Dvärgbrytare till spis
Hejsan!
Rent teoretiskt:
En 3-polig 16a b-säkring har gjort sitt och kan inte aktiveras igen. (Märkström6000).
Fråga 1:
Den kan lika gärna bytas till en c säkring? Kortslutningsström 160A Istället för 80A.. En kabelsträcka under 10m mellan central och spis. Kom ihåg att det är en teoretisk fråga nu
Fråga 2:
Det är inga problem att gå upp i märkström på dvärgbrytare, t.ex. från 6000 till 10000?
Det är vad de ska tåla under normala omständigheter?
Men det kan ställa till det att gå ned?
Rent teoretiskt:
En 3-polig 16a b-säkring har gjort sitt och kan inte aktiveras igen. (Märkström6000).
Fråga 1:
Den kan lika gärna bytas till en c säkring? Kortslutningsström 160A Istället för 80A.. En kabelsträcka under 10m mellan central och spis. Kom ihåg att det är en teoretisk fråga nu
Fråga 2:
Det är inga problem att gå upp i märkström på dvärgbrytare, t.ex. från 6000 till 10000?
Det är vad de ska tåla under normala omständigheter?
Men det kan ställa till det att gå ned?
Om du har mätt upp/räknat ut att utlösningsvillkoret är ok (tillräckligt hög kortslutningström) kan du byta.J JellyBelly skrev:
En c-kurva är generellt 10 gånger märkströmmen så den behöver ju lite högre än en b.
Kom ihåg att det inte alltid bara är sträckan till elc som är viktig. Strömmen går ju hela vägen till spänningskällan (transformatorn) och tillbaka. Bara som kuriosa.
Ja 6000A eller 10000A är så kallade kortslutningsströmmar de ska klara ett visst antal gånger. Du bör klara dig bra med 6kA
Bästa svaret
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 092 inlägg
Ett teoretiskt svar är att man behöver kontrollera/räkna på att den lägsta möjliga kortslutningsströmmen vid spisen överstiger 160 A, om det inte finns en JFB som skyddar ledningen. Strömmen kan mätas upp eller beräknas, eller en kombination av mätning och beräkning. Du kan aldrig byta B mot C utan att ha full koll på hur man kontrollerar villkoren för automatisk frånkoppling. Hur man gör detta finns länkat i den klistrade tråden högst upp i forumet.
Det du kallar märkström med storlekarna 6 eller 10 kA, heter märkkortslutningsbrytförmåga Icn och är den högsta kortslutningsström som dvärgen förmår att hantera, en gång. Se SEK HB 453. Det är ingen faktor man behöver ta hänsyn till i normal bostäder med en mätarsäkring (diazed) på under 63 A.
Det du kallar märkström med storlekarna 6 eller 10 kA, heter märkkortslutningsbrytförmåga Icn och är den högsta kortslutningsström som dvärgen förmår att hantera, en gång. Se SEK HB 453. Det är ingen faktor man behöver ta hänsyn till i normal bostäder med en mätarsäkring (diazed) på under 63 A.
Tack
Följdfråga på det: Ett Ik1-test görs med stickpropp längst bort på en gruppledning. Men ett Ik3 test görs i centralen, är detta korrekt?
(I förhållande till spis-frågan så måste man utföra Ik3 test i central o räkna på själva gruppledningen för att få ut resultatet?)
Isåfall, hur kommer det sig att man inte mäter Ik3 längst ut på en gruppledning, är det pga av åtkomlighet?
Jag har säkert missförstått något o hittar inget svart på vitt någon annanstans
Ik1 är enfasig kortslutning och den lägsta kortslutningströmmen. Hittas där ledningen är som längst och motståndet högst.
Ik3 är trefasigt kortslutning och då får man den högsta strömmen eftersom det är 400v mellan faserna. Mätes där strömmen är som högst alltså där ledningen är som kortast.
Jag tror du bara använder ik3 för att se att grejerna håller mot en kortslutning. Ik1 är ju mer intressant då den visar vilka marginaler du har för skydden mot kortslutning där ledningen är längst och strömmen lägst.
Ik3 är trefasigt kortslutning och då får man den högsta strömmen eftersom det är 400v mellan faserna. Mätes där strömmen är som högst alltså där ledningen är som kortast.
Jag tror du bara använder ik3 för att se att grejerna håller mot en kortslutning. Ik1 är ju mer intressant då den visar vilka marginaler du har för skydden mot kortslutning där ledningen är längst och strömmen lägst.
