Har en tråd här om på ett vis liknande problematik, Där handlar det dock främst om extrema fester par gånger om året. Även om vårt fall är väldigt jobbigt när det inträffar så låter ert fall ett par resor värre.
När vi flyttade till ett villakvarter så var den en av granarna som påpekade att det var så skönt att familjen där vi flyttade in flyttat för de hade ungar som höll låda hela tiden. Vi har också ungar så det har fallit sig naturligt att vi håller efter så de inte skriker och har sig allt för mycket. Dessutom uppskattar vi själva när grannar visar hänsyn så självklart visar vi det tillbaka när vi får möjlighet. Att bosätta sig i ett kvarter med andra grannar innebär såklart att man får vänja sig med vissa omständigheter men det innebär också att man måste visa respekt. Att dra igång hög musik när folk går o lägger sig är inte att visa respekt, iallafall inte om det blir omöjligt att sova.
Problemet med hela frågeställningen är är att man snabbt klassas som surtant eller kvarterets Ove och i vissa fall är det säkert berättiga men många gånger handlar det om att man inte klarar av att sätta sig in i andras situationer. I vårt fall har vi inga problem med att grannar håller låda ex gräsklippare, barn och normala fester. Men om det skulle bli konstant på en uppenbart störande nivå eller att man drar på med musik på nätterna så det inte går att sova, då har det gått för långt.
Även om det inte finns någon uttalad lag för villakvarter så finns det fortfarande möjligheter.
Upplever man mycket buller om dagarna, ex hunder som skäller, barn som håller låda, folk som tutar och spelar musik. Då kan man kontakta kommunen så kommer de ut och gör mätningar. Det vill såklart till att problemet är så gott som kontinuerligt.
Om det är så att folk håller låda på extrema vis på opassande tider, då kan man ringa in tips till polisen framförallt om det inte bara stör en själv. Nu har polisen generellt mycket att göra så chanse att de kommer ut är troligen liten men är man några st som ringer och tipsar så blir chansen större.
Nästa steg är att göra en anmälan ang störning av ordning, här kan man dock inte vara anonym så det är en god idé att dels ha förmedlat sin ståndpunkt till grannen först och dels är redo för hur reaktionen kan bli för den kan ju faktiskt bli värre beroende på folket.
Det ultimata är såklart att gå ihop med övriga grannar och gå över gemensamt. Problemet är dock att standard svensken håller sig ofta för sig själv eller endast till de närmsta grannen och väljer många gånger hellre att knyta näven i fickan.
Fungerar inte något av detta så kanske man får störa tillbaka och visa hur jobbigt det kan vara.
Att flytta är verkligen sista utvägen och på ett vis är det fel att flytta den som blir mobbad även om det är så ex vår skola ser ut idag.
Tyvärr tror jag vi kommer se mer av denna vara med tanke på hur "nya generationen" uppfostras.
När vi flyttade till ett villakvarter så var den en av granarna som påpekade att det var så skönt att familjen där vi flyttade in flyttat för de hade ungar som höll låda hela tiden. Vi har också ungar så det har fallit sig naturligt att vi håller efter så de inte skriker och har sig allt för mycket. Dessutom uppskattar vi själva när grannar visar hänsyn så självklart visar vi det tillbaka när vi får möjlighet. Att bosätta sig i ett kvarter med andra grannar innebär såklart att man får vänja sig med vissa omständigheter men det innebär också att man måste visa respekt. Att dra igång hög musik när folk går o lägger sig är inte att visa respekt, iallafall inte om det blir omöjligt att sova.
Problemet med hela frågeställningen är är att man snabbt klassas som surtant eller kvarterets Ove och i vissa fall är det säkert berättiga men många gånger handlar det om att man inte klarar av att sätta sig in i andras situationer. I vårt fall har vi inga problem med att grannar håller låda ex gräsklippare, barn och normala fester. Men om det skulle bli konstant på en uppenbart störande nivå eller att man drar på med musik på nätterna så det inte går att sova, då har det gått för långt.
Även om det inte finns någon uttalad lag för villakvarter så finns det fortfarande möjligheter.
