Jag vill renovera i gammal stil, men inte bo i något museum. Kör också mycket på den gamla goda traditionen att ta vad jag har. Hittar jag gamla detaljer använder jag dem, om funktionen är fullgod. Annars blir det vad som finns i bygghandeln.
Ytterdörrarna är till exempel tillverkade som kopior efter de gamla, på ytan. Däremot är de isolerade och något tjockare än originalen. Moderna lås, men lite trixande med olika tekniker för att slippa fula trycken. Fönstren på nedervåningen renoveras i det längsta. Har gammalt glas och använder det där. På övervåningen har min far byggt nya större tvåglasfönster med spröjs i yttersta. Passar in i stilen. Där är glaset nytt överallt, trots att jag hade föredragit gammalt utåt. Men det var betydligt enklare så här, då han hade planglas hemma.
När panelen byts använder jag så mycket som möjligt av den gamla, om den är i bra skick. Försöker få dimensionerna att stämma med det som suttit förut när jag köper nytt. Inte alltid möjligt. Virkespriser och kvaliteter har ändrats en del...
Använder gamla färgsorter med naturliga pigment. Kommer att isolera en oinredd vind med linskivor-vill inte bygga in plast i något som inte har haft det från början. Vägrar gipsskivor.
Elen ska dras om. Kommer att återanvända det som elsäkerheten tillåter.
Vitvarorna är begagnade men det är av kostnadsskäl. Att använda matkällaren som enda kylförvaring känns opraktiskt. Som sagt, det är mitt hem, inget museum.
Ett ständigt kompromissande men det är också rätt skoj.
Ytterdörrarna är till exempel tillverkade som kopior efter de gamla, på ytan. Däremot är de isolerade och något tjockare än originalen. Moderna lås, men lite trixande med olika tekniker för att slippa fula trycken. Fönstren på nedervåningen renoveras i det längsta. Har gammalt glas och använder det där. På övervåningen har min far byggt nya större tvåglasfönster med spröjs i yttersta. Passar in i stilen. Där är glaset nytt överallt, trots att jag hade föredragit gammalt utåt. Men det var betydligt enklare så här, då han hade planglas hemma.
När panelen byts använder jag så mycket som möjligt av den gamla, om den är i bra skick. Försöker få dimensionerna att stämma med det som suttit förut när jag köper nytt. Inte alltid möjligt. Virkespriser och kvaliteter har ändrats en del...
Använder gamla färgsorter med naturliga pigment. Kommer att isolera en oinredd vind med linskivor-vill inte bygga in plast i något som inte har haft det från början. Vägrar gipsskivor.
Elen ska dras om. Kommer att återanvända det som elsäkerheten tillåter.
Vitvarorna är begagnade men det är av kostnadsskäl. Att använda matkällaren som enda kylförvaring känns opraktiskt. Som sagt, det är mitt hem, inget museum.
Ett ständigt kompromissande men det är också rätt skoj.
För mig går funktion och känsla hand i hand. Handsmidd spik är bara pretentiöst i mina ögon och ger inte direkt någon känsla om man inte går runt huset med lupp. Jag vill satsa mest på sånt som bevaras, tex är innerdörrarna i vårt hus byggt -23 utbytta till moderna släta (ryyyys) och där vill jag satsa på rejäla gedigna i furu med spegel för dessa räknar jag med att man inte kommer byta igen. Köket däremot kommer vi att ha mdf-luckor, moden förändras och det är troligt att vi eller några andra vill byta kök om 15 år eller så.
Jag går i precis samma tankar om hur man ska göra. I vårt urgamla hus är det "ny" el insatt i mitten på -80 talet och det är då huset fick el. Visst är det snyggt med gamla bakelitknappar osv men frågan är om det är mer "rätt" att plocka in sådan detaljer i detta hus som faktiskt aldrig sett en bakelitknapp?