Redigerat:
A avh67f skrev:
A avh67f skrev:
Ahh okej. Hittade ett 11 år gammalt inlägg om det med tack vare dig som komplettera för mi
Men hur går det då till rent praktiskt för att mäta kortslutningsströmen till en spis, (eller vilket perilex/trefasuttag som helst i en villa). Det är främst där förståelsen för mig kärvar
Det finns länkar här ngnstans (som jag inte hittar just nu) till "kaffekokarmetoden" som skrivits av Bo. Den mäter inte kortslutningsströmmen men mäter impedansen, så får man räkna ut vilken kortslutningsström det kan bli.
Jag gissar (med stort "G") att installationsinstrumenten som "mäter" max kortslutningsström gör ngt liknande, de lägger kortvarigt en stor belastning och mäter spänningsfallet, utifrån det kan instrumentet räkna ut hur stor den maximala kortslutningsströmmen kan vara, Rent hypotetiskt skulle man troligen kunna låta instrumentet göra en riktig kortslutning under en halvperiod (10 ms), och mäta, säkringen hinner inte lösa ut, men jag tror inte man gör det.
Jag gissar (med stort "G") att installationsinstrumenten som "mäter" max kortslutningsström gör ngt liknande, de lägger kortvarigt en stor belastning och mäter spänningsfallet, utifrån det kan instrumentet räkna ut hur stor den maximala kortslutningsströmmen kan vara, Rent hypotetiskt skulle man troligen kunna låta instrumentet göra en riktig kortslutning under en halvperiod (10 ms), och mäta, säkringen hinner inte lösa ut, men jag tror inte man gör det.
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 092 inlägg
Jo det är precis så de funkar. En enkel testmetod i ett dyrt skal... Däremot verkar moderna instrument fega ur och mäta med låga strömmar som troligen ger usel mätnoggrannhet https://www.byggahus.se/forum/threads/ansluta-pen-vad-saeger-reglerna.375021/page-12#post-5188415. Då kan vattenkokarmetoden vara bättre.
Jag skulle hellre vilja kalla kontrollerna för villkoren för skydd av personer och skydd av utrustningen. ik1 och ik3 är ingående faktorer. Det finns inget test som heter ik1-test, utan man kan möjligen säga en ik1-mätning. Överordnat heter det villkoren för automatisk frånkoppling vilket innebär ett stumt fel L - PE, L - N, L - L eller L - L - L.
Personfaran ligger att man håller i höljet på en skyddsjordad apparat (utsatt del) samtidig som andra handen eller foten har kontakt med moder jord. Det ger teoretiskt en beröringsspänning på 115 V mot moder jord. Reglerna kräver att skydden löser inom 0.4 sekunder. Frånkopplingstiden beror på strömmen, så man vill veta den lägsta möjliga strömmen här vilket normalt är L - PE. Ik1 brukar beteckna strömmen mellan L - N som inte alltid är densamma.
För skydd av utrustning är det tvärtom den högsta strömmen man behöver kontrollera. För att kontrollera att dvärgen tål en kortslutning direkt efter dvärgen så är det bl.a där man behöver mäta upp den högsta strömmen, som kan vara Ik3 eller Ik1 (fast utan säkerhetsfaktorer).
Men man kan behöva mäta upp den högsta kortslutningsströmmen även i slutet på kabeln för att se ifall den klarar den genomsläppta energin. Är det en dvärg som skyddar ledningen är det den högsta strömmen som är intressant eftersom dvärgen har en ganska konstant frånkopplingstid oberoende av strömmen. För diazed måste man däremot (även) kontrollera den lägsta strömmen eftersom det tar längre tid för säkringen att lösa vid denna ström vilket kan ge högre energi, dvs högre värde på I²i.
Jag skulle hellre vilja kalla kontrollerna för villkoren för skydd av personer och skydd av utrustningen. ik1 och ik3 är ingående faktorer. Det finns inget test som heter ik1-test, utan man kan möjligen säga en ik1-mätning. Överordnat heter det villkoren för automatisk frånkoppling vilket innebär ett stumt fel L - PE, L - N, L - L eller L - L - L.
Personfaran ligger att man håller i höljet på en skyddsjordad apparat (utsatt del) samtidig som andra handen eller foten har kontakt med moder jord. Det ger teoretiskt en beröringsspänning på 115 V mot moder jord. Reglerna kräver att skydden löser inom 0.4 sekunder. Frånkopplingstiden beror på strömmen, så man vill veta den lägsta möjliga strömmen här vilket normalt är L - PE. Ik1 brukar beteckna strömmen mellan L - N som inte alltid är densamma.
