Äganderätter (lägenheter) i Sverige?!

[Fairlane]

Som ett litet inlägg i städdagsdiskussion så hade vi i min förra BRF dels två städdagar per år och dels städade medlemmarna trappuppgången själva cirka 2 ggr per år/lägenhet.
På städdagarna gjordes en noggrann städning av trappuppgång och tvättstuga, grovsoprummet tömdes (vi hade antingen en container eller så körde vi några vändor med släp till återvinningsstationen), samt städade rabatter, planterade växter och annat för att få en trevligare tomt. Det avslutades med gemensam grillning som var väldigt trevligt, många satt kvar länge (fler timmar) och drack öl/vin/alkoholfritt, grillade och samtalade. Många medlemmar var med men självklart inte alla. För oss som deltog var det trevlig och vi fick det väldigt fint på tomten och i övriga utrymmen vilket troligen gladde många. De som inte deltog avstod av olika skäl, men ingen såg snett på dem för det och givetvis krävde vi ingen ersättning från dem som inte deltog. Någon som inte kunde erbjöd sig att göra något en annan dag.

Trappstädningen sköttes av de boende i huset. Ungefär två gånger per år så hade man en städvecka, då man en gång sopade rent alla trappor och våningsplan och därefter skurade. Det tog väl 2-3 timmar ungefär. Samma sak där, många gjorde sitt jobb, andra ville hellre betala för det och några ignorerade det helt enkelt. De som ville betala hänvisade vi till att köpa in tjänsten själva och det innebar att ibland städades det inte, ibland lejades en yngre släkting som ville tjäna en slant och någon enstaka gång köptes tjänsten av en professionell utförare.

När et kom till trappstädningen så var det färre och färre som gjorde sin del så vi visade på årsmöten upp vad det skulle kosta att leja in en firma för att göra detta. Några tyckte det var värt att betala för det (rätt få) och de flesta sa att vi skulle fortsätta att hantera det själva, även de som inte städat själva tyckte vi skulle fortsätta med egen städning. Det blev dock inte bättre så till slut anlitades istället professionell städning och avgifterna höjdes. Då blev det ett liv på vissa av de som aldrig städade ...

Min slutsats är väl egentligen att städdagar kan vara bra, men man får ta det för vad det är och när folk säger sig vara beredda att betala för tjänsterna så är det oftast sant, tills det blir verklighet.

 

[BirgitS]

Men detta problem finns ju också i samfällighetsföreningen. Men där är antalet frågor som ligger på styrelsen är mycket mer begränsat, det räcker med färre styrelsemöten per år.

Inte färre, men kortare kanske. Medlemmar som vill utföra något i sina ägda lägenheter lär inte vilja vänta i två månader, i stället för en, på att få svar om deras förslag till lösning är godkänd.

Så nästan alla menar du eftersom det stora flertalet inte engagerar sig. Just det där med att bryta mot reglerna ramar ju också in kritiken mot bostadsrättsföreningen tradition. Ett av argumenten för ägarlägenheter är ju för att minimera antalet regler och den paternalistiska idén med en styrelse som lägger sig i detaljer med det ibland förmenta argumentet för allas bästa.

Fast då måste du ju veta att det blir så i ägarlägenheter och det vet vi ju inte än eftersom de är så nya att det inte har varit aktuellt med några badrumsrenoveringar och stora ombyggnader. Såg en webbplats igår för en ägarlägenhetsförening där det t.ex. stod att VVS-arbete måste utföras av behörig person för att minimera risken att grannarnas lägenheter skadas av utströmmande vatten. Samma regel som är vanlig i BRF.

Där var även en uppräkning av vad som ingår i lägenheterna och vad som ingår i samfälligheten, två av få skillnader jämfört med BRF var att även ytterdörrarna och plåtdetaljerna på utsidan av fönstren ingick i lägenheten.

 

[Karl-Ove Qvarfordt]

En sak som kanske är problematisk med ägarrätter är , vad blir Lantmäteriets nota för ett större hus?

 

[Claes Sörmland]

Inte färre, men kortare kanske. Medlemmar som vill utföra något i sina ägda lägenheter lär inte vilja vänta i två månader, i stället för en, på att få svar om deras förslag till lösning är godkänd.

