nej till hans erbjudande, som var helt befängt, att jag ska byta min infart till tomten mot de där kvadratmetrarna jag råkar ha min hage på, så blev han så sur att han tycker jag ska ta bort mitt stängsel, men han ska ha kvar sin hundgård och sitt garage. Det kan ju lika gärna vara så att grannen är så utstuderad att han redan för 10 år sen räknade ut att jag skulle sätta stängslet en bit in på hans mark och att han kunde utnyttja det för att pressa mig på den marken han vill ha utanför sitt garage och hundgård. Nu har ju jag redan löst problemet med virket så jag slipper ju gå med på utpressningen om att vi ska byta det som ingick i hans förslag.

Sen har du missuppfattat att jag inte vill betala själv. Jag tycker det bara vore trist om det går på 70 tusen och jag ska betala allting själv, men det verkar ju inte bli så. Grannen erbjöd sig att betala hela förrättningskostnaden om han fick sätta gränsrören var han ville, men tyvärr är jag inte så fattig att jag går med på det. Han ville ju ha ner några fler gränsrör än jag har behov av.
Sen verkar du tro att jag är så intresserad av att få igen summan i tingsrätten av grannen, men det är jag inte. Däremot vill jag ju efter att gränsen är bestämd, att han tar bort åtminstone hundgården.

 

[Claes Sörmland]

Däremot vill jag ju efter att gränsen är bestämd, att han tar bort åtminstone hundgården.

Risken är väl överhängande att gränsens bestäms av Lantmäteriet så att hundgården hamnar på hans mark.

 

[HenrikHuslöse]

Risken är väl överhängande att gränsens bestäms av Lantmäteriet så att hundgården hamnar på hans mark.

Vad grundar du det på?

 

[oliva]

Den sista punkten är väl den som diskuterats minst. Kanske behöver det utöver ett klargörande av gränserna också fastställas var väg ligger/borde ligga och eventuellt inrättas en gemensamhetsanläggning eller servitut för denna.

Jo men det är inget jag tänker driva själv så länge han inte sätter upp en bom. Jag har funderat på om jag kan få dra om vägen. Just nu är dragningen inget bra för jordbrukstransporter eller virkestransporter. Den vägsamfällighet som finns i byn slutar enligt texten i förrättningen på grannens mark, men på kartan de bifogat och även överfört till kartan när man loggar in på "min fastighet" på LM, då går vägsamfälligheten rakt igenom grannens parkeringsplats framför hans garage och in genom hans förråd och fram till min tomtgräns. Det vore ju bra om vi kunde anlägga vägen där. När jag pratat med LM har de ingen aning om var vägen slutar, utan de har ju gjort en dålig förrättning som de tagit betalt för utan att ens ge sig ut i verkligheten.

 

[Claes Sörmland]

Vad grundar du det på?

Att gränsen är osäker och att Lantmäteriet måste hitta en väg framåt vid en gränsbestämning. Ingen vet var myndigheten då kan landa i sitt beslut tänker jag.

 

[HenrikHuslöse]

Att gränsen är osäker och att Lantmäteriet måste hitta en väg framåt vid en gränsbestämning. Ingen vet var myndigheten då kan landa i sitt beslut tänker jag.

De måste ju förhålla sig till de tidigare förrättningarna samt de befintliga gränsmarkeringarna. Det är ju inte en skönmässig bedömning av var fastigheterna börjar och slutar. Sedan så kan TS givetvis ha fel om gränsen, men då är det väl bra att det blir uppklarat.

 

[Claes Sörmland]

De måste ju förhålla sig till de tidigare förrättningarna samt de befintliga gränsmarkeringarna. Det är ju inte en skönmässig bedömning av var fastigheterna börjar och slutar. Sedan så kan TS givetvis ha fel om gränsen, men då är det väl bra att det blir uppklarat.

Vi är helt överens där och att TS har fel om gränsen är ju en överhängande risk. Och då lär inte beslutet från Lantmäteriet bli tillfredsställande för TS. Ungefär som att TS nu berättar om hur fel Lantmäteriet tydligen hade vid senaste anläggningsförrättningen.