Försöker förstå ekonomin i sådana här produkter.
Värmekällor när det gäller värmepumpar som inte "parasiterar" på redan befintlig värme i bostaden är väl: bergvärme (borrhål eller jordvärme), uteluft (luft-vattenvp eller luftluftvp) eller frånluft, som alltså då avser sådan som absolut måste avges från huset pga hälsa eller fuktproblem (FTX? eller frånluftsvp). Det sistnämnda verkar kunna orsaka problem om frånluften inte räcker till eller för låg temp på frånluften ut blir problem.
Med Indols beredarvp så tas ju värmen från redan uppvärmd luft som ersätts med kallare luft. Här måste ju "vinsten" bli plus minus noll jämfört med om t ex bergvp:en värmt varmvatten.
Tänker jag rätt?
Värmekällor när det gäller värmepumpar som inte "parasiterar" på redan befintlig värme i bostaden är väl: bergvärme (borrhål eller jordvärme), uteluft (luft-vattenvp eller luftluftvp) eller frånluft, som alltså då avser sådan som absolut måste avges från huset pga hälsa eller fuktproblem (FTX? eller frånluftsvp). Det sistnämnda verkar kunna orsaka problem om frånluften inte räcker till eller för låg temp på frånluften ut blir problem.
Med Indols beredarvp så tas ju värmen från redan uppvärmd luft som ersätts med kallare luft. Här måste ju "vinsten" bli plus minus noll jämfört med om t ex bergvp:en värmt varmvatten.
Tänker jag rätt?
TRJBerg skrev:
Jag tror flvp var vettigare förr när glödlampor, tv och vitvaror drog mer energi. Idag drar LED och vitvaror så lite så det finns mindre att återvinna.
Intressant fråga. Nu tilltalade du inte mig men jag svarade på liknande tidigare i tråden.useless skrev:
Som sagt, jag förstår inte hur man får någon ekonomi i frånluftsvärmepumpar. Javisst, man kan kanske värma varmvatten tillräckligt för hushållsbehov med dessa. Kanske något mer men det totala värmeinnehållet i den uppvärmda inneluft som cirkuleras är otroligt liten jämfört med vad en typisk utedel i en typisk LLVP /LVVP cirkulerar, enorma luftvolymer - låt vara vid betydligt lägre temperaturer men det spelar mindre roll. Kan inte se någon större effektivitetsvinst här av denna förhållandevis dyra teknologi.
Om någon vet mer så rätta mig gärna, är här för att lära.
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 370 inlägg
Klart det finns mycket att lära. Om man endast vill matas av text i tråden är det lite drygt för oss som har koll att förklara. Det är allmänt många "det går inte" antaganden som är felaktiga i sin helhet. Frånluftsvärmepump är väl beprövat i många hus i över 40 år.
FTX är för övrigt bara ventilation med mekanisk återvinning av luftens temperatur. Frisk luft med låga värmeförluster. Det är inte ett värmesystem.
Värmepump eller värmeflyttare..
Det finns egentligen 2 sätt att få ut energi för värmepumpen.
1. Sänka temperaturen på luften från inne +20 till avluft -20. Det är ett delta på ca 40 grader som brukar vara max.
2. När vattenånga kondenseras avges energi när den ändrar fas. Det är som en liten bonus i energimängd utöver luftens värmekapacitet. Isbildning är lite besvärligare men går det med, dock behöver det avfrostas för att bli av med uppbyggnaden så i princip +-0 där. Samma gäller för värmepumparna som jobbar med uteluft, dock har dom obegränsad luftmängd att jobba med så det är inte lika stor grej.
Det som skiljer i verkningsgrad mellan de olika värmepumparna berg/jord/sjö/luft/frånluft är viljen temperaturskillnad pumpen behöver jobba med för att få ut önskad temperatur. Där utöver finns det vissa begränsningar i tillgänglig volym. Dvs bergvärmens borrhål och mängden frånluft.
En bergvärmepump jobbar oftast runt 10 till -2 grader något sånt.
En luft-vatten värmepump ligger på +35 till -35 i Sverige
Och en frånluftsvärmepump ligger alltid på runt 20 grader in.