Fast då måste du ju veta att det blir så i ägarlägenheter och det vet vi ju inte än eftersom de är så nya att det inte har varit aktuellt med några badrumsrenoveringar och stora ombyggnader. Såg en webbplats igår för en ägarlägenhetsförening där det t.ex. stod att VVS-arbete måste utföras av behörig person för att minimera risken att grannarnas lägenheter skadas av utströmmande vatten. Samma regel som är vanlig i BRF.

Där var även en uppräkning av vad som ingår i lägenheterna och vad som ingår i samfälligheten, två av få skillnader jämfört med BRF var att även ytterdörrarna och plåtdetaljerna på utsidan av fönstren ingick i lägenheten.

Ja det här var ju den första kritiken jag tog upp mot äganderättslägenheter i tråden. Om man inte projekterar byggnaden för enskilt ägande av lägenheterna utan låter gemensamma system slingra sig huller om buller genom byggnaden som om det vore en bostadsrättsförenings hus så fungerar det inget vidare framgent. Samma elände som i en BRF. Vi fick ju ett inlägg från en skribent som jobbar med detta och menar att husens tekniska system i de fallen har anpassats för äganderättslägenheter. Låter ju klokt om det är spritt i branschen att arbeta på det sättet.

Inte kan en samfällighetsförening ställa juridiska krav på utförandet i en äganderättslägenhet? Det som jag vet finns är 19a § i samfällighetslagen som har vissa formuleringar från bostadsrättslagen: "En medlem i föreningen ska följa de regler som kan finnas i stadgarna för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom samfälligheten." Följer man inte detta så kan samfällighetsföreningen väcka talan mot delägaren. Men att dra detta till att det skulle krävas behörig person för VVS-arbeten (vad är ens det?) i sin ägarlägenhet låter mycket långsökt.

 

[Bällstabygget]

Hur funkar det med köp av lägenheterna, bildning av fastigheterna och anläggningsbeslut för GA? Blir de nya ägarna sakägare i en anläggningsförrättning efter att fastigheterna har bildats eller löses både fastighetsbildning och GA i ett svep och först efter detta kommer köparna in?

Jag kan svara för hur just mitt företag gjort, vet inte om JM gör annorlunda. Alla köpare fick skriva fullmakter när de köpte sin ägarlägenhet där jag får företräda dem i alla lantmäterifrågor. Vi har även en klausul i köpekontraktet där köparen medger att vi företräder dem hos LM. Det är inte en heltäckande garanti för att det blir problemfritt, en fullmakt kan de alltid återta, men peppar peppar så har inte en enda av projektets 97 lägenheter ens ifrågasatt detta upplägg. Vi sålde löpande under tiden som förrättningen pågick, den tog nästan 1 år totalt, och ja, köparna blir ju sakägare.

 

[Jocke Best]

Som ett litet inlägg i städdagsdiskussion så hade vi i min förra BRF dels två städdagar per år och dels städade medlemmarna trappuppgången själva cirka 2 ggr per år/lägenhet.
På städdagarna gjordes en noggrann städning av trappuppgång och tvättstuga, grovsoprummet tömdes (vi hade antingen en container eller så körde vi några vändor med släp till återvinningsstationen), samt städade rabatter, planterade växter och annat för att få en trevligare tomt. Det avslutades med gemensam grillning som var väldigt trevligt, många satt kvar länge (fler timmar) och drack öl/vin/alkoholfritt, grillade och samtalade. Många medlemmar var med men självklart inte alla. För oss som deltog var det trevlig och vi fick det väldigt fint på tomten och i övriga utrymmen vilket troligen gladde många. De som inte deltog avstod av olika skäl, men ingen såg snett på dem för det och givetvis krävde vi ingen ersättning från dem som inte deltog. Någon som inte kunde erbjöd sig att göra något en annan dag.

Trappstädningen sköttes av de boende i huset. Ungefär två gånger per år så hade man en städvecka, då man en gång sopade rent alla trappor och våningsplan och därefter skurade. Det tog väl 2-3 timmar ungefär. Samma sak där, många gjorde sitt jobb, andra ville hellre betala för det och några ignorerade det helt enkelt. De som ville betala hänvisade vi till att köpa in tjänsten själva och det innebar att ibland städades det inte, ibland lejades en yngre släkting som ville tjäna en slant och någon enstaka gång köptes tjänsten av en professionell utförare.

