Attitudeswe
T TommyC skrev:
Grannen betalade 40kkr för 5kWh batteri. Vi skattebetalare ska stå för hälften av detta.
För 40kkr räknade jag med att lagra 90kWh i ackumulatortankar när jag studerade den lösningen. De flesta kan inte utföra ens enkla överslagsberäkningar. Den svenska skolan har havererat för länge sedan.
Ja; kan han få in två laddcykler per dygn och ladda för 1kr/kWh billigare än han laddar ut (inte troligt i långa loppet då prisskillnaderna var 20öre i t.ex. okt 2021) - så tar det 12år att få igen investeringen vid 0 laddförluster och dagens priser.

Varför börjar inte folk lagra energin i varvattenberedaren först? Den rymmer 10kWh på 290öiter och man kan lätt spela med en 5kWh laddcykel för en 150kr investering...

Histogram visar genomsnittlig elkonsumtion och pris över dygn i ett svenskt hem.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Attitudeswe
harry73 harry73 skrev:
Kanske din granne kommer skratta åt dig ner du försöker att ladda din elbil med 90kWh varmt vatten på sommaren.
Bara för att någon väljer en i dina ögon sämre lösning, Har inte svenska skolsystemet kollapsat
Politikerna som beslutat om stöd till hembatterier har väl inget krav på genomförd skolgång alls.

Den dag fler än 25% av villataken har solceller så kan det ur samhällsperspektiv vara motiverat med batterilager hemma - inte innan dess.

Innan det börjar flöda el från sekundärnäten tillbaka till primärnätet och det flödet är större än årsmax i motsatt riktning har vi inget behov av energilager i hemmet.
Kanske centrala energilager för att minska det där årsmaxet - men det behöver inte vara i form av li-ion batterier. Och det är för att stabilisera nätet inte för att arbitrera elpriser.
 
  • Gilla
TommyC
  • Laddar…
harry73 harry73 skrev:
Kanske din granne kommer skratta åt dig ner du försöker att ladda din elbil med 90kWh varmt vatten på sommaren.
Bara för att någon väljer en i dina ögon sämre lösning, Har inte svenska skolsystemet kollapsat
Så länge batterierna är byggda med en teknologi som producerar stora mängder vätefluorid vid brand så kommer jag inte att köpa någon elbil. De flesta som köper elbil vet inte vad vätefluorid är eller vad det har för egenskaper och MSB håller tyst om det.

Energin i ackumulatortankarna var tänkt att värma huset som du säkert förstår.
 
Attitudeswe Attitudeswe skrev:
Ja; kan han få in två laddcykler per dygn och ladda för 1kr/kWh billigare än han laddar ut (inte troligt i långa loppet då prisskillnaderna var 20öre i t.ex. okt 2021) - så tar det 12år att få igen investeringen vid 0 laddförluster och dagens priser.

Varför börjar inte folk lagra energin i varvattenberedaren först? Den rymmer 10kWh på 290öiter och man kan lätt spela med en 5kWh laddcykel för en 150kr investering...

[bild]
Jag sparar redan i varmvattenberedaren. Jag värmer den på natten och har varmvatten till dess det är dags att värma igen. Det spar en hel del el. Och har man elbil och laddar den på natten så ackumuleras också energi till dess den behövs. Jag värmer dessutom huset på natten och låter det svalna på dagen. Enklare, billigare och effektivare lösningar än batterier.
 
  • Gilla
Attitudeswe
  • Laddar…
Attitudeswe Attitudeswe skrev:
Politikerna som beslutat om stöd till hembatterier har väl inget krav på genomförd skolgång alls.

Den dag fler än 25% av villataken har solceller så kan det ur sammhällsperspektiv vara motiverat med batterilager hemma - inte innan dess.
Plakatpolitik, som den mesta politiken tyvärr är. Särskilt inom miljöområdet.
 
