Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 834 inlägg
Nej. Det här var egentligen ett mindre påpekande, men det har tagit sig helt orimliga proportioner, så jag sammanfattar i ett sista inlägg.M Martin Lundmark skrev:
Du citerar en rapport som säger (s. 3, 4): att fjärrvärmecentralens elektriska energiåtgång kan delas upp i två delar.
Dels själva styrningen av centralen (Tabell 1. Reglercentralens effektbehov och drifttid (Lund, 2017), där siffran 30-50W förekommer, med en drifttid om 3000-3300h per år.
Dels själva circulationspumpen med en effekt om 10W (3200h) samt 1-2W (standby, 5560h).
Som jag själv skrev så är bedömningen om cirkulationspumpen rätt och rimlig. Den stämmer väl överens med vad tillverkarna själv säger, och dessutom med min egen erfarenhet från min egen anläggning.
Siffran för styrningen/"reglercentralen" är däremot helt fel. Den stämmer inte överens med de siffror som jag hänvisar till från tillverkaren, och de faller dessutom redan på en enkel överslagsberäkning och rimlighetskontroll. Den är en faktor tio för hög. *)
Hela fjärrvärmecentralens elektriska energiåtgång domineras av cirkulationspumpen för den delen av året som man använder värme.
Nej, det är rapportförfattaren som skriver om effektåtgången för "reglercentralen". Jag har även hänvisat till tillverkarens dokumentation om hur en sådan typiskt ser ut, och hur mycket energi den drar.M Martin Lundmark skrev:
Ja. Men det är inte så som rapportförfattaren som du citerar har valt att skriva det. De har istället delat upp centralens energiåtgång på två delsystem. Dels cirkulationspumpen (tabell 2), samt reglercentralen (tabell 1).M Martin Lundmark skrev:
Och det ger som sagt att man skulle behöva göra av 40W (eller iaf den större delen därav) i själva reglercentralen. Det faller som sagt på sin egen orimlighet; den skulle smälta och droppa ner på resten av fjärrvärmecentralens komponenter. Särskilt som fjärrvärmecentralen själv är mkt varm innanför skalet. Denna värme kommer som förluster från omsättningen av det varma vatten som värmer upp huset eller varmvattnet.
Men om du undrar så kan jag snabbt sammanfatta hur de tre olika typer av (som jag fått det berättat, mycket vanliga) fjärrvärmecentraler ser ut vad gäller elektrisk energikonsumtion.
Det finns fyra separata komponenter som drar ström. De är cirkulationspumpen, själva styr och reglerenheten ("reglercentralen"), den ventil som styr flödet av hetvatten från fjärrvärmeslingan, samt leverantörens mätutrustning (motsvarande elmätaren) som rapporterar förbrukning osv.
Av dessa så drar två av dem (mätaren och styrutrustningen) effekt kontinuerligt året runt (men naturligtvis i storleksordningen enstaka watt). Reglerventilen manövreras relativt sällan (om styrsystemet är fungerande) så den kan vi bortse från. Kvar är cirkulationspumpen som alltså står för en stor del av den totala energiförbrukningen.
Ja och du använder siffror som överskattar denna förbrukning med en faktor två till tre. Vilket var det enda jag påpekade från början. Det är ingen katastrof, tvärtom, det är ett mindre fel, som inte spelar så stor roll eftersom effekterna ändå är små. Dessutom åt rätt håll, du överskattar energiåtgången och effektförbrukningen.M Martin Lundmark skrev:
Startströmmen för cirkulationspumpen (som jag inte har siffror på) torde vara ett större/värre problem när man skall gå över till reservdrift än felmarginalerna i bedömningen.
Detta är allt jag har att säga om det här. Och det är allt jag kommer att säga om det här. Punkt.
Ha en trevlig helg!*) Det är för mig ganska troligt att kandidaten har missuppfattat uppgiften från experten på Fortum. Han har nog gett siffran för ett flerbostadshus, och då ev. även där med cirkulationspumpen inräknad.
Fjärrvärmen kommer inte att fungera vid ett strömavbrott som även påverkar värmeproducenten, även om värmeenergi rent teoretiskt finns i nät / eventuella ackmulatortankar en tid.