Kortfattat den som kan jobba med minst temperaturskillnad får bäst verkningsgrad. Där har t.ex. luft-luft värmepump ofta en fördel mot t.ex. radiatorer och en luft-vatten värmepump då radiatorerna behöver bli varmare än fläktkonvektorn i LLVP.
Det trixiga med frånluftsvärmepump är att den använder husets inneluft, tar energin från den och blåser ut avluften. Den utblåsta luftmängden sugs då in via springor och friskluftsventiler.
Avluften från värmepumpen (bortser från kondensationen nu) behöver då vara lägre än utomhusluften som sugs in för att skapa ett positivt energiflöde in till huset. Det blir svårt när det är riktigt kallt ute. Franluftsvarmepumpen funkar bra men husets värmebehov blir då så stort att stödeffekt från elpatron kan behövas.
När det är över ca10 grader ute, dvs varmare än brine på bergvärmepumpen är frånluftsvärmepumpen effektivare än en bergvärmepump. Samma gäller för luft-vatten värmepumpen.
FTX är för övrigt bara ventilation med mekanisk återvinning av luftens temperatur. Frisk luft med låga värmeförluster. Det är inte ett värmesystem.
Värmepump eller värmeflyttare..
Det finns egentligen 2 sätt att få ut energi för värmepumpen.
1. Sänka temperaturen på luften från inne +20 till avluft -20. Det är ett delta på ca 40 grader som brukar vara max.
2. När vattenånga kondenseras avges energi när den ändrar fas. Det är som en liten bonus i energimängd utöver luftens värmekapacitet. Isbildning är lite besvärligare men går det med, dock behöver det avfrostas för att bli av med uppbyggnaden så i princip +-0 där. Samma gäller för värmepumparna som jobbar med uteluft, dock har dom obegränsad luftmängd att jobba med så det är inte lika stor grej.
Det som skiljer i verkningsgrad mellan de olika värmepumparna berg/jord/sjö/luft/frånluft är viljen temperaturskillnad pumpen behöver jobba med för att få ut önskad temperatur. Där utöver finns det vissa begränsningar i tillgänglig volym. Dvs bergvärmens borrhål och mängden frånluft.
En bergvärmepump jobbar oftast runt 10 till -2 grader något sånt.
En luft-vatten värmepump ligger på +35 till -35 i Sverige
Och en frånluftsvärmepump ligger alltid på runt 20 grader in.
Kortfattat den som kan jobba med minst temperaturskillnad får bäst verkningsgrad. Där har t.ex. luft-luft värmepump ofta en fördel mot t.ex. radiatorer och en luft-vatten värmepump då radiatorerna behöver bli varmare än fläktkonvektorn i LLVP.
Det trixiga med frånluftsvärmepump är att den använder husets inneluft, tar energin från den och blåser ut avluften. Den utblåsta luftmängden sugs då in via springor och friskluftsventiler.
Avluften från värmepumpen (bortser från kondensationen nu) behöver då vara lägre än utomhusluften som sugs in för att skapa ett positivt energiflöde in till huset. Det blir svårt när det är riktigt kallt ute. Franluftsvarmepumpen funkar bra men husets värmebehov blir då så stort att stödeffekt från elpatron kan behövas.
När det är över ca10 grader ute, dvs varmare än brine på bergvärmepumpen är frånluftsvärmepumpen effektivare än en bergvärmepump. Samma gäller för luft-vatten värmepumpen.
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 370 inlägg
Inte riktigt, men nästan. Ventilation måste ändå till så den luftmängden är tillgänglig. Lite mer tveksamt vid otäta hus och självdrag då. Det funkar äver att sätta en frånluftsvärmepump efter ett FTX aggregat som kan kräma ut lite extra ur frånluften, men klart att det är mindre energi kvar i luften. Dock behöver pumpen flytta mindre värmemängd till högre delta för att återförse huset med värme.
Tänk:
Ute 0 grader
Innt 20 grader
Avluft -10 grader
Då har pumpen kört en delta på 30 grader och krämat ut extra energi från den ventilerade luftmängden med 10 grader
Grundläggande problemet med frånluftsvärmepumpar jag ser är att det är en väldigt liten luftvolym dessa jobbar med. De kan ha mycket hög verkningsgrad men den totala värmeproduktionen blir mycket liten om målsättningen är att bidra till uppvärmningen av en bostad i någon rimlig utsträckning.