  • Gilla
TommyC
  • Laddar…
Attitudeswe
pacman42 pacman42 skrev:
Jag sparar redan i varmvattenberedaren. Jag värmer den på natten och har varmvatten till dess det är dags att värma igen. Det spar en hel del el. Och har man elbil och laddar den på natten så ackumuleras också energi till dess den behövs. Jag värmer dessutom huset på natten och låter det svalna på dagen. Enklare, billigare och effektivare lösningar än batterier.
Precis. Sparar med samma åtgärder 20% av min elkostnad genom flytt av förbrukning (helt automatiskt och med en investering på 900kr i hårdvara). Förbrukar 50kWh/dygn så ett fjutt batteri på 5-10kWh är bara löjligt. Bilen på uppfarten har ett 64kWh (nästa 82kWh). Men den kan bara laddas upp - inte ur. Där skulle politikerna kunna göra nått för elsituationen. Kräva att alla laddboxar som får stöd också har stöd för att ta emot el från bilen...
 
Attitudeswe Attitudeswe skrev:
Precis. Sparar med samma åtgärder 20% av min elkostnad genom flytt av förbrukning (helt automatiskt och med en investering på 900kr i hårdvara). Förbrukar 50kWh/dygn så ett fjutt batteri på 5-10kWh är bara löjligt. Bilen på uppfarten har ett 64kWh (nästa 82kWh). Men den kan bara laddas upp - inte ur. Där skulle politikerna kunna göra nått för elsituationen. Kräva att alla laddboxar som får stöd också har stöd för att ta emot el från bilen...
Laddboxen är inget problem. Den släpper igenom den ström som kommer, oavsett riktning. Det är bilen som måste leverera el till nätet (den måste ha en växelriktare inbyggd).

Alternativet är att man tar ur likström ur bilen och har växelriktaren i huset, men det blir mer komplext. Det är dock den lösningen som finns idag. Denna tror jag inte alls på. Den kräver för dyr infrastruktur i huset som folk utan solceller inte har och den blir dyr även med solceller. För att detta skall hända så måste utrustningen vara self-sustained.
 
Q Quest skrev:
Sant! Det gäller i så fall att ställa in så att laddaren inte orsakar större toppar än ens normala toppar. Var ställer du in att ladda långsammare förresten? I bilen eller laddaren?

(Har inte elbil än men har beställt en, därav min okunskap)
Olika bilar har olika lösningar,
Det går att ställa in max ström/effekt i vissa kanske modernare elbilar.
Det senaste på lastsidan är nog ändå att lastfördelningen sker i den egna nätinstallationen, dvs blir det överlast på en fas flyttas lasten automatiskt över till en annan.
Är nog rätt ovanligt idag men det lär nog bli vanligare när timpriserna kommer igång ordentligt.

Angående ström/effektregleringen:
Laddeffekten kan också bestämmas via dom kablar som ansluts till bilen.
Slutligen kan laddboxen stänga av laddströmmen vid för stort energiuttag.
Så det finns olika reglermekanismer att ta hänsyn till.
Man kan läsa på via nätet hos någon leverantör där man kan få en översikt eon, vattenfall mfl...
Sen har förstås som alltid wikipedia bra info:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Elbil
 
Redigerat:
Nötegårdsgubben Nötegårdsgubben skrev:
I laddboxen. Min bil (VW ID4) har bara två steg att ställa in på, full och reducerad, vilket jag antar är 16 och 8 A. Boxen medger inställning i 2 A-steg från 6 till 16 (och har en funktionell app för det).

Jag tror detsamma gäller de flesta bilar och boxar, att det är enklare att reglera i boxen.
cool! Vilken laddbox har du?
Och vad innebär tex 6, 10 eller 16 A i Watt som förbrukas?
 