Det torde inte finnas så många fjärrvärmeproducenter som har möjlighet till ö-drift om vi bortser från de stora kraftvärmeverken med högtrycksångpannor och tillkopplade turbiner.
Huruvida dessa verk är konfigurerade att köras endast internt torde vara väldigt olika och risken att generatorernas skyddskretsar löser ut hela anläggningen vid större fel i externa nätet får nog hellre ses som ett faktum än en möjlig risk.
Den reservkraft i form av dieselgeneratorer som finns torde nog ofta vara tänkt till den egna interna reglerströmmen som behövs i en processanläggning av denna ”magnitud”…
Här ser man risken med att lägga alla ägg i en korg - förr när man hade oljepannor i fastigheterna skulle det vara enkelt att se till att iallafall värmen fungerade. Den mängd ström som krävs för att klara driften av en fastighetspanna med tillkopplade reglercentraler osv torde kunna levereras av en dieselgeneratorer av rimlig storlek och möjlig att husera i någon lämplig lokal.
Sedan får man väl fundera på hur vanligt är det med liknande avbrott och vad har man för backup som hus/lägenhetsboende med fjärrvärme? Har man en stuga med vedkamin man kan komma till den kalla årstiden osv osv?
Vi får väl hoppas att dylika bekymmer inte uppkommer på vintern i en större stad / samhälle.
Mvh
Stefan
Det torde inte finnas så många fjärrvärmeproducenter som har möjlighet till ö-drift om vi bortser från de stora kraftvärmeverken med högtrycksångpannor och tillkopplade turbiner.
Huruvida dessa verk är konfigurerade att köras endast internt torde vara väldigt olika och risken att generatorernas skyddskretsar löser ut hela anläggningen vid större fel i externa nätet får nog hellre ses som ett faktum än en möjlig risk.
Den reservkraft i form av dieselgeneratorer som finns torde nog ofta vara tänkt till den egna interna reglerströmmen som behövs i en processanläggning av denna ”magnitud”…
Här ser man risken med att lägga alla ägg i en korg - förr när man hade oljepannor i fastigheterna skulle det vara enkelt att se till att iallafall värmen fungerade. Den mängd ström som krävs för att klara driften av en fastighetspanna med tillkopplade reglercentraler osv torde kunna levereras av en dieselgeneratorer av rimlig storlek och möjlig att husera i någon lämplig lokal.
Sedan får man väl fundera på hur vanligt är det med liknande avbrott och vad har man för backup som hus/lägenhetsboende med fjärrvärme? Har man en stuga med vedkamin man kan komma till den kalla årstiden osv osv?
Vi får väl hoppas att dylika bekymmer inte uppkommer på vintern i en större stad / samhälle.
Mvh
Stefan
Hej lars_stefan_axelsson (och ni övriga)Nej. Det här var egentligen ett mindre påpekande, men det har tagit sig helt orimliga proportioner, så jag sammanfattar i ett sista inlägg.
Du citerar en rapport som säger (s. 3, 4): att fjärrvärmecentralens elektriska energiåtgång kan delas upp i två delar.
Dels själva styrningen av centralen (Tabell 1. Reglercentralens effektbehov och drifttid (Lund, 2017), där siffran 30-50W förekommer, med en drifttid om 3000-3300h per år.
Dels själva circulationspumpen med en effekt om 10W (3200h) samt 1-2W (standby, 5560h).
Som jag själv skrev så är bedömningen om cirkulationspumpen rätt och rimlig. Den stämmer väl överens med vad tillverkarna själv säger, och dessutom med min egen erfarenhet från min egen anläggning.
Siffran för styrningen/"reglercentralen" är däremot helt fel. Den stämmer inte överens med de siffror som jag hänvisar till från tillverkaren, och de faller dessutom redan på en enkel överslagsberäkning och rimlighetskontroll. Den är en faktor tio för hög. *)
Hela fjärrvärmecentralens elektriska energiåtgång domineras av cirkulationspumpen för den delen av året som man använder värme.
Nej, det är rapportförfattaren som skriver om effektåtgången för "reglercentralen". Jag har även hänvisat till tillverkarens dokumentation om hur en sådan typiskt ser ut, och hur mycket energi den drar.