Svårt att motivera att flytta tillbaka historien 70-80 år för att det är snyggare med de detaljerna. Rent byggnadsvårdsmässigt kanske man ska riva ur elen och ingen el ha....
Alla hus har sina "årsringar" som i sin tur beskriver husets historia. Det är ju inte så att huset var perfekt när det byggdes och att allt man gör i det måste återgå till absoluta ursprunget. Här har folk bott i generation efter generation och alla har satt sin prägel och även det har ett stort värde.
www.viksbergsgard.se
Svårt att motivera att flytta tillbaka historien 70-80 år för att det är snyggare med de detaljerna. Rent byggnadsvårdsmässigt kanske man ska riva ur elen och ingen el ha....
Alla hus har sina "årsringar" som i sin tur beskriver husets historia. Det är ju inte så att huset var perfekt när det byggdes och att allt man gör i det måste återgå till absoluta ursprunget. Här har folk bott i generation efter generation och alla har satt sin prägel och även det har ett stort värde.
www.viksbergsgard.se
Håller med - jag vill inte bo i ett museum med originaldrag i golvet, torftig uppvärmning et cetera. Snickaren som byggde huset skulle använt en elhyvel och en cirkelsåg om han hade tillgång till det. Likaså hade han valt en fabrikspanel på fasaden. Han var en praktisk yrkesman med ett yrke att utföra, inte en konservator, och det är inte jag heller.
Årsringar är en bra beskrivning - vi lämnar våra i huset och tar in de detaljer vi gillar och tar bort en del vi inte gillar eller som inte fungerar. En del av en råvind omvandlas till badrum för en modern barnfamilj - och det fanns inte i huset original - på blåritningen är det en hink inritad i det som idag är förråd och plats för varmvattenberedare - men så vill jag inte leva.
El - ja, det drogs in på den tiden då det var blymantlad - så hur bevaringsvärd är den jämfört med att ta bort den och dölja den ? Vi väljer det senare, för det är säkrare - särskilt när man håller på och bygger om och böjer en kabel... Och kontakterna blir renovas - snygga, stilrena och passar bra.
Och jag väljer avgjort att ta bort de årsringar som består av spackelutfyllnad i murstocken med gamla kläder, 1 centimeters springor som man kan titta ner och ut genom golvet och snea dörrar för att huset satt sig... Likaså ryker plåttaket av lagårsplåt till förmån för ett nytt! tegeltak...
Och ena glasverandan kommer byggas på betongplint som döljs med snedspröjs - för att handhuggna granitblock är j-vligt dyra...
Och så lägger jag tillbaka bibelorden i trossbotten - tillsammans med dagens tidning
Årsringar är en bra beskrivning - vi lämnar våra i huset och tar in de detaljer vi gillar och tar bort en del vi inte gillar eller som inte fungerar. En del av en råvind omvandlas till badrum för en modern barnfamilj - och det fanns inte i huset original - på blåritningen är det en hink inritad i det som idag är förråd och plats för varmvattenberedare - men så vill jag inte leva.
El - ja, det drogs in på den tiden då det var blymantlad - så hur bevaringsvärd är den jämfört med att ta bort den och dölja den ? Vi väljer det senare, för det är säkrare - särskilt när man håller på och bygger om och böjer en kabel... Och kontakterna blir renovas - snygga, stilrena och passar bra.
Och jag väljer avgjort att ta bort de årsringar som består av spackelutfyllnad i murstocken med gamla kläder, 1 centimeters springor som man kan titta ner och ut genom golvet och snea dörrar för att huset satt sig... Likaså ryker plåttaket av lagårsplåt till förmån för ett nytt! tegeltak...
Och ena glasverandan kommer byggas på betongplint som döljs med snedspröjs - för att handhuggna granitblock är j-vligt dyra...