För skydd av utrustning är det tvärtom den högsta strömmen man behöver kontrollera. För att kontrollera att dvärgen tål en kortslutning direkt efter dvärgen så är det bl.a där man behöver mäta upp den högsta strömmen, som kan vara Ik3 eller Ik1 (fast utan säkerhetsfaktorer).
Men man kan behöva mäta upp den högsta kortslutningsströmmen även i slutet på kabeln för att se ifall den klarar den genomsläppta energin. Är det en dvärg som skyddar ledningen är det den högsta strömmen som är intressant eftersom dvärgen har en ganska konstant frånkopplingstid oberoende av strömmen. För diazed måste man däremot (även) kontrollera den lägsta strömmen eftersom det tar längre tid för säkringen att lösa vid denna ström vilket kan ge högre energi, dvs högre värde på I²i.
Redigerat:
Jag tog bild från boken elteknik montörshandbok för att ge svar på din fråga. Hoppas det inte bryter mot någon copyright eller regler.J JellyBelly skrev:Ahh okej. Hittade ett 11 år gammalt inlägg om det med tack vare dig som komplettera för mi
Men hur går det då till rent praktiskt för att mäta kortslutningsströmen till en spis, (eller vilket perilex/trefasuttag som helst i en villa). Det är främst där förståelsen för mig kärvar
Edit: man använder en installationstestare för dessa mätningar.
Edit2: Egentligen är det tre metoder som jag ser det.
1. Instrument som mäter detta.
2. Räkna ut det med ohms lag och matematik. Kräver zför värdet dock.
3. Använd tabeller från sek handböcker. Kräver zför värdet igen.
Redigerat:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 092 inlägg
Boken är felaktig i första bilden.... Anmärkningsvärt!
Man testar inte "utlösningsvillkoret" genom att mäta strömmen mellan L - N eller I_k1. Det är I_för som ska mätas mellan L - PE. Annars blir det fel i gruppledningar som har en klenare skyddsledare.
Dessutom använder man ett tillverkarspecifikt begrepp "Z-line" som man inte bör använda, lite som "megger".
Boken tycker att man ska mäta Z_för i elcentralen, vilket är helt rätt. När man dimensionerar en kabel vill man i förväg kunna beräkna rätt area. Man kan sedan bekräfta att man valde rätt genom att mäta Z_för längst bort i gruppledningen. Jag hoppas det finns mer text i boken kring hur man tillämpar Z_för, säkerhetsfaktorer etc. Istället för Z_för kan instrumentet även visa I_för, dvs strömmen istället för impedansen. Det beror på vad som är mest användbart. Vid beräkning vill man ha Z_för och vid kontroll I_för.
Det är alltså skillnad på I_k1 och I_för. Den senare parametern är inte "standardiserad" vad jag vet så man kan förutom I_för hitta hitta I_j eller I_jf. I_k1 mäts (vanligen) mellan L - N och ger den högsta kortslutningsströmmen. I_jf mät mellan L - PE och ger den lägsta kortslutningsströmmen.
Man testar inte "utlösningsvillkoret" genom att mäta strömmen mellan L - N eller I_k1. Det är I_för som ska mätas mellan L - PE. Annars blir det fel i gruppledningar som har en klenare skyddsledare.
Dessutom använder man ett tillverkarspecifikt begrepp "Z-line" som man inte bör använda, lite som "megger".
Boken tycker att man ska mäta Z_för i elcentralen, vilket är helt rätt. När man dimensionerar en kabel vill man i förväg kunna beräkna rätt area. Man kan sedan bekräfta att man valde rätt genom att mäta Z_för längst bort i gruppledningen. Jag hoppas det finns mer text i boken kring hur man tillämpar Z_för, säkerhetsfaktorer etc. Istället för Z_för kan instrumentet även visa I_för, dvs strömmen istället för impedansen. Det beror på vad som är mest användbart. Vid beräkning vill man ha Z_för och vid kontroll I_för.
Det är alltså skillnad på I_k1 och I_för. Den senare parametern är inte "standardiserad" vad jag vet så man kan förutom I_för hitta hitta I_j eller I_jf. I_k1 mäts (vanligen) mellan L - N och ger den högsta kortslutningsströmmen. I_jf mät mellan L - PE och ger den lägsta kortslutningsströmmen.
Japp det är mycket mer information kring detta, även I_jf men jag missade att Jolly bara ville se hur det görs i praktiken så får bilderna räcka.