Ja. Men det är inte så som rapportförfattaren som du citerar har valt att skriva det. De har istället delat upp centralens energiåtgång på två delsystem. Dels cirkulationspumpen (tabell 2), samt reglercentralen (tabell 1).
Och det ger som sagt att man skulle behöva göra av 40W (eller iaf den större delen därav) i själva reglercentralen. Det faller som sagt på sin egen orimlighet; den skulle smälta och droppa ner på resten av fjärrvärmecentralens komponenter. Särskilt som fjärrvärmecentralen själv är mkt varm innanför skalet. Denna värme kommer som förluster från omsättningen av det varma vatten som värmer upp huset eller varmvattnet.
Men om du undrar så kan jag snabbt sammanfatta hur de tre olika typer av (som jag fått det berättat, mycket vanliga) fjärrvärmecentraler ser ut vad gäller elektrisk energikonsumtion.
Det finns fyra separata komponenter som drar ström. De är cirkulationspumpen, själva styr och reglerenheten ("reglercentralen"), den ventil som styr flödet av hetvatten från fjärrvärmeslingan, samt leverantörens mätutrustning (motsvarande elmätaren) som rapporterar förbrukning osv.
Av dessa så drar två av dem (mätaren och styrutrustningen) effekt kontinuerligt året runt (men naturligtvis i storleksordningen enstaka watt). Reglerventilen manövreras relativt sällan (om styrsystemet är fungerande) så den kan vi bortse från. Kvar är cirkulationspumpen som alltså står för en stor del av den totala energiförbrukningen.
Ja och du använder siffror som överskattar denna förbrukning med en faktor två till tre. Vilket var det enda jag påpekade från början. Det är ingen katastrof, tvärtom, det är ett mindre fel, som inte spelar så stor roll eftersom effekterna ändå är små. Dessutom åt rätt håll, du överskattar energiåtgången och effektförbrukningen.
Startströmmen för cirkulationspumpen (som jag inte har siffror på) torde vara ett större/värre problem när man skall gå över till reservdrift än felmarginalerna i bedömningen.
Detta är allt jag har att säga om det här. Och det är allt jag kommer att säga om det här. Punkt.
*) Det är för mig ganska troligt att kandidaten har missuppfattat uppgiften från experten på Fortum. Han har nog gett siffran för ett flerbostadshus, och då ev. även där med cirkulationspumpen inräknad.
När jag läste din ”slutsats” insåg jag att något är fel.
Ett elbehov på 60 W är helt rimligt i en fjärrvärmecentral, där cirkulationspumpen behöver 30–50 W och reglercentralen behöver ca 10 W.
Hälften eller en tredjedel av 60W i totalt elbehov för reglercentralen är orimligt, om inte cirkulationspumpen är varvtalsstyrd. Varvtalsstyrda cirkulationspumpar är ovanliga i huvuddelen av de fjärrvärmecentraler som idag är i bruk i villor.
Jag beklagar att jag inte insåg det tidigare. I rapporten har rimligen ”Tabell 1. Reglercentralens effektbehov och drifttid (Lund, 2017)” och ”Tabell 2. Cirkulationspumpens effektbehov och drifttimmar (Lund, 2017)” förväxlats (bytt plats). Se sid 3 och sid 4 i rapporten; ” Fjärrvärme eller värmepump i ett villahus”
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1201689/FULLTEXT01.pdf
Kandidatexamensarbetet EGI-2017 publicerades 2017 och data som användes är rimligen inhämtat ca två år tidigare (d.v.s. 2015), det är alltså ca 8 år sedan.
Då var enbart ett fåtal av cirkulationspumparna varvtalsstyrda. Då behövde de allra flesta cirkulationspumparna i värmepumpcentralen 30–50 W i driveffekt.
Byter du plats på rubrikerna på Tabell 1 och Tabell 2 så stämmer siffrorna.
Ca 60 W i elbehov för en fjärrvärmecentral, som ett rimligt effektbehov, har förmedlats till mig ett antal gånger under årens lopp, när jag frågat. Därför så stämmer ”200 kWh elenergi till fjärrvärmecentralen” i rapportens sammanfattning bra. (200 000 Wh/ 3 200 h driftstid ger ca 62,5 W i genomsnittlig effekt).