När et kom till trappstädningen så var det färre och färre som gjorde sin del så vi visade på årsmöten upp vad det skulle kosta att leja in en firma för att göra detta. Några tyckte det var värt att betala för det (rätt få) och de flesta sa att vi skulle fortsätta att hantera det själva, även de som inte städat själva tyckte vi skulle fortsätta med egen städning. Det blev dock inte bättre så till slut anlitades istället professionell städning och avgifterna höjdes. Då blev det ett liv på vissa av de som aldrig städade ...

Min slutsats är väl egentligen att städdagar kan vara bra, men man får ta det för vad det är och när folk säger sig vara beredda att betala för tjänsterna så är det oftast sant, tills det blir verklighet.

I vår BRF fungerar städdagen likadant som den gjorde hos er.
Dock kan jag tipsa om SJÄLVFÖRVALTNING som är en väldigt bra lösning när det gäller trappstädningen. Nu är vi en ganska liten BRF på endast 11 medlemmar, men det fungerar som en gyllene medelväg för alla parter. Det innebär att de hushåll som vill vara med och skura trappan en gång i veckan får att avdrag på avgiften. De som inte vill vara med slipper, och ingen känner sig tvingad. Detta höjer både trivseln, och värdet på lägenheterna eftersom många köpare säkert varken kan eller är speciellt intresserade av att utföra trappstädning, samtidigt som de som är beredda att utföra en insats kan spara lite pengar, eller låta en ungdom ta hand om pengarna. Naturligtvis krävs det att åtminstone 4 hushåll är beredda att ställa upp.
Rent ekonomiskt så fungerar det så att man får skattefritt dra av den faktiska kostnaden för att utföra städning av en firma, delat på antalet lägenheter. I vårt fall blir det ca 500 kr/månad. Skulle det bli färre intresserade så kan man naturligtvis öka "avdraget", men överskjutande del blir då lön som måste skattas. Vi får trappstädningen utförd till ca en tredjedel av vad det hade kostat att "leja" bort arbetet alltså.

 

[Claes Sörmland]

Jag kan svara för hur just mitt företag gjort, vet inte om JM gör annorlunda. Alla köpare fick skriva fullmakter när de köpte sin ägarlägenhet där jag får företräda dem i alla lantmäterifrågor. Vi har även en klausul i köpekontraktet där köparen medger att vi företräder dem hos LM. Det är inte en heltäckande garanti för att det blir problemfritt, en fullmakt kan de alltid återta, men peppar peppar så har inte en enda av projektets 97 lägenheter ens ifrågasatt detta upplägg. Vi sålde löpande under tiden som förrättningen pågick, den tog nästan 1 år totalt, och ja, köparna blir ju sakägare.

Oj, så bred fullmakt. Tur att vi bor i Sverige där vi litar så här mycket på okända människor bara de har en yrkesroll. Tänker på hur det skulle funkat i det andra land som jag har bott i, Tyskland. Inte alls tror jag.

Det är bara att gratulera, det måste spara enormt på jobbet med anläggningsförrättningen!

 

[Claes Sörmland]

När det gäller stopp för juridisk person, och systematisk andrahandsuthyrning. Så tror jag att de flesta föreningar väldigt medvetet stoppar detta. Inte bara för att det står i typstadgar.

Syftet med en bostadsrättsförening är att tillhandahålla bostäder åt sina medlemmar. En juridisk person som medlem, kan inte bo i bostaden. Därmed skall de heller inte kunna vara medlemmar. En person som äger en bostadsrätt i syfte att hyra ut i andrahand uppfyller inte heller föreningens ändamålsparagraf.

Och just här har vi den enda pricipiella skillnaden mellan bostadsrätt och ägarlägenheter. Ägarlägenheten ger inga sådana begränsningar. Det är på gott och ont. Om din granne väljer att hyra ut sin ägarlägenhet som sovsal för hantverkare från östländerna, och inkvarterar 15 hantverkare i en 45 kvm lägenhet. Med en toalett. Så är det rätt stora problem för dig att få rättelse. I princip går det inte att tvinga grannen att sälja. Man kan via myndigheter troligen tvinga bort de mest extremt störande hyresgästerna, men om det sedan upprepas är möjligheterna till sanktioner mot ägaren väldigt begränsade.

Samma sak kan hända i villaområden. Här i närområdet användes en villa på det sättet, ca 35 hantverkare bodde i en villa som hyrdes ut per sängplats, enl. ryktet kostade en sängplats 3000/ mån, svart, de hade alla var sin hantverkarbuss också, så hela tomten och gatan var fullparkerade. Men i ett sådant fall blir störningen på omgivningen ändå begränsad, att gatan är fullparkerad kan man ju råka ut för av andra orsaker också. Och fylleslag på grannens terass 3 ggr i veckan kan ju inträffa även med vanliga grannar.

Det ska ju sägas att inneboende är tillåtna också i BRFer så eländet kan uppträda även där. Regler är s a s bara för skötsamma människor, det är ju de som följer dem.

Och sen finns ju 19a § i samfällighetslagen: " En medlem i föreningen ska följa de regler som kan finnas i stadgarna för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom samfälligheten. Medlemmen ska hålla noggrann tillsyn över att det som sägs i andra stycket fullgörs också av 1. personer som hör till medlemmens hushåll eller som besöker honom eller henne som gäster, 2. personer som medlemmen har inrymt i sin del av anläggningen, eller 3.personer som för medlemmens räkning utför arbete i medlemmens del av anläggningen. Om en medlem åsidosätter sina skyldigheter enligt andra eller tredje stycket eller om en nyttjanderättshavare åsidosätter de skyldigheter som enligt samma stycken åligger en medlem, får föreningen föra talan mot medlemmen."

I princip en snutt från bostadsrättslagen. Sen är det väl svårare rättsligt att få till en tvingande lösning gissar jag. Väcka talan tar sin lilla tid.

 

[BirgitS]

Ja det här var ju den första kritiken jag tog upp mot äganderättslägenheter i tråden. Om man inte projekterar byggnaden för enskilt ägande av lägenheterna utan låter gemensamma system slingra sig huller om buller genom byggnaden som om det vore en bostadsrättsförenings hus så fungerar det inget vidare framgent. Samma elände som i en BRF. Vi fick ju ett inlägg från en skribent som jobbar med detta och menar att husens tekniska system i de fallen har anpassats för äganderättslägenheter. Låter ju klokt om det är spritt i branschen att arbeta på det sättet.

Inte kan en samfällighetsförening ställa juridiska krav på utförandet i en äganderättslägenhet? Det som jag vet finns är 19a § i samfällighetslagen som har vissa formuleringar från bostadsrättslagen: "En medlem i föreningen ska följa de regler som kan finnas i stadgarna för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom samfälligheten." Följer man inte detta så kan samfällighetsföreningen väcka talan mot delägaren. Men att dra detta till att det skulle krävas behörig person för VVS-arbeten (vad är ens det?) i sin ägarlägenhet låter mycket långsökt.

Det spelar ingen roll var avlämningspunkten etc. är när en person gör en dålig vattenanslutning i köket och det leder till att grannen under får en vattenskada.

Inte vet jag om de hade ett juridiskt godtagbart krav men det stod så. De flesta vill att grannen ovanför inte orsakar en vattenskada hos dem och inser då det förnuftiga i att de inte heller orsakar en vattenskada hos grannen under.

Nu kommer jag inte ihåg om det stod just behörig (tycker inte att det var väsentligt), men att auktorisera VVS-företag är något som Säker vatten gör, liksom att utbilda rörmokare.

 

[Claes Sörmland]

Det spelar ingen roll var avlämningspunkten etc. är när en person gör en dålig vattenanslutning i köket och det leder till att grannen under får en vattenskada.

Inte vet jag om de hade ett juridiskt godtagbart krav men det stod så. De flesta vill att grannen ovanför inte orsakar en vattenskada hos dem och inser då det förnuftiga i att de inte heller orsakar en vattenskada hos grannen under.

Nu kommer jag inte ihåg om det stod just behörig (tycker inte att det var väsentligt), men att auktorisera VVS-företag är något som Säker vatten gör, liksom att utbilda rörmokare.

Vi är naturligtvis helt överens om att det är dumt att låta vatten läcka i hus, särskilt i flerfamiljshus.