Ett typiskt utmaning med återvinning av spillvärme mellan olika system är balansen mellan tillgång och efterfrågan. Vilket kraftigt kan påverka den faktiska "nettoekonomiska" verkningsgraden.
Vad händer t.ex. när varmvattnet nått maxtemperatur?
Vad händer t.ex. när varmvattnet nått maxtemperatur?
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 370 inlägg
Men ändå tillräcklig i de flesta välisolerade hus. Som ett helt system är det en effektiv enhet. Speciellt här i södra Sverige där det aldrig blir kallare än -20, oftast inte under -5. Då funkar dom helt okej.H Harald Blåtumme skrev:
På årsbasis är en luft-vatten värmepump ofta sämre, men det "beror på" luft-vatten värmepumpen har mer förluster i ledningarna mellan inne och utedel. Det effektivaste skulle nog vara en kombinerad FTX/frånluftsvärmepump/bergvärmepump
Bergvärmens brine på vintern för allt kallare än avluften. Och frikyla på sommaren, FTX för lite extra verkningsgrad och frånluftsvärmepump för hög temperatur till varmvattnet.
Tänk också på att om man har en kamin som eldas i eller en luft-luft värmepump så utnyttjar man dessa på ett bra sätt med en Indol frånluftsvarmvattenberedare.
Men vi pratar i allt väsentligt om att bereda varmvatten på kostnadseffektivt sätt? Är det bara det vi pratar om så är jag helt med på att en frånluftsvärmepump kan bidra på bra sätt. Dock en dyr anläggning för syftet och kräver en del kalkylerande för att se om man kan räkna hem det i det specifika användarfallet.
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 370 inlägg
Supergrovt:
Snittet för en villa på direktverkande el verkar vara ca 5000kWh per år för varmvatten
En Indol Compact 300A+ påstår dom drar 1087kWh per år, anta 1100 då.
5000kWh-1100 = 3900kWh sparat per år.
Med elkostnad 1,5:-/kWh blir det 5850:- per år
300A+ kostar 30' så 30/5,850= 5,2 år för att tjäna in pumpen.
För övrigt nice att den kan användas som "gratis" AC när den gör varmvatten på sommaren
Snittet för en villa på direktverkande el verkar vara ca 5000kWh per år för varmvatten
En Indol Compact 300A+ påstår dom drar 1087kWh per år, anta 1100 då.
5000kWh-1100 = 3900kWh sparat per år.
Med elkostnad 1,5:-/kWh blir det 5850:- per år
300A+ kostar 30' så 30/5,850= 5,2 år för att tjäna in pumpen.
För övrigt nice att den kan användas som "gratis" AC när den gör varmvatten på sommaren
En annan liten detalj är att en frånluftsvärmepump inte kan värma upp ett hus 
om det är utkylt.
Det måste ju värmas upp först för att få varm luft för att kunna ”få ut” energi ur frånluften.
En Niba F750 kräver 17°C för att starta värmepumpen, annars får den köra elpatron.
Att värna upp ett hus med lågtempetatursradiatorer tar lång tid.
Då är det bra med en kamin så man kan korta ner tiden med elpatron.
om det är utkylt. Det måste ju värmas upp först för att få varm luft för att kunna ”få ut” energi ur frånluften.
En Niba F750 kräver 17°C för att starta värmepumpen, annars får den köra elpatron.
Att värna upp ett hus med lågtempetatursradiatorer tar lång tid.
Då är det bra med en kamin så man kan korta ner tiden med elpatron.
Finns få färdiga produkter. Men denna kanske är nâgot?
https://www.kubenventilation.se/ventilationsaggregat/Kuben-230AW
Problemet med att ha avluften inne är ju att du måste värma luften på annat vis. Och har man avluft utomhus kanske man överventilerar (beror helt på existerande vent) så inte riktigt så enkelt att räkna. Sen brölar den säkert en del och håller inte alls lika länge som en traditionell elpatrons vv. Så det får man ju också räkna in i kostnaden. En vanlig VV kan hålla 30-50 år om man har tur. En VP håller nog knappt 20?
Allvetare
· Västra Götaland
· 10 370 inlägg
Avluft inne är ju bara för för att man vill kyla ner huset då det är övervarmt, ren bekvämlighetsfrågaF Fideliox skrev: