Från innerstan till hus - blir man lyckligare?
Vi har nyligen sålt vår lägenhet i innerstan och köpt hus på landet men inom pendelavstånd.
I vanlig ordning har nu ångesten infunnit sig om huruvida det rätt eller fel beslut. Andra (på nätet) verkar vittna om att hus, sammanfattningsvis, suger om du inte har barn (kanske är det barnen och inte huset som suger?). Det är bara en massa underhåll och slitsamt arbete på sin fritid som kostar en herrans massa pengar.
Är det verkligen så eller spelar det mer roll vilket typ av hus man köper?
Idag är det väl fullt möjligt att få ett nyproducerat hus som genomsyras av underhållsfria material. Har man gjort bra investeringar direkt från start i nyproduktionen så tillkommer inte heller några större kostnader, t.ex. att det finns carport/garage, kaminer och en iordningsställd tomt m.m. Vissa nya hus säljs verkligen endast med huset, klart att det då blir en dyr historia att sätta upp ett garage, sätta i ordning tomten och att installera kamin eller vad man nu vill ha.
Så vad tycker ni, blir man lyckligare av att bo i hus än av att bo i lägenhet?
Kan man få hus som är lika "smidiga"/"underhållsfria" att bo i som lägenheter?
I vanlig ordning har nu ångesten infunnit sig om huruvida det rätt eller fel beslut. Andra (på nätet) verkar vittna om att hus, sammanfattningsvis, suger om du inte har barn (kanske är det barnen och inte huset som suger?). Det är bara en massa underhåll och slitsamt arbete på sin fritid som kostar en herrans massa pengar.
Är det verkligen så eller spelar det mer roll vilket typ av hus man köper?
Idag är det väl fullt möjligt att få ett nyproducerat hus som genomsyras av underhållsfria material. Har man gjort bra investeringar direkt från start i nyproduktionen så tillkommer inte heller några större kostnader, t.ex. att det finns carport/garage, kaminer och en iordningsställd tomt m.m. Vissa nya hus säljs verkligen endast med huset, klart att det då blir en dyr historia att sätta upp ett garage, sätta i ordning tomten och att installera kamin eller vad man nu vill ha.
Så vad tycker ni, blir man lyckligare av att bo i hus än av att bo i lägenhet?
Kan man få hus som är lika "smidiga"/"underhållsfria" att bo i som lägenheter?
Redigerat:
Du är på ett husbyggarforum, så jag tror att svaren kommer att bli därefter.Skogshammaren skrev:
Men ja: jag blev lyckligare av att flytta ut från en lägenhet i stadskärnan in i det brf-hus jag bor i nu. Mer avstånd till grannarna, det är fantastiskt att ha en trädgård, inga problem med att parkera bilen, inte en massa stök och skrän från gatan. I januari blir jag ännu lyckligare för då går flytten till en villa med äganderätt. Inga fler årsstämmor med folk som inte fattar att de som medlemmar har ett ansvar för helheten och att föreningen inte är deras hyresvärd, inget mer styrelsearbete där man tvingas administrera nämnda brf-medlemmars egendom och bara får ovett för det, slut på att vara med och ta extrakostnaden i form av vaktbolagens utryckning till de soc-lägenheter som kommunen har i föreningen.
Det är mycket jobb med hus (vi har även ett sommarhus), men jag arbetar mer än gärna för att hålla det jag själv äger i ett gott skick, och inte riktigt lika gärna för en massa människor som inte förstår vad en brf är.
Flyttade från lägenhet i storstan till hus på mindre ort. Bästa draget någonsin! Inte bara för att vi fick större boyta, egen trädgård, inga grannar ovan och under oss, eget garage, slippa brf och folk som inte engagerade sig, utan också för att det just finns saker man kan fixa med och göra bättre. I lägenheten kunde jag leta efter saker att få pilla med utan att hitta något, och nu med hus så finns det en lång lista med saker att ta tag i om man blir uttråkad. Fantastiskt! 
Instämmer helt med föregående talare. Det är underbart att slippa bostadsrättsföreningen. Jag satt i styrelsen i 10 år varav 4 år som ordförande då vi bl a genomförde stambyte. Att sköta om en egen fastighet är oftast väldigt enkelt jämfört med en Brf. Det finns jobbiga fel men de är ganska ovanliga. Är man ointresserad av fastighetsskötsel och inte vill lära sig så kan det bli dyrt, då kanske villa är mindre bra val. Är man intresserad och gör allt underhåll själv så sparar man mycket pengar.
När vi köpte vår sista lägenhet var det inga problem att parkera på gatorna i närområdet. När vi flyttade därifrån var det så svårt att hitta parkering att folk drog sig för att besöka oss. Egen mark är väldigt mycket värt och ger livskvalité.
När vi köpte vår sista lägenhet var det inga problem att parkera på gatorna i närområdet. När vi flyttade därifrån var det så svårt att hitta parkering att folk drog sig för att besöka oss. Egen mark är väldigt mycket värt och ger livskvalité.
Måste balansera upp det mot nyheter från AlltFörFöräldrar och Familjeliv.Henningelvis skrev:
Medlem
· Västra Götaland
· 3 965 inlägg
Tveklöst är svaret på din fråga NEJ! Man blir inte lyckligare av hus,
Det beror helt på hur man är som människa. Gillar man Nordkorea, att leva i en polisstat, att aldrig få fatta egna beslut och att alltid ha grannar som har åsikter och lägger sig i - då är lägenhet valet för dig.
Är du däremot en frihetstörstande individualist som har vettiga åsikter, älskar frihet, kan ta ansvar, står upp för det goda, då är ett hus på landet det du skall ha.
Givetvis är mina svar ovan vetenskapliga och objektiva och helt fria från fördomar. Helt enkelt bara mina personliga åsikter. Men du måste själv vilja ha ett hus med alla dess för- och nackdelar (jo, det finns nackdelar med hus) för att det skall vara rätt för dig.
Det beror helt på hur man är som människa. Gillar man Nordkorea, att leva i en polisstat, att aldrig få fatta egna beslut och att alltid ha grannar som har åsikter och lägger sig i - då är lägenhet valet för dig.
Är du däremot en frihetstörstande individualist som har vettiga åsikter, älskar frihet, kan ta ansvar, står upp för det goda, då är ett hus på landet det du skall ha.
Givetvis är mina svar ovan vetenskapliga och objektiva och helt fria från fördomar. Helt enkelt bara mina personliga åsikter. Men du måste själv vilja ha ett hus med alla dess för- och nackdelar (jo, det finns nackdelar med hus) för att det skall vara rätt för dig.
Vad säger de på Flashback, Alternativ.nu, Skogsforum och Garaget.org?Skogshammaren skrev:
Tycker du att stan är trång och bullrig men nära till jobbet eller ett fantastiskt ställe med hippa caféer, teatrar och annan underhållning som du nyttjar varje dag?
Förortshuset kan nog även beskrivas som platsen för frihet, utrymme och självbestämmande. Alternativt ett oändligt slukhål av tid och pengar som ligger långt från allt.
Jag tycker det är skönt att slippa vakna mitt i natten för att skilsmässobarnet har vräkfest 2 våningar upp och att visst tomt-arbete kan va ganska rogivande.
Så jag gillar mitt hus
Förortshuset kan nog även beskrivas som platsen för frihet, utrymme och självbestämmande. Alternativt ett oändligt slukhål av tid och pengar som ligger långt från allt.
Jag tycker det är skönt att slippa vakna mitt i natten för att skilsmässobarnet har vräkfest 2 våningar upp och att visst tomt-arbete kan va ganska rogivande.
Så jag gillar mitt hus
Jag är nog egentligen för bekväm för att bo i hus men klarar heller inte av att beslut över min bostad ligger hos någon annan. Så det kan bli bra men det kan också bli dåligt. Det som avskräcker en något är alla mardrömshistorier om skyhöga underhållskostnader men, för att återgå till en av frågorna, det beror väl helt och hållet på vilket hus man talar om?A Anders_Nilsson skrev:
Underhållsfritt betyder ofta att det inte går att underhålla—byggnadsdelarna behöver bytas ut helt efter en tid istället
Trädgård och mycket biyta för hobby har definitivt ökat livskvaliteten när vi flyttade från lägenhet till hus. Underhållet av byggnaden är egentligen inte så kul men där handlar det nog om att man köper ett för dyrt hus, har slut på pengar så att man måste göra saker själv. I teorin så borde det ju gå att driva det mer "som en brf", skaffa ett hus där man har råd med att betala till en underhållsfond varje månad, och lägg ut allt det tråkiga på entreprenad.
Trädgård och mycket biyta för hobby har definitivt ökat livskvaliteten när vi flyttade från lägenhet till hus. Underhållet av byggnaden är egentligen inte så kul men där handlar det nog om att man köper ett för dyrt hus, har slut på pengar så att man måste göra saker själv. I teorin så borde det ju gå att driva det mer "som en brf", skaffa ett hus där man har råd med att betala till en underhållsfond varje månad, och lägg ut allt det tråkiga på entreprenad.
Ja de e väl fördelar och nackdelar , vist e de skönt med närheten i stan men jag trivs mer med folket där jag bor nu. I stan så kände jag inte mina grannar , möjligen ett hej i trappan. Här så småpratar man mer med grannarna, iallfall på sommaren.
En stor anledning att vi flyttade ut till by från storstaden var att vi inte ville ungarna skulle växa upp i en stad.
Här kan man släppa ut ungarna utan att var orolig vad de gör eller vilka de umgås med , lite lika barn leker bäst.
En stor anledning att vi flyttade ut till by från storstaden var att vi inte ville ungarna skulle växa upp i en stad.
Här kan man släppa ut ungarna utan att var orolig vad de gör eller vilka de umgås med , lite lika barn leker bäst.
Medlem
· Västra Götaland
· 3 965 inlägg
Ett nyare hus är vad du skall ha. Se bara upp så det är välgjort. Jag tycker man på landet ser en hel del hemmabyggen med ibland tveksam kvalitet, typ snickaren har byggt på fritiden med överblivet materiel han har tagit med hem från byggen.Skogshammaren skrev:
Det är illa nog att ha besvärliga grannar om man bor i villa men det är ännu värre att ha besvärliga grannar om man bor i en lägenhet.
Bara det att slippa höra någon gå på hälarna och spela trombon i lägenheten ovanför är värt varenda öre och allt besvär med att underhålla villan.
Så ja, man blir lyckligare av att bo i ett eget hus. I alla fall om du frågar mig.
Bara det att slippa höra någon gå på hälarna och spela trombon i lägenheten ovanför är värt varenda öre och allt besvär med att underhålla villan.
Så ja, man blir lyckligare av att bo i ett eget hus. I alla fall om du frågar mig.