Upplever man mycket buller om dagarna, ex hunder som skäller, barn som håller låda, folk som tutar och spelar musik. Då kan man kontakta kommunen så kommer de ut och gör mätningar. Det vill såklart till att problemet är så gott som kontinuerligt.
Om det är så att folk håller låda på extrema vis på opassande tider, då kan man ringa in tips till polisen framförallt om det inte bara stör en själv. Nu har polisen generellt mycket att göra så chanse att de kommer ut är troligen liten men är man några st som ringer och tipsar så blir chansen större.
Nästa steg är att göra en anmälan ang störning av ordning, här kan man dock inte vara anonym så det är en god idé att dels ha förmedlat sin ståndpunkt till grannen först och dels är redo för hur reaktionen kan bli för den kan ju faktiskt bli värre beroende på folket.
Det ultimata är såklart att gå ihop med övriga grannar och gå över gemensamt. Problemet är dock att standard svensken håller sig ofta för sig själv eller endast till de närmsta grannen och väljer många gånger hellre att knyta näven i fickan.
Fungerar inte något av detta så kanske man får störa tillbaka och visa hur jobbigt det kan vara.
Att flytta är verkligen sista utvägen och på ett vis är det fel att flytta den som blir mobbad även om det är så ex vår skola ser ut idag.
Tyvärr tror jag vi kommer se mer av denna vara med tanke på hur "nya generationen" uppfostras.
Köp deras tystnad.
Barnen lär av sina föräldrar och det brukar betyda att de inte riktigt "växer ifrån" beteendet (som de flesta brukar) om föräldrarna "för oväsen" :/ det blir en ständig kamp att höras och överrösta.. och de ser ju inget fel i det!
Barnen i sig brukar vara väldigt lätta att förklara för och de förstår i många fall perfekt.. (även om det såklart kan stojas och föras oväsen ibland.. för de är ju som sagt barn).. men när föräldrarna beter sig likadant.. så dras oftast barnen tillbaka in i "oväsenlandet" (för att få sin uppmärksamhet.. och kunna göra sig hörda).
Tråkigt när vuxna människor inte kan bete sig bättre, ett snickeriprjekt.. ett poolparty, en fest.. sådana saker händer ibland och det är helt okej. Men ibland kan man faktiskt tänka på omgivningen också, inte bara sig själv. Den respekten ska ju finnas inbyggd hos alla.. (men så är inte fallet)
Hade själv blivit lite smått tokig om det tutades med bilarna kl 6 på morgonen, det hade jag nog polisanmält (om det hände på regelbunden basis.. nån gång av "olyckshändelse" hade jag inte brytt mig om). Om ingen annan får föra oväsen tidigt på morgonen.. så måste det anses störande att någon tutar kl 6
Resten är ju bara sånt man får försöka prata om, utan att ta upp allt. Om man får stämpeln som "gnällkärring" (eller surgubbe) så lyssnar de inte sedan allt och bryr sig inte.. snarare så har de plötsligt mycket lättare att "tillåta ofog".. (när jag var ung var inte alla jättesnälla heller och alla visste var surtanterna/gubbarna bodde.. och det var väldigt utsatta för diverse stök och hyss.. år ut år in..)
Det är så många olika skäl till problem hos folk.. så det är svårt att ge råd om något som funkar för alla. Man får försöka prata med dem, luska lite vad de gillar eller inte.. om man vill bjuda dem på kaffe eller nått annat.. för att skapa en slags relation där "alla parter lyssnar" lite iaf..
Sedan får man nog försöka slå dövörat till längs vägen.. (eller flytta)
Barnen i sig brukar vara väldigt lätta att förklara för och de förstår i många fall perfekt.. (även om det såklart kan stojas och föras oväsen ibland.. för de är ju som sagt barn).. men när föräldrarna beter sig likadant.. så dras oftast barnen tillbaka in i "oväsenlandet" (för att få sin uppmärksamhet.. och kunna göra sig hörda).