Och så lägger jag tillbaka bibelorden i trossbotten - tillsammans med dagens tidning
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Jag har funderat mycket på det här! Sedan jag skrev min fråga har jag och min fästman också varit på en långresa runt om i Sverige för att titta på gamla hus, besöka byggnadsvårdscentrum i Gysinge och träffa andra byggnadsvårdsintresserade. Jag har också läst mycket om teoribildningen kring byggnadsvård.
Jag har skitsvårt för när man uttrycker att byggnadsvård egentligen innebär utedass och öppen spis. Det är ju varken antikvariskt eller byggnadsvårdsmässigt korrekt att riva ut allting som tillförts till ett hus under århundradets lopp. De där årsringarna är ju också ett arv att förvalta.
Dock, när man ska tillföra någonting nytt, vilket ju ofta blir aktuellt när ett gammalt hus blir året runt-boende, måste man tänka på vad som passar huset. Upplevelsen av autenticitet och ålder är någonting man ska ta tillvara, förvalta och ta på sig att förmedla så gott man kan. Och faktum är att den årsring vi sätter i ett hus ju också är en årsring, inte någonting neutralt, hur byggnadsvårdsmässiga vi än är. Jag resonerar som så att ett hus i regel har moderniserats allt eftersom, och därför är det lite lättare att köpa - till exempel - elektriska detaljer i bakelit. Vi är vana vid att se sådana årsringar och stilbrottet blir inte lika stort. Och det spelar lika stor roll som att inte "flytta tillbaka" historien (jag tycker dock att det mest handlar om att inte stoppa in detaljer som är äldre än huset).
I ditt fall är det ju lite klurigare, då den där årsringen från 80-talet ju kan vara värd att bevara.
Jag tycker dessutom att det kan bli väldigt, väldigt fel om en tids stilideal får komma till tals alldeles för mycket. Det kommer att dominera intrycket och det kommer bli ännu värre framöver, när man har en helt annat uppfattning om vad som faktiskt är diskret.
Till skillnad från Angelven kommer vi att fortsätta med pannplåt på taket. Det vore faktiskt fullständigt fel med någonting annat, då samtliga hus i byn har antingen spåntak eller plåttak av pannplåt. Dock kan jag ju tillägga att herr Gudmundsson tycker att pannplåt duger i väntan på det "äkta" plåttaket, så även solen har sina fläckar...
Jag har skitsvårt för när man uttrycker att byggnadsvård egentligen innebär utedass och öppen spis. Det är ju varken antikvariskt eller byggnadsvårdsmässigt korrekt att riva ut allting som tillförts till ett hus under århundradets lopp. De där årsringarna är ju också ett arv att förvalta.
Dock, när man ska tillföra någonting nytt, vilket ju ofta blir aktuellt när ett gammalt hus blir året runt-boende, måste man tänka på vad som passar huset. Upplevelsen av autenticitet och ålder är någonting man ska ta tillvara, förvalta och ta på sig att förmedla så gott man kan. Och faktum är att den årsring vi sätter i ett hus ju också är en årsring, inte någonting neutralt, hur byggnadsvårdsmässiga vi än är. Jag resonerar som så att ett hus i regel har moderniserats allt eftersom, och därför är det lite lättare att köpa - till exempel - elektriska detaljer i bakelit. Vi är vana vid att se sådana årsringar och stilbrottet blir inte lika stort. Och det spelar lika stor roll som att inte "flytta tillbaka" historien (jag tycker dock att det mest handlar om att inte stoppa in detaljer som är äldre än huset).
I ditt fall är det ju lite klurigare, då den där årsringen från 80-talet ju kan vara värd att bevara.
Jag tycker dessutom att det kan bli väldigt, väldigt fel om en tids stilideal får komma till tals alldeles för mycket. Det kommer att dominera intrycket och det kommer bli ännu värre framöver, när man har en helt annat uppfattning om vad som faktiskt är diskret.
