Fairlane Fairlane skrev:
Det korta svaret: ja

Det lite längre svaret: Man hade kunnat tillsätta en utredning som skulle hitta det perfekta och mest rättvisa systemet. Efter många år utredning hade man kommit fram till att det inte går att bygga något sådant system, så man hade nöjt sig med att titta på varje enskild abonnents kostnad för elen, bunden, roligt, timpris, vilket bolag etc och delat ut pengar efter det. Pengarna hade kommit 2027 och blivit rätt låga då utredningskostnader och byggandet av ett nytt system hade ätit upp 2/3 av potten.

Så svårt är det egentligen inte
Har en fundering om hur man kanske kunde fått det mer rättvist, utan att behöva vänta till 2027.
Om man fått ansöka om att få elbidraget, och då även visa vad för elkostnad man haft från elhandlaren, så borde de gått rätt enkelt.
Om elbolaget du har, fått en liten peng för varje kund som sökt, (Istället för sparbanken) och sedan betalat ut eller gett tillgodohavande för kommande elräkningar.
För alla har ju köpt elen någonstans, och kan ju visa uppgifter från elhandlare.
Så hade vi sluppit sparbanken också......

Men , men , det är ju säkert för enkelt ;)
 
Fairlane
D dibb skrev:
Har en fundering om hur man kanske kunde fått det mer rättvist, utan att behöva vänta till 2027.
Om man fått ansöka om att få elbidraget, och då även visa vad för elkostnad man haft från elhandlaren, så borde de gått rätt enkelt.
Om elbolaget du har, fått en liten peng för varje kund som sökt, (Istället för sparbanken) och sedan betalat ut eller gett tillgodohavande för kommande elräkningar.
För alla har ju köpt elen någonstans, och kan ju visa uppgifter från elhandlare.
Så hade vi sluppit sparbanken också......

Men , men , det är ju säkert för enkelt ;)
Fast det är ett helt annat upplägg på många sätt. Dels hade man fått en mer komplicerad modell att räkna ut vad var och en skulle få och det gör det ju svårare att planera utifrån en given pott. Dels hade det gett pengar till ren delvis annan grupp (de som haft kostnader, inte de som skulle få). Det blir ju också intressant om en person enligt det upplägget ska få, men inte har ett abbonemang idag. Då är det helt plötsligt problem med tillgodohavande utan då måste pengar betalas ut och då blir banken ändå involverad.
Blir det tillgodohavande så kan det ju dröja ett tag innan det är betalt om det ska skötas av nätleverantören. Ska det skötas av elhandlarna så lär det vara grymt mycket mer komplicerat så många som de är. Kanske har man dessutom haft flera elhandlare eller byter under våren med den komplexitet det innebär.
Jag tror det är enklare och bättre att Swedbank får hantera pengar än att elhandlare får göra det.
 
Jonatan79 Jonatan79 skrev:
Vad blir diffen i kronor mellan SE1 och 4 då? Med tanke på att förbrukningen skiljer en del kanske det inte är så stor skillnad i kostnaden som är det mest relevanta att jämföra med.
Vill nog hävda att SE4 blir rejält spöade i alla fall, ska försöka mig på en "kronor-modell" och se vart jag landar.

OBS! Nedanstående resonemang gäller enbart för elstödet(period:2021-10 t.o.m. 2022-09) och den beräkningsmodell som tillämpas av staten.

SE4 har ett snittspotpris för perioden på 153,10öre/kWh, staten ska sitt vilket innebär en ökning till 191,37öre/kWh. Staten bestämmer sig sedan för att återbetala 79öre/kWh vilket innebär ett faktiskt pris på 112,37öre/kWh.

SE1 i sin tur har ett snittspotpris för perioden på 43,13öre/kWh, staten ska sitt vilket innebär en ökning till 53,91öre/kWh. Staten bestämmer sig sedan för att SE1 inte omfattas av återbetalning vilket innebär ett faktiskt pris på 53,91öre/kWh.

Den faktiska belopps-diffen mellan SE1 och SE4 blir då 58,46öre/kWh.

Kollade jämförelsetjänsten här på forumet och såg att SE4(1254 hushåll) årssnittar 13439kWh vs SE1(135 hushåll) 16786kWh. Vi antar att det underlaget är någorlunda representativt i sammanhanget och förbruknings-diffen i stort motsvararar utetemp-diffen. SE4 får då betala 7856SEK(13439kWhx58,46öre) mer än SE1 utan utetemp-kompensering. SE1 merkostnad för utetemp-diffen landar på 3535SEK(3347kWhx105.61öre/nätkostnader medtaget)

All in all får SE4 jämfört med SE1 en "merkostnad" på 4321SEK efter utetemp-kompensering för perioden.
 
  • Gilla
Zlatje och 4 till
  • Laddar…
Och med de generellt lägre skattesatserna i SE4 vs SE1 i kombination med generellt högre lönenivåer i SE4 vs SE1 för samma jobb så är det nog SE4 som är vinnaren i "rättvisetävlingen" även efter de betalt 4000 kr mer på sin elförbrukning.;)
 
Fairlane
M Myckling skrev:
Och med de generellt lägre skattesatserna i SE4 vs SE1 i kombination med generellt högre lönenivåer i SE4 vs SE1 för samma jobb så är det nog SE4 som är vinnaren i "rättvisetävlingen" även efter de betalt 4000 kr mer på sin elförbrukning.;)
Räknar du in sånt så börjar det bli jobbigare. Då får man räkna med kostnader för resor, bostäder etc och ärligt talat blir det nog omöjligt att få ett tydligt resultat. Vissa ställen i norr har höga priser på boende, andra låga och så även i söder, även om jag tror att priserna i snitt är lägre norrut.

Så vi får nöja oss med att jämföra elpriser i denna tråd tycker jag och där har de flesta en likvärdig skatt, några lite lägre.
 
  • Gilla
Norris2 och 2 till
  • Laddar…
M Myckling skrev:
Och med de generellt lägre skattesatserna i SE4 vs SE1 i kombination med generellt högre lönenivåer i SE4 vs SE1 för samma jobb så är det nog SE4 som är vinnaren i "rättvisetävlingen" även efter de betalt 4000 kr mer på sin elförbrukning.;)
Tror snarare det är staten som är vinnaren här ;)
 
Hur länge har ni fått vänta från besked i Kivra till faktisk utbetalning?
 
Flöjten5 Flöjten5 skrev:
Hur länge har ni fått vänta från besked i Kivra till faktisk utbetalning?
Tre vardagar
 
Fick utbetalningen ett par dagar före beskedet i Kivra
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.