Jag har i denna tråd intresset att vi förmedlar så bra och korrekt information som möjligt hur man kan hantera ett strömavbrott. Huvuddelen av de fjärrvärmecentraler som idag är i drift har rimligen inte varvtalstyrd cirkulationspump.
För den som har varit fjärrvärmekund i Stockholmsområdet i ca 8 år eller mer är alltså ca 60 W som elbehov till fjärrvärmecentralen ett rimligt värde. Har man en nyare fjärrvärmecentral eller reparerat/modifierat sin fjärrvärmecentral så kan effektbehovet vara hälften eller en tredjedel, under förutsättning att cirkulationspumpen är varvtalsstyrd.
Närmevärdet ca 60 W torde rimligen, på samma sätt, stämma även för andra fjärrvärmenät.
En icke varvtalsstyrd cirkulationspump kan man ofta känna igen på att den har en treläges omkopplare med tre olika effektmarkeringar, t.ex. 25 W, 35 W respektive 45 W.
I ett inlägg (i en annan tråd) visas exempel på tre cirkulationspumpar, varav de två övre inte är varvtalsstyrda den nedersta är varvtalsstyrd. https://www.byggahus.se/forum/threads/cirkulationspump-vaert-att-byta.498828/
En cirkulationspump som inte är varvtalsstyrd har ofta en startström som kan skapa spänningsdippar i svaga reservkraftnät men en varvtalsstyrd cirkulationspump har en mjuk start och inkopplingsströmmen motsvarar en switchad nätdel (till t.ex. en laptop) på ca 20W d.v.s. knappt märkbar, det underlättar reservkraftdrift i svaga reservkraftnät.
Ni som har fjärrvärmecentraler i ert hus får gärna mäta effektbehov (när värme behövs) och avrapportera effekt, ålder på fjärrvärmecentralen samt om den har varvtalsstyrning eller trelägesomkopplare på cirkulationspumpen.
Redigerat:
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 834 inlägg
Ja, men uppenbarligen inte hela vägen. Men jag orkar inte... (Den felaktiga siffran på reglerdelen av centralen står även i löpande text i stycket innan tabell 2...)M Martin Lundmark skrev:
Men vad är då din kommentar till Danfoss-manualen som listar 3VA som (max) förbrukning för reglerdelen? Kan man inte lita på tillverkaren?
Så även med 45W på cirk-pumpen (vilket är mycket för en villa, läge tre alltså, det lär vara ganska få som har den så), så kommer du ändå inte upp i 60W.
Typiska ställdon i det fallet ligger kring 5 VA och många bara trepunktstyper så ingen förbrukning i vila sammantaget hamnar man då i häradet 10 VA för reglerdelen utan att ha försökt snåla på uppskattningen.
Sen kan man ju tänka sig skattning av pumpen med tex 10 kW effekt vid difftemp 10 K ger i häradet 1000 l/h i flöde och pumparbete vid 30 kPa kring 10 W. Verkningsgrad pump 30 % ger elmotordriften ca:30 W. Så med allt på plats bör man ganska enkelt kunna hamna under 40 W i de här fallen troligen lite mindre med modern pump och kanske en aning över med trehastighetstypen.
Sen kan man ju tänka sig skattning av pumpen med tex 10 kW effekt vid difftemp 10 K ger i häradet 1000 l/h i flöde och pumparbete vid 30 kPa kring 10 W. Verkningsgrad pump 30 % ger elmotordriften ca:30 W. Så med allt på plats bör man ganska enkelt kunna hamna under 40 W i de här fallen troligen lite mindre med modern pump och kanske en aning över med trehastighetstypen.
Hej lars_stefan_axelsson
Du orkar uppenbarligen skapa en massa oreda (och en mängd inlägg) men sedan ” Men jag orkar inte...” Vad hjälper det villaägaren, som våra inlägg riktar sig till?
Det är fullt rimligt att uppgifter i en Danfoss-manual stämmer.
En fjärrvärmecentral kan inte dra mindre eleffekt än de ingående elapparaterna.