Till skillnad från Angelven kommer vi att fortsätta med pannplåt på taket. Det vore faktiskt fullständigt fel med någonting annat, då samtliga hus i byn har antingen spåntak eller plåttak av pannplåt. Dock kan jag ju tillägga att herr Gudmundsson tycker att pannplåt duger i väntan på det "äkta" plåttaket, så även solen har sina fläckar...
Nåja - jag skulle också välja ett RIKTIGT plåttak om jag hade dom pengarna - men nu sitter det alltså korrugerad lagårdsplåt - och jag har hittat högen med trasiga gamla tegelpannor i trädgården.... Dessutom har tillochmed lagårdarna härute på Färentuna tegeltak - vi hade ju hur mycket tegelbruk som helst då det begav sig - och hembygdsgården har ett tegelmuseumkonichiwa girl skrev:
Så lite motivation till mitt tegeltak har jag ;-)
Självklart skall man välja vad som passar in i miljön - och passar in i huset. Vårat kök kommer bli bond/herrgårdsromantisk med lite vurm för gustaviansk (vilket inte är fel i ett hus i halvt nationalromantisk stil från sekelskiftet ;-) ). Likaså kommer badrummet för den oinsatta att se ut som om det var original - men original var d et som sagt hink.
Känner ni till SCA ? Society for Creative Anachronism - de återupplever medeltiden, den romantiserade bilden av hur det borde ha varit utan alla de dåliga sidorna ;-) (http://www.sca.org/)
På samma sätt känner jag för mitt hus - jag kommer att återupleva de saker som ingår i den romantiserade bilden av sekelskiftet, komplett med skagenmålad middag i syrenbersån och vedspis - men ta tillvara på moderniteterna från vår tid - som el, badkar och toalett ;-)
Och då spelar nog egentigen detaljerna otroligt stor roll - inte att de är autentiska, men att de passar in i min romantiserade bild av autencitet.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Angelven: Fast det är ju precis det jag menar (jag glömde bort att tillägga: det vore fullständigt fel med någonting annat för oss då det endast finns två typer av tak i byn där huset ligger, spån och pannplåt). Ditt tegeltak är helt klart motiverat.
Det där med att romantisera har jag dock lite svårt för, faktiskt. Eller, rättare sagt, väldigt svårt för. Jag är till exempel allergisk mot det vitmålade inredningsmodet i "gammal lantlig stil" (som varken är gammalt eller lantligt). Jag vill att de kulörer och detaljer vi väljer faktiskt har en historisk och lokal förankring, inte bara motsvarar vår uppfattning om hur ett hus från 1850 borde se ut. Stilrenoveringar är inte vår grej!
Det där med att romantisera har jag dock lite svårt för, faktiskt. Eller, rättare sagt, väldigt svårt för. Jag är till exempel allergisk mot det vitmålade inredningsmodet i "gammal lantlig stil" (som varken är gammalt eller lantligt). Jag vill att de kulörer och detaljer vi väljer faktiskt har en historisk och lokal förankring, inte bara motsvarar vår uppfattning om hur ett hus från 1850 borde se ut. Stilrenoveringar är inte vår grej!
Nåja - jag är väl iofs också allergisk mot just den där vita inredningstilen - det är det jag och sambon diskuterar mest. Men vardagsrummet är med grå enkel panel nere (slät bara) och så en bröstlist en halvmeter upp. Ovanför det en mjuk citrongul färg som högst upp toppas av en enkel handmålad rand i engelsk rött innan det vita taket (och randen är väldigt rätt - nyckelviken herrgård har en likadan ;-) )
Till det öppen spis med senare tids kedddyinsats, en gammal! ekkista, en fet vit ikeasoffa och ett försök att göra ett billigt och väldigt vackert kinesiskt skåp (också originalt ikea - men vi har fått frågan om vi ärvt det ;-) )
Vad jag vill säga att min romantiserade bild inte är den skira vita utan snarare boråstapeters anno-kollektion, nyckelviken-tapeten är en favorit. Det är svårt att hitta andra att titta på, att hitta en "färentuna"-stil , det finns inte så mycket att titta på som inte är omgjort tyvärr - men en historisk förankring kan man ha - bör man ha.