Det som jag ser som intressant med den här rätt nya juridiska konstruktionen för flerfamiljshus är ju skillnaderna och likheterna med en BRF. Om t ex hela rörsystemet är en gemensamhetsanläggning så är det ju samfällighetsföreningen som ska utföra underhåll och också bekosta detta genom uttaxering enligt andelstalen. Det finns dock inget som hindrar att samfällighetsföreningen avtalar med en enskild person, t ex en delägare, att utföra och bekosta ändring eller underhåll av en del av gemensamhetsanläggningen. I ett sådant avtal kan man ju ställa vilka krav man vill, t ex medlemskap i branschorganisationer för entreprenörsfirman och allt vad man kan hitta på. Det är nog rätt lika hur det ofta är i en BRF som har underhållsansvaret för en anläggning, t ex radiatorsystemet. Vill jag byta radiator i min bostadsrättslägenhet så är det upp till styrelsen att bestämma och ställa upp villkor för detta, det är ju deras underhållsansvar och inte mitt.

Men om gemensamhetsanläggningen för ett ledningssystem har en avgränsningspunkt i trapphuset så slutar föreningens förvaltningsansvar där. Rören som sedan leder in och runt i lägenheten är del av lägenhetsfastigheten och inte en del av gemensamhetsanläggningen. Då kan inte samfällighetsföreningen ställa krav på hur de rören underhålls, dras om i lägenheten o s v. Delägaren har en långtgående rättighet att nyttja gemensamhetsanläggningen så länge den inte skadas på ett sätt så att skadeståndsansvar uppstår (uppsåt eller försumlighet).

 

[BirgitS]

Vi är naturligtvis helt överens om att det är dumt att låta vatten läcka i hus, särskilt i flerfamiljshus.

Det som jag ser som intressant med den här rätt nya juridiska konstruktionen för flerfamiljshus är ju skillnaderna och likheterna med en BRF. Om t ex hela rörsystemet är en gemensamhetsanläggning så är det ju samfällighetsföreningen som ska utföra underhåll och också bekosta detta genom uttaxering enligt andelstalen. Det finns dock inget som hindrar att samfällighetsföreningen avtalar med en enskild person, t ex en delägare, att utföra och bekosta ändring eller underhåll av en del av gemensamhetsanläggningen. I ett sådant avtal kan man ju ställa vilka krav man vill, t ex medlemskap i branschorganisationer för entreprenörsfirman och allt vad man kan hitta på. Det är nog rätt lika hur det ofta är i en BRF som har underhållsansvaret för en anläggning, t ex radiatorsystemet. Vill jag byta radiator i min bostadsrättslägenhet så är det upp till styrelsen att bestämma och ställa upp villkor för detta, det är ju deras underhållsansvar och inte mitt.

Men om gemensamhetsanläggningen för ett ledningssystem har en avgränsningspunkt i trapphuset så slutar föreningens förvaltningsansvar där. Rören som sedan leder in och runt i lägenheten är del av lägenhetsfastigheten och inte en del av gemensamhetsanläggningen. Då kan inte samfällighetsföreningen ställa krav på hur de rören underhålls, dras om i lägenheten o s v. Delägaren har en långtgående rättighet att nyttja gemensamhetsanläggningen så länge den inte skadas på ett sätt så att skadeståndsansvar uppstår (uppsåt eller försumlighet).

Samfälligheten Fajansen har "Både av säkerhetsskäl och för att garantin ska gälla är det viktigt att anslutning till vatten och avlopp utförs på ett riktigt sätt. Installationer måste därför alltid utföras av en behörig person." på sidan https://facetten.smartbrf.se/allmant/allman-info och sen har de diverse trivselregler som att inte mata fåglar, ha balkonglådor på insidan av räcket på sidan https://facetten.smartbrf.se/allmant/trivsel-och-gemensamma-ytor medan de flesta regler etc. (Skötselpärmen) är dold bakom lösenord.

Här är stadgarna för en förening som förvaltar en ägarlägenhetssamfällighet och två gemensamhetsanläggningar inkl. kommentarer till stadgarna om du är intressera av att läsa det: https://mspecsfiles2.blob.core.windows.net/0303/files/953aefa0-8139-11ed-9047-e1e34d12c30a.pdf

 

[Claes Sörmland]

Samfälligheten Fajansen har "Både av säkerhetsskäl och för att garantin ska gälla är det viktigt att anslutning till vatten och avlopp utförs på ett riktigt sätt. Installationer måste därför alltid utföras av en behörig person." på sidan [länk] och sen har de diverse trivselregler som att inte mata fåglar, ha balkonglådor på insidan av räcket på sidan [länk] medan de flesta regler etc. (Skötselpärmen) är dold bakom lösenord.