Huvuddelen av de fjärrvärmecentraler som är i drift sattes in, innan fjärrvärmecentraler i villor utrustades med varvtalsstyrda cirkulationspumpar.
För en äldre cirkulationspump med tre hastighetslägen är ett effektbehov i tabellens område 30–50 W i fullt rimligt.
För en äldre reglercentral är tabellens 10 W i driftläge ”Igång” fullt rimligt.
Adderar man dessa så ligger en befintlig fjärrvärmecentral som är i drift i en villa (de som vi behandlar här) i effektbehov runt 40–60 W
Vill du komma ned till hälften till en tredjedel av detta, då behövs en varvtalsstyrd cirkulationspump och det är fortfarande ovanligt sett till hela beståndet av fjärrvärmecentraler i villor som vi behandlar här.
Du kan säkert kombinera ihop en speciell fjärrvärmecentral som klarar sig med ca 3 W till reglercentralen och ned mot 10 W till cirkulationspumpen (beror naturligtvis på vattensystemets storlek) och uppnå ca 13 W i totalt effektbehov.
MEN vad ändrar det gällande effektbehovet i befintliga fjärrvärmecentraler i villor vid reservkraftdrift, som mitt inlägg och som denna tråd gäller???
Denna tråd handlar väl inte om att visa lägsta möjliga effektbehovet för en fjärrvärmecentral i en villa?
Denna tråd handlar i stället om råd till vanliga villaägare (som inte behöver vara någon form av experter) om rimliga nivåer för effektbehovet till befintliga fjärrvärmecentralen vid reservkraftdrift. Med andra ord rimliga värden, vid reservkraftdrift, för den fjärrvärmecentralen som en villaägare har idag .
Beräknar man utifrån det jag hänvisat till, (ca 60W), för drift av den idag befintliga fjärrvärmecentralen i en villa då klarar man med stor sannolikhet,(men inte garanterat) reservkraftdrift.
Beräknar man hälften alternativt en tredjedel av dessa 60W för drift av den idag befintliga fjärrvärmecentralen i en villa, då är det tveksamt att man klarar reservkraftdrift.
Redigerat:
Besserwisser
· Västra Götalands
· 9 834 inlägg
"Oreda"?? Jag skapar "oreda"? Är du seriös? Skam går ju på torra land...M Martin Lundmark skrev:
Snyggt Martin. Du ägd Lars Stefan.M Martin Lundmark skrev:
Vi kan gå vidare.
Jag hade lite kommentarer tidigare om risken att för lita sej till fjärr värme. Har du fjärr värme har du inte många lokala av brott normalt.
Är det något större är en alternativ värme källa bättre tror jag. Många går i från fjärr värme även då priser blev o lagligt höga. Berg värme kan passa bra till fler familje hus då.
Detta känns drift säkrare än fjärr värme. Om ryssen kommer. På lands bygd kan jord värme in stalleras. Med bränn vin i slangen. Blir det ock så en bra back upp.
El-Löken66E El-Löken66 skrev:
Vare sig man har bergvärme, fjärrvärme, luft-vatten eller någon annan uppvärmningsform som behöver elkraft, så är det lämpligt att ha ett alternativ (en handlingsplan) för att hantera värmen vid ett längre strömavbrott när det är kallt.
Jag har bergvärme kompletterat med två spisinsatser (en på var våning) och fyller nu på vedförrådet med ca 1 m3 ved, som rimligen klarar ca en vecka i vinterkyla.
Skulle jag haft fjärrvärme, så skulle två spisinsatser och ca 1 m3 ved, även då klarat ca en vecka i vinterkylan. Men om jag inte haft en alternativ värmekälla hur hade jag gjort då?
Det är för de som (sedan länge) har fjärrvärme men ingen alternativ värmekälla som mitt inlägg om att rimligen så klarar man med 50-60 W av att driva sin fjärrvärmecentral i villan, även om fjärrvärmecentralen är gammal.
Försvarsberedningens kom 19 juni 2023 med en säkerhetspolitisk rapport kallad ”Allvarstid”
https://www.regeringen.se/contentas...b78bb7/sammandrag-av-allvarstid-ds-202319.pdf
I denna rapport konstaterades att ”förutsättningarna för svensk säkerhetspolitik förändrats i grunden” bland annat på grund av ett krig i Europa, och utgjorde bakgrunden till ett seminarium om ”Kris och krig - kan kraftvärmen hjälpa oss?” som hölls i Almedalen 29 juni 2023.