Min tanke är just den med årsringarna - och att en del av årsringarna som är gamla är "fusk" i termer av att de inte är så gamla som de ser ut - men "rätt" i termer av att "det skulle kunna ha sett ut så här". Det är väl det som är viktigt med detaljerna, att det inte skär sig antar jag - att man inte sätter in ett bubbelbad och inte tar högblanka ikealuckor etc.
Däremot tänker jag nog ta porslinsknoppar från indiska - de är vackra och i porslin+gjutjärn - skulle ha kunnat se ut så med andra ord ;-)
Romantiseringen handlar om att du väljer boråstapeten - istället för att beställa en korrekt och svindyr handtryckt - du får drömmen om hur det borde ha sett ut, utan att det är autentiskt, gjort på "rätt" sätt. Och det tror jag familjen som bodde i huset också skulle gjort, det valet, utifrån sina förutsättningar, om de hade möjligheten.
Till det öppen spis med senare tids kedddyinsats, en gammal! ekkista, en fet vit ikeasoffa och ett försök att göra ett billigt och väldigt vackert kinesiskt skåp (också originalt ikea - men vi har fått frågan om vi ärvt det ;-) )
Vad jag vill säga att min romantiserade bild inte är den skira vita utan snarare boråstapeters anno-kollektion, nyckelviken-tapeten är en favorit. Det är svårt att hitta andra att titta på, att hitta en "färentuna"-stil , det finns inte så mycket att titta på som inte är omgjort tyvärr - men en historisk förankring kan man ha - bör man ha.
Min tanke är just den med årsringarna - och att en del av årsringarna som är gamla är "fusk" i termer av att de inte är så gamla som de ser ut - men "rätt" i termer av att "det skulle kunna ha sett ut så här". Det är väl det som är viktigt med detaljerna, att det inte skär sig antar jag - att man inte sätter in ett bubbelbad och inte tar högblanka ikealuckor etc.
Däremot tänker jag nog ta porslinsknoppar från indiska - de är vackra och i porslin+gjutjärn - skulle ha kunnat se ut så med andra ord ;-)
Romantiseringen handlar om att du väljer boråstapeten - istället för att beställa en korrekt och svindyr handtryckt - du får drömmen om hur det borde ha sett ut, utan att det är autentiskt, gjort på "rätt" sätt. Och det tror jag familjen som bodde i huset också skulle gjort, det valet, utifrån sina förutsättningar, om de hade möjligheten.
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Ah, då förstår jag hur du menar. Jovisst, jag håller med dig i det. När jag skriver "romantiserad" så menar jag också att det är förljuget och att det helt saknar historisk förankring. Som till exempel frilagda timmerväggar i herrgårdsmiljö, eller skurgolv och pärlspontskök i en funkisvilla.Angelven skrev:
Anledningen till att man gärna ska använda sig av samma material och metoder som tidigare är ju att det ger samma sorts intryck, och att det åldras på samma sätt. Jag köper inte helt argumentet att man skulle välja på ett visst sätt om man hade tillgång till vår teknik och dylikt nu, det kanske man skulle - men faktum är ju att en fabrikssågad panel i en standarddimension ger ett väldigt randigt intryck, medan det tidiga 1900-talets skiftande bredder mjukar upp intrycket och ger mer omväxling för ögat. Vårt hus tidigare ägare skulle utan tvekan ha köpt planglas för att laga sina fönster medan vi har köpt svindyrt handblåst nytillverkat glas. Varför? Jo, därför att ljusspelet och skiftningarna i glaset ger en känsla som vi vill värna om. Det är ju också mycket sådant som det kulturhistoriska värdet sitter i.