R RogerHql skrev:
Olika bilar har olika lösningar,
Det går att ställa in max ström/effekt i vissa kanske modernare elbilar.
Det senaste på lastsidan är nog ändå att lastfördelningen sker i den egna nätinstallationen, dvs blir det överlast på en fas flyttas lasten automatiskt över till en annan.
Är nog rätt ovanligt idag men det lär nog bli vanligare när timpriserna kommer igång ordentligt.

Angående ström/effektregleringen:
Laddeffekten kan också bestämmas via dom kablar som ansluts till bilen.
Slutligen kan laddboxen stänga av laddströmmen vid för stort energiuttag.
Så det finns olika reglermekanismer att ta hänsyn till.
Man kan läsa på via nätet hos någon leverantör där man kan få en översikt eon, vattenfall mfl...
Sen har förstås som alltid wikipedia bra info:
[länk]
Så man kan alltså reglera via bilen, laddboxen och via val av kabel. Vet du månne om någon av dessa metoder är bättre än den andra i avseende tex batterihälsa eller någon annan anledning?
 
Attitudeswe
Q Quest skrev:
Så man kan alltså reglera via bilen, laddboxen och via val av kabel. Vet du månne om någon av dessa metoder är bättre än den andra i avseende tex batterihälsa eller någon annan anledning?
Om du vill ladda långsamt när det är kallt så får du nog fixa en egen styrning. Easee har fint API så att du kan simulera en effektvakt via t.ex. ett python script. Jobbar på en sådann lösning för min bil...
 
Q Quest skrev:
Så man kan alltså reglera via bilen, laddboxen och via val av kabel. Vet du månne om någon av dessa metoder är bättre än den andra i avseende tex batterihälsa eller någon annan anledning?
Battterihälsan regleras av batteriets BMS som är integrerad i batteriet.
Detaljerad information om batterihälsa kan man få via rätt OBD2-adapter och rätt programvara till din bilmodell.
Att åstadkomma det utan att bli ruinerad av diverse aktörer på den marknaden kan vara en utmaning.
Det vimlar av förfalskade inkomatibla programvaror (appar) och hårdvara i sammanhanget.
Dessutom är den programvara som funkar ofta halvfärdig både på GUI-sidan och protokollsidan.

När det funkar någorlunda kan det se ut så här, se tabellen nedan
1) SOC, State of charge. Procentsiffra på aktuell laddningsstatus. Denna siffra kan avvika från det bilen presenterar om bilens övervakningssystem lagt in skyddsnivårer i GUIt.
2) aktuell polspänning i batteriet. Speglar i någon mån SOC inom de gränser som aktuell batteridesign, i mitt fall 96 seriekopplade liion-celler där jag håller koll på några stycken för att försäkra mig om att cellbalanseringen fungerar. Spannet mellan urladdat och fulladdat i mitt batteripaket ligger någonstans mellan 360-390 Volt.
Dividera med 96 och du får individuella medelspänningen i varje enskild cell!
3) SOH, StateOfHealth, en extremt intressant siffra om man ska köpa/sälja bil eller begagnat batteripaket! Min står på 75% vilket betyder att en fjärdedel av batteripackens laddningskapacitet försvunnit!
Jag har alltså inget 22 kWh-paket längre utan ett som bara klarar av att lagra 22*0.75= 16.5 kWh
Detta efter att batteripacken bara använts under 90000 km vilket ju är en besvikelse jämfört med en Tesla.
Det förutsätter också att siffrorna är sanna och att batteripacken är original.
Någon fiffig typ kan ju ha switchat batteripackar eller fingrat på battericellerna under tidigare ägare.
Renault kanske kan assistera om man vill ta reda på sanningen om det...
4) Totalt antal kWh som trycks in i batteripacken under dess livstid. Jämför med ODO och dy på totalt medelvärde på elförbrukningen under drift. Kom ihåg att dra av externa förluster och strömförsörjning av kupévärmare ...