Tråkigt när vuxna människor inte kan bete sig bättre, ett snickeriprjekt.. ett poolparty, en fest.. sådana saker händer ibland och det är helt okej. Men ibland kan man faktiskt tänka på omgivningen också, inte bara sig själv. Den respekten ska ju finnas inbyggd hos alla.. (men så är inte fallet)
Hade själv blivit lite smått tokig om det tutades med bilarna kl 6 på morgonen, det hade jag nog polisanmält (om det hände på regelbunden basis.. nån gång av "olyckshändelse" hade jag inte brytt mig om). Om ingen annan får föra oväsen tidigt på morgonen.. så måste det anses störande att någon tutar kl 6
Resten är ju bara sånt man får försöka prata om, utan att ta upp allt. Om man får stämpeln som "gnällkärring" (eller surgubbe) så lyssnar de inte sedan allt och bryr sig inte.. snarare så har de plötsligt mycket lättare att "tillåta ofog".. (när jag var ung var inte alla jättesnälla heller och alla visste var surtanterna/gubbarna bodde.. och det var väldigt utsatta för diverse stök och hyss.. år ut år in..)
Det är så många olika skäl till problem hos folk.. så det är svårt att ge råd om något som funkar för alla. Man får försöka prata med dem, luska lite vad de gillar eller inte.. om man vill bjuda dem på kaffe eller nått annat.. för att skapa en slags relation där "alla parter lyssnar" lite iaf..
Sedan får man nog försöka slå dövörat till längs vägen.. (eller flytta)
Heller en morgontidig unge som lever om än jäkla idioter som har part eller spelar hög musik efter 22 dagen innan en vardag.
Eller spelar väldigt högt vilken dag som helst.
Eller spelar väldigt högt vilken dag som helst.
Barnen gör inget fel här. Dom är just barn och är ursäktade nästan allt. Deras föräldrar däremot, dom verkar på din beskrivning fullkomligt dumma i huvudet. Du kommer inte hitta en lösning på detta som innebär att ni alla lever i harmoni med varandra. Acceptera eller flytta.
Att klassa folk som dumma i huvudet enbart på en vag beskrivning visar snarare på hurdan du är än de omtalade föräldrarna.
Lägg av med det om du inte vill få samma stämpel.
Lägg av med det om du inte vill få samma stämpel.
Det gör mig inget.D Daniel 109 skrev:
Samma med om man sitter på ett flyg, restaurang eller så, bara föräldrarna försöker så känns det bättre. Barn är barn så om föräldrarna försöker så gott det går accepterar man det mesta. (Kan ju finnas diagnoser och så också) Men när de skiter i om ungen skriker, sparkar i ryggstödet, ränner runt borden eller vad som. Då blir man (jag ivf) lack.Krokben skrev:
Jag gissar på sena 60-talister! Någon mer som vill gissa?M maria01 skrev:
Du menar att de skulle ha typ 10 år kvar till pension? Tja kanske du har rätt, att de fick barn sent i livet och inte riktigt har orken att hålla styr på ungarna genom att vara närvarande i leken och tillhandahålla social fostran på normalt sätt. Halvblinda och -döva har de heller ingen förståelse för vad den störda grannen klagar på.yoloboi skrev:
Har du provat att prata med barnen? Om mamman inte fattar det så kan du ju försöka lite pedagogiskt med barnen. Alltså var trevlig och surna inte till när du pratar med de.
Själv säger jag åt ungarna direkt, först lugnt och sen lite surare sen om möjligheten finns tar jag föräldrarna.
Kastade ut 5-6 ungar från ett sportcenter i helgen,
De lyssnade först inte på den trevliga tonen så fick ryta till och börja gå efter de.
Själv säger jag åt ungarna direkt, först lugnt och sen lite surare sen om möjligheten finns tar jag föräldrarna.
Kastade ut 5-6 ungar från ett sportcenter i helgen,
De lyssnade först inte på den trevliga tonen så fick ryta till och börja gå efter de.
Jag köpte två ex av någon apparat för att hålla katter borta (fanns en okastrerad hankatt som pissade överallt) men den funkar som ovan säger bättre mot barn. De skrek så fort rörelsesensorn gick igång. Tror de ligger i garaget någonstans.