Jag tycker absolut inte att man behöver köpa handtryckta tapeter. I vårt hus hade de iallafall inte tapeter innan de började tryckas i slutet av 1800-talet. Visserligen är drömmen att låta reproducera husets första tapet, men innan dess nöjer vi oss med limtryckta tapeter (som ju både anno-kollektionen, lim- och handtrycks tapeter med flera är) som har samma speciella lyster och struktur som sekelskiftets tapeter.
Jaha. Så pärlspontkök i en funkisvilla är alltså fel. Men funkiskök i ett gammalt hus är rätt?konichiwa girl skrev:
Jag tycker inte alls att det behöver skära sig med nyare moderna delar i ett gammalt hus. Det viktiga tycker jag är att huset har ett äkta och ärligt uttryck, kombinerat med estetik och funktion förstås. För mig hamnar man då ofta i ett byggnadsvårdsmässigt perspektiv med genomtänkt hantverk och material enligt gamla metoder, men utan att vara rädd för att blanda in olika tidsåldrar. Balansgången är svår mellan att vara genomtänkt och pretentiös vilket det lätt blir i ett hus som upplevs "oäkta". Jag tar några exempel.
- kök i "sekelskiftesstil" med inbyggda vitvaror där man ändå ser att det står ett kylskåp bakom den enorma köksluckan. Uäkh.
- Överdådiga blandare med vita handtag.
- Josef Frank design på i princip allt som liknar tyg.
+ Synligt kylskåp i gammalt kök
+ Ytterdörrens innerdörrar i modern stil och mycket glas vilket ger fint ljusinsläpp på sommaren då man har ytterdörrens yttre dubbeldörrar öppna.
+ Moderna effektiva lampor i stilrent utförande eller varför inte en murrig 40-tals lampa
- kök i "sekelskiftesstil" med inbyggda vitvaror där man ändå ser att det står ett kylskåp bakom den enorma köksluckan. Uäkh.
- Överdådiga blandare med vita handtag.
- Josef Frank design på i princip allt som liknar tyg.
+ Synligt kylskåp i gammalt kök
+ Ytterdörrens innerdörrar i modern stil och mycket glas vilket ger fint ljusinsläpp på sommaren då man har ytterdörrens yttre dubbeldörrar öppna.
+ Moderna effektiva lampor i stilrent utförande eller varför inte en murrig 40-tals lampa
Oäkta är nog vad alla är rädda för - att huset försöker vara något det inte är. Själva tänker vi balansera lite hårfint på gränsen - eftersom huset är en mangårdsbyggnad som bonden drog sig tillbaka i när han pensionerade sig, dvs INTE ligger i anslutning till gården - och vi har ritat till (med arkitekthjälp) ett par glasverandor som nog mest leder åt skärgård/grosshandlarvilla hållet...
Dessutom drömmer vi egentligen om en herrgård - så Nyckelviken i Nacka är en inspirationskälla - men det är ju knappast en "överdådig" herrgård att låta sig inspireras av - om vi dessutom gillar gustaviansk så är väl risken för överdådighet inte så stor ;-)
Det kanske också mycket beror på val av hus - sekelskiftet var ju till viss del nationalromantisk - dvs man byggde hus som försökte se ut som om de var från 1700-talet ;-)
Så, vi tänker bygga om ett 1900-tals hus i 2000-talet för att se ut som om att det försökte se ut som 1700-tal i 1900-talet :-D
Just nu funderar vi exempelvis mycket på färg på fasaden - korrekt är ju falu röd - den ljusa eftersom den mörkare är senare än huset... Men herrgårdsgul med gråa knutar (likna sandstenvägg+granithörn) är så himla läckert - men blir kanske himla fel.
Och glasverandor - vi har 2-luft 4+1 spröjs i hela huset, så de blir likadana - men vet ni vad 2+1 glas 2-luft 4+1 spröjs almoge fönster kostar ? .... Så här behövs en del val - och det blir nog att kulturglaset i det yttre +1 glaset ryker... Tyvärr - för dom vi har är otroligt vackra - återanvända från ett äldre hus när huset byggdes
Dessutom drömmer vi egentligen om en herrgård - så Nyckelviken i Nacka är en inspirationskälla - men det är ju knappast en "överdådig" herrgård att låta sig inspireras av - om vi dessutom gillar gustaviansk så är väl risken för överdådighet inte så stor ;-)
Det kanske också mycket beror på val av hus - sekelskiftet var ju till viss del nationalromantisk - dvs man byggde hus som försökte se ut som om de var från 1700-talet ;-)
Så, vi tänker bygga om ett 1900-tals hus i 2000-talet för att se ut som om att det försökte se ut som 1700-tal i 1900-talet :-D
Just nu funderar vi exempelvis mycket på färg på fasaden - korrekt är ju falu röd - den ljusa eftersom den mörkare är senare än huset... Men herrgårdsgul med gråa knutar (likna sandstenvägg+granithörn) är så himla läckert - men blir kanske himla fel.
Och glasverandor - vi har 2-luft 4+1 spröjs i hela huset, så de blir likadana - men vet ni vad 2+1 glas 2-luft 4+1 spröjs almoge fönster kostar ? .... Så här behövs en del val - och det blir nog att kulturglaset i det yttre +1 glaset ryker... Tyvärr - för dom vi har är otroligt vackra - återanvända från ett äldre hus när huset byggdes
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Haha. Nu tycker jag i och för sig att funkisvillor är gamla hus också.Dr_Jerkyll skrev:Jaha. Så pärlspontkök i en funkisvilla är alltså fel. Men funkiskök i ett gammalt hus är rätt?
Men visst, ett funkiskök i ett gammalt hus är inte alls fel. Det är ju funkiskök i rätt många gamla hus... Men nej, jag tycker inte att det passar med ett pärlspontskök i en funkisvilla. Funkisen handlade ju om att allt skulle vara så praktiskt och slätt som möjligt. Och jag tycker att det är skittrist när den tidens stilideal inte får komma till tals ens där det verkligen borde finnas.Problemet, som jag ser det, är att det där som vi uppfattar som "stilrent" inte kommer att uppfattas som stilrent om tjugo år, utan kommer att uppfattas som väldigt daterat. Om du hade sagt klassiskt hade jag däremot hållit med dig - men till klassikerna räknar jag ju till exempel klotlampor som började designas på 30-talet och säljs än idag, skomakarlampor, trasmattor (som ju bara har tillverkats de senaste hundra åren), ripsmattor, "strindberglampan" etc. Alltså modeller som har använts länge och därför känns tidlösa. Visst, fyrtiotalslampan platsar ju där också.
Femtio-, sextio- och sjuttiotalsmöblerna (tapeterna/färgerna) har inte direkt hunnit till tidlöshetens land ännu...
Intressant tråd!
Ett problem för oss som försöker få detaljerna någotsånär rätt är att mycket av det som i dag säljs som "gammal stil" (t.ex. köksinredningar, dörrar, fönster, etc)på byggnadsvårdsbutiker är anpassat för herrgårdsliknande miljöer o inte passar i små fattiga torp.( Kanske för att dom som renoverar torp inte utgör någon kommersiellt intressant marknad eftersom de inte har så mycket pengar? )
Att klass-aspekten blir rätt är kanske rentav viktigare än att årtalet blir rätt när man väljer en viss renoveringsåtgärd!? Man kan utgå från att de som bodde i ett hus renoverade lite då och då så det vore konstigt om all inredning var från ett visst år. Men att fattigfolk valde en viss typ av lösningar o storbönder valde andra lösningar.