Det är väl trevligt med lite vardagstips till delägarna på hemsidan? Gillar särskilt den om råd om att trägolv kan röra sig med årstiden!

Men sådana tips får ju inte misstolkas som regler som har någon juridisk bäring i relationen samfällighetsförening och fastighetsägare.

Här är stadgarna för en förening som förvaltar en ägarlägenhetssamfällighet och två gemensamhetsanläggningar inkl. kommentarer till stadgarna om du är intressera av att läsa det: [länk]

Känner igen dem från vår vägförening, Lantmäteriet har ju normalstadgar som de föreslår när de bildar en samfällighetsförening. Kort och kärnfullt:



Skillnaden mellan dessa och en bostadsrättsförenings stadgar är ju slående. Bostadsrättsföreningen har ju omfattande delar i sina stadgar som reglerar relationen bostadsrättshavare och förening på ett helt annat sätt. Mycket är en återgivning av bostadsrättslagen eller annars anpassningar till den praxis som har vuxit fram i domstol.

 

[Bällstabygget]

Oj, så bred fullmakt. Tur att vi bor i Sverige där vi litar så här mycket på okända människor bara de har en yrkesroll. Tänker på hur det skulle funkat i det andra land som jag har bott i, Tyskland. Inte alls tror jag.

Det är bara att gratulera, det måste spara enormt på jobbet med anläggningsförrättningen!

Om man ska generalisera så är köpare av nyproduktion ofta inte så intresserade i hur deras fastigheter bildas och vad för GA de är med och inte med i, många vet knappt vad en lantmäteriförrättning är för något. Vi gör på samma sätt när vi säljer villor och radhus, då ger köparna oss en fullmakt att företräda dem i alla lantmäterifrågor, det har fungerat alltid hittills vad jag vet. De flesta är mer intresserade i vad månadsavgiften blir och vad det är för kök och inredning i badrum typ.
Just för ägarlägenheterna arbetade vi fram ett otroligt omfattande underlag till köpekontraktet där vi beskrev i detalj vad varje lägenhet var med i för planerad GA, vilka andelstal de skulle få, alla ritningar och snitt från olika vinklar, diverse informationsblad om ägarlägenheter, gränsdragningsprinciper mellan den egna lägenheten och gemensamma utrymmen, mm. Allt för att vara transparent mot köparen. Man säljer ju en viss utlovad produkt och det finns inget intresse för oss som säljare att lura kunden eller frångå det vi utlovat i kontrakten genom att missbruka fullmakterna.

 

[Claes Sörmland]

Om man ska generalisera så är köpare av nyproduktion ofta inte så intresserade i hur deras fastigheter bildas och vad för GA de är med och inte med i, många vet knappt vad en lantmäteriförrättning är för något. Vi gör på samma sätt när vi säljer villor och radhus, då ger köparna oss en fullmakt att företräda dem i alla lantmäterifrågor, det har fungerat alltid hittills vad jag vet. De flesta är mer intresserade i vad månadsavgiften blir och vad det är för kök och inredning i badrum typ.
Just för ägarlägenheterna arbetade vi fram ett otroligt omfattande underlag till köpekontraktet där vi beskrev i detalj vad varje lägenhet var med i för planerad GA, vilka andelstal de skulle få, alla ritningar och snitt från olika vinklar, diverse informationsblad om ägarlägenheter, gränsdragningsprinciper mellan den egna lägenheten och gemensamma utrymmen, mm. Allt för att vara transparent mot köparen. Man säljer ju en viss utlovad produkt och det finns inget intresse för oss som säljare att lura kunden eller frångå det vi utlovat i kontrakten genom att missbruka fullmakterna.

Det låter ju väldigt vettigt!

Jag gissar att alla de där detaljerna om de planerade gemensamhetsanläggningarna i köpekontraktet var lite pärlor för svin. Men då har ju köparna sett det en gång i alla fall!

 

[ZipLock]

Och likt förbannat är det alltid en man som ska mecka med bilen vid båtklubben för ”ingen jävel ska bestämma över mig” och samtidigt för ett krig mot styrelsen som denne tycker är dumma i huvudet!

Samme person som haft otur med auktoriteter hela sitt liv. Först var lärarna i skolan idioter, sedan befälen i lumpen, sedan ordningsvakterna på krogen, sedan chefen på jobbet, polisen och styrelsen i bostadsrättsföreningen.