”Kraftvärmen har förmågor som kan göra den extra värdefull i tider av kris och krig. Att uppmärksamma denna planerbara, lokala energikälla är i linje med regeringens fokus på försörjningstrygghet. Vilka åtgärder och styrmedel behövs för att möjliggöra bästa möjliga funktion?”
Energiföretagen hade satt samman sex punkter med vad som behöver göras för att få till en fungerande värmeberedskap.
Avbrott i fjärrvärmen kan få mycket stora konsekvenser och uthålligheten i fjärrvärmeförsörjningen behöver stärkas bland annat med funktionskrav på leverantörerna och annat förebyggande arbete. Det innebär att det finns ett behov av samordning och jobba tillsammans för att stärka de här värdefulla förmågorna. Lina Enskog Broman konstaterade också att man ligger klart efter om man jämför arbetet inom elberedskapen. Branschen har därför till att börja med satt samman sex punkter med vad som behöver göras för att få till en fungerande värmeberedskap.
”Per Everhill, Public Affairs Tekniska Verken i Linköping, presenterade de sex punkterna:
- Genomför ett nationellt ödriftsprogram
- Lägg upp en plan för uppbyggnad av värmeberedskap
- Utred en specifik värmeberedskapslagstiftning om kravställning vid höjd beredskap och krig
- Utred en ”styrvärme”-lagstiftning för prioriteringsordning av samhällsviktiga fjärrvärmeanvändare
- Etablera ”värmesamverkan” kring personal, reservdelar och bränsle.
- Genomför omgående en utlysning för snabba värmeberedskapsåtgärder.”
Den som har fjärrvärme men ingen alternativ uppvärmningsmetod har då några alternativ.
- Strunta i vad som sägs.
- Fundera på en alternativ värmekälla t.ex. en eldstad (inklusive skorsten om även detta saknas) i villan.
- Förbereda reservkraft i huset, som åtminstone klarar av att driva fjärrvärmecentralen.
Förberedelser tar tid, både för fjärrvärmebranschen och för villaägaren.
Men villaägarens kostnad för att ordna reservkraft med hjälp av en framtida elbil, det behöver inte kosta mycket om man planerar för det. De ca 60 W som rapporten uppgav motsvarar i elenergibehov per dygn ca 0,72 mils bilkörning med en bil som behöver 2 kWh per mil.
Man kan naturligtvis även lösa effektbehovet med t.ex. någon form av UPS dvs batterier och spänningsomvandlare. Det behövs ca 1 440 Wh energi per dygn från ett batteri. Det är ca 120 Ah från ett 12 V batteri.
Det gäller att inte underskatta energibehovet, i ett allvarligt läge som ett längre strömavbrott innebär.
Inlägg #1 381 skapar oreda, då det blandar ihop effektbehovet för nya fjärrvärmecentraler med effektbehovet för de äldre fjärrvärmecentralerna, som de flesta villor med fjärrvärme har idag.
Redigerat:
Reservkraft att kunna nyttja en tid för fjärrvärmecentralen skulle kunna vara en rimligt dyr investering för de flesta villaägarna, om man är ansluten till fjärrvärmenätet och känner en oro gällande detta. För att investeringen ”ska ge något” gäller det dock att även värmeleverantören kan producera/leverera önskad värme, annars är det totalt bortkastade pengar.
Bor man i villa / radhus är förmodligen en vedkamin som inte behöver el den vettigaste investeringen för att klara några dagar i ”händelse av ett allvarligare avbrott av inkommande kraftförsörjning ”.
Vid mindre omfattande elavbrott (läs lokala i området) kan ovanstående reservkraft funka en tid, men vid systemkritiska större avbrott är det nog helt utan verkan.
För alla lägenhetsboende är det förmodligen en helt annan fråga om huruvida man överhuvudtaget ska göra någonting gällande detta. De äger varken anläggningen och har troligen ingen större möjlighet till övriga värmeskapande åtgärder i boendet.