En annan aspekt är vad som händer med den lokala mångfalden när vi alla köper samma grejer från ett par byggnadsvårdsbutiker i landet. Ett exempel: Jag kör ofta förbi ett hus vars glasverande jag beundrat och tänkt mig någon gång i framtiden vilja kopiera. Nyligen köptes huset och totalrenoverades. Glasverandan såg plötsligt helt annorlunda ut, inte alls lika snygg i mitt tycke, men jag kan tänka mig att dom har köpt en befintlig standardmodell, för nu ser jag liknande på andra hus ....... Med nuvarande renoveringstakt lär det snart bli omöjligt att hitta de speciella modeller o lösningar som generationer av lokala snickare har tagit fram.....
Ett problem för oss som försöker få detaljerna någotsånär rätt är att mycket av det som i dag säljs som "gammal stil" (t.ex. köksinredningar, dörrar, fönster, etc)på byggnadsvårdsbutiker är anpassat för herrgårdsliknande miljöer o inte passar i små fattiga torp.( Kanske för att dom som renoverar torp inte utgör någon kommersiellt intressant marknad eftersom de inte har så mycket pengar? )
Att klass-aspekten blir rätt är kanske rentav viktigare än att årtalet blir rätt när man väljer en viss renoveringsåtgärd!? Man kan utgå från att de som bodde i ett hus renoverade lite då och då så det vore konstigt om all inredning var från ett visst år. Men att fattigfolk valde en viss typ av lösningar o storbönder valde andra lösningar.
En annan aspekt är vad som händer med den lokala mångfalden när vi alla köper samma grejer från ett par byggnadsvårdsbutiker i landet. Ett exempel: Jag kör ofta förbi ett hus vars glasverande jag beundrat och tänkt mig någon gång i framtiden vilja kopiera. Nyligen köptes huset och totalrenoverades. Glasverandan såg plötsligt helt annorlunda ut, inte alls lika snygg i mitt tycke, men jag kan tänka mig att dom har köpt en befintlig standardmodell, för nu ser jag liknande på andra hus ....... Med nuvarande renoveringstakt lär det snart bli omöjligt att hitta de speciella modeller o lösningar som generationer av lokala snickare har tagit fram.....
Medlem
· Västerbotten
· 839 inlägg
Sommartorparn: Ja, där tar du upp någonting jag slogs av när jag och fästmannen var på vår "byggnadsvårdsresa". Alla snickerier vi såg - golvsocklar, fönster- och dörrfoder - var extremt enkelt profilerade, trots att de var byggda under en tid då man skulle ha franska foder. Den gemensamma nämnaren var de rejäla dimensionerna och de enkla profileringarna. En annan sak vi har fått lära oss är att allting blir så otroligt försenat. Vi har t ex sett 1800-talshus som har sådan panel som skulle dateras till 1700-talet. Vi renoverar ju mangårdsbyggnaden på ett litet lantbruk, mitt i Lappland. Det är klart att utvecklingen inte har gått lika fort fram där som mitt i Stockholm. Nu har vi turen att det finns några någorlunda lokala leverantörer vi kan använda oss av (bland annat ett hyvleri som är specialiserade på att reproducera gamla lister) och att det finns ett par orörda hus i släktens ägo som vi kan titta på - det är samma byasnickare som har varit framme där, som i vårt hus.
Det vore onekligen väldigt tråkigt om det utvecklades en viss "gysingestil" där alla gamla hus ser ut på ett visst sätt för att man har valt en viss leverantör. Till exempel finns det ju lokala variationer i det interiöra måleriet, och en schablonmålning i Norrbotten ser inte nödvändigtvis ut som en schablonmålning från Västergötland.
Det vore onekligen väldigt tråkigt om det utvecklades en viss "gysingestil" där alla gamla hus ser ut på ett visst sätt för att man har valt en viss leverantör. Till exempel finns det ju lokala variationer i det interiöra måleriet, och en schablonmålning i Norrbotten ser inte nödvändigtvis ut som en schablonmålning från Västergötland.