Skärmdump av ett fordonssystem som visar batteristatus, spänning och temperaturer på svenska, med markeringar.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Redigerat:
Attitudeswe Attitudeswe skrev:
Om du vill ladda långsamt när det är kallt så får du nog fixa en egen styrning. Easee har fint API så att du kan simulera en effektvakt via t.ex. ett python script. Jobbar på en sådann lösning för min bil...
Vad är ladda långsamt enligt dig?

Mitt tankesätt får såhär. Jag vill undvika att betala extra för effekttoppar pga laddning av elbil till nätbolaget. Där jag bor får man ett snittvärde av sina tre högsta effektuttag på en månad som blir min högsta effekt och avgör effektavgiften för den månaden.

Mitt normala snittvärde för effekttoppar utan elbil brukar vara ca 6000 W (Troligvis pga matlagning/diskmaskin/tvätt körs samtidigt ibland)

Så, när elbilen väl levereras tänker jag att om jag laddar den på natten med 5000 W då finns 1000 W kvar till tex värmepump och mitt snittvärde för effekttoppar blir samma med eller utan elbil.
 
R RogerHql skrev:
Battterihälsan regleras av batteriets BMS som är integrerad i batteriet.
Detaljerad information om batterihälsa kan man få via rätt OBD2-adapter och rätt programvara till din bilmodell.
Att åstadkomma det utan att bli ruinerad av diverse aktörer på den marknaden kan vara en utmaning.
Det vimlar av förfalskade inkomatibla programvaror (appar) och hårdvara i sammanhanget.
Dessutom är den programvara som funkar ofta halvfärdig både på GUI-sidan och protokollsidan.

När det funkar någorlunda kan det se ut så här, se tabellen nedan
1) SOC, State of charge. Procentsiffra på aktuell laddningsstatus. Denna siffra kan avvika från det bilen presenterar om bilens övervakningssystem lagt in skyddsnivårer i GUIt.
2) aktuell polspänning i batteriet. Speglar i någon mån SOC inom de gränser som aktuell batteridesign, i mitt fall 96 seriekopplade liion-celler där jag håller koll på några stycken för att försäkra mig om att cellbalanseringen fungerar. Spannet mellan urladdat och fulladdat i mitt batteripaket ligger någonstans mellan 360-390 Volt.
Dividera med 96 och du får individuella medelspänningen i varje enskild cell!
3) SOH, StateOfHealth, en extremt intressant siffra om man ska köpa/sälja bil eller begagnat batteripaket! Min står på 75% vilket betyder att en fjärdedel av batteripackens laddningskapacitet försvunnit!
Jag har alltså inget 22 kWh-paket längre utan ett som bara klarar av att lagra 22*0.75= 16.5 kWh
Detta efter att batteripacken bara använts under 90000 km vilket ju är en besvikelse jämfört med en Tesla.
Det förutsätter också att siffrorna är sanna och att batteripacken är original.
Någon fiffig typ kan ju ha switchat batteripackar eller fingrat på battericellerna under tidigare ägare.
Renault kanske kan assistera om man vill ta reda på sanningen om det...
4) Totalt antal kWh som trycks in i batteripacken under dess livstid. Jämför med ODO och dy på totalt medelvärde på elförbrukningen under drift. Kom ihåg att dra av externa förluster och strömförsörjning av kupévärmare ...

[bild]
Det märks att du kan dina grejer! Utifrån din data, vilken hastighet är optimalt att ladda bilbatteri för att batteriet ska må som bäst. Och spelar det roll om man ställer in hastigheten via bilens interface eller laddboxens?
 
Q Quest skrev:
cool! Vilken laddbox har du?
Och vad innebär tex 6, 10 eller 16 A i Watt som förbrukas?
Jag har en Ctek Njord Go, men det är för att jag vill kunna använda den på olika platser. För fast installation finns det bättre boxar.

16 A trefas ger 11 kW. Resten är enkla bråkfunktioner av det, så 6 A ger drygt 4 kW och 10 A knappa 7 kW.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.