Mvh
Stefan
Bor man i villa / radhus är förmodligen en vedkamin som inte behöver el den vettigaste investeringen för att klara några dagar i ”händelse av ett allvarligare avbrott av inkommande kraftförsörjning ”.
Vid mindre omfattande elavbrott (läs lokala i området) kan ovanstående reservkraft funka en tid, men vid systemkritiska större avbrott är det nog helt utan verkan.
För alla lägenhetsboende är det förmodligen en helt annan fråga om huruvida man överhuvudtaget ska göra någonting gällande detta. De äger varken anläggningen och har troligen ingen större möjlighet till övriga värmeskapande åtgärder i boendet.
Mvh
Stefan
Hej StefanS Stefan.o skrev:
Om villaägarens ”investering” (i sin enklaste form) skulle kunna vara att dra en skarvkabel från ett 230V eluttag i elbilen till sin fjärrvärmecentral. Innebär det en orimlig kostnad för villaägaren?
När det gäller att ”även värmeleverantören kan producera/leverera önskad värme” i samband med ett strömavbrott (genom ö-drift) så är det just det som behandlades i seminariet ”Kris och krig - kan kraftvärmen hjälpa oss?” som hölls i Almedalen 29 juni 2023 och som jag hänvisade till i förra inlägget (#1 389).
Redan för flera år sedan berättade en representant för ett energibolag för mig att fjärrvärmen kunde gå i ö-drift. D.v.s. fungera under ett strömavbrott och pumpa hett fjärrvärmevatten runt till husen i fjärrvärmesystemet.
När det gäller lägenhetsboende så handlar det om att fastighetsägaren ordnar reservkraftdrift av fjärrvärmecentralen i huset.
Nej, jag har inte sagt något om att saker och ting skulle kunna vara för dyrt, jag lägger ingen personlig värdering i eventuella kostnader. Jag skrev att reservkraft skulle kunna vara en rimligt dyr kostnad, dvs av hanterbar storlek för de flesta.M Martin Lundmark skrev:
Jag har inte specat någon lösning på frågan, däremot konstaterar jag att det du föreslår kanske skulle kunna fungera OM producenten kan leverera värmeenergi.
I många fjärrvärmesystem finns inte utrustning för ö-drift, eller ej heller reservkraft som kan driva pannor / distributionspumparna vid panncentralerna.
(Allt går att lösa med rejäla dieselgeneratorer som i nödläge kan ge erforderlig elkraft till pannor med tillhörande kringutrustning, men då gäller det att utrustning finns för detta….)
Jag jobbar i anslutning till branschen och kan konstatera ovanstående.
Mvh
Stefan
Redigerat:
Och eftersom det högst troligt finns en mängd pumpstationer utspridda över samhället så räcker det inte med några reservkraftverk utan många. Vissa fjärrvärmeverk har stor geografisk spridning.
För den enskilde lägenhetsinnehavaren finns ju möjligheten att skaffa "kaminer" som drivs av etanol. Dom kan ge en värme som gör att man i alla fall kan "överleva".
För den enskilde lägenhetsinnehavaren finns ju möjligheten att skaffa "kaminer" som drivs av etanol. Dom kan ge en värme som gör att man i alla fall kan "överleva".
Hej StefanS Stefan.o skrev:
Naturligtvis så måste producenten kaunna leverera värmeenergi, det är ju just det som diskuterades i Almedalen.
Du skriver ” I många fjärrvärmesystem finns inte utrustning för ö-drift, eller ej heller reservkraft som kan driva pannor / distributionspumparna vid panncentralerna.”
Det som diskuterades i Almedalen, var att genomföra ett nationellt ”ödriftsprogram” för att ö-drift skulle fungera för de som inte klarar ö-drift av fjärrvärme idag.
Det jag skriver här handlar om framtiden, att utifrån den situation var och en har idag, bör vi planera hur vi, var och en, ordnar vår hemberedskap. Det kan ta ett antal år innan alla olika delar som behövs ”faller på plats”
Eftersom det handlar om samverkan mellan olika delar i samhället så måste även andra samhällsgrenar agera, detta togs upp i Almedalen.
Gör vi inget så blir inget gjort🙂
Redigerat: