Ifrågasatt när jag påstod att elapparater fick termostaterna att sänka värmen på elementen

[Magnus E K]

Om man ställer in för varma grejer i kylen som man tagit hem från affären blir ju kylen som en värmepump till viss del.

Ja, om man sen slänger ut dem utanför huset efter att de kylts ner. (En mer extrem variant av det har avhandlats tidigare i tråden.)

 

[Alfredo]

jag har svårt att se varför en kyl/frys skulle vara så mycket sämre.

Nej det har jag väl aldrig påstått heller?

 

[Emanuel01]

Ja, om man sen slänger ut dem utanför huset efter att de kylts ner. (En mer extrem variant av det har avhandlats tidigare i tråden.)

Det var därför jag skrev sist meningen. Då värmesystemet och kylen motverkar varandra när kylen kylt ned varorna. Samtidigt vill de flesta 7nte vara utan kyl.

 

[Strontus]

Nej det har jag väl aldrig påstått heller?

Det du skrev var "Visst gör den en del nytta men står kyl/frys mot en yttervägg kan jag tänka mig att en rätt betydande del av värmen inte gör nytta. Skulle den stå fritt "mitt i rummet" skulle nyttan vara precis lika bra som nyttan av vilket element som helst.". Så jo, jag skulle nog hävda att du skrev att en kyl/frys är sämre.

 

[Alfredo]

Så jo, jag skulle nog hävda att du skrev att en kyl/frys är sämre.

Whatever... Det väsentliga jag avsåg var hur som helst att en del av värmen från en kyl frys inte gör nytta om den står mot en yttervägg. Det var ett försök till svar på "Vart tror du värmen bakom kyl och frys tar vägen om den inte kommer till nytta?" Vi kanske kan släppa detta stickspår nu?

 

[Anaii]

Oavsett frågan om värmen "kommer till nytta" eller ej om den är på fel ställe så pratar vi om så liten effekt att det inte har någon inverkan på värmesystemet som helhet om det inte är byggt för det. Exempelvis passivhus med FTX. Så om det inte är det vi pratar om eller något exempel med onormalt mycket spillvärme så är det en teoretisk diskussion som i slutändan inte har någon praktisk effekt på hur många kronor du har kvar i plånboken.

TS nämnde saker som att inte släcka lampor eller låta apparater stå i standby. Vi pratar om en handfull watt.

 

[GK100]

Din argumentering är ganska obefintlig.

Du får då förklara vad du önskar. Det jag menade var att Nissen inte var så fyrkantig där.

Jag hsr inget att tillföra i tråden där en del tror att man ställer sig mot grundläggande konservatiinslagar etc när man hävdar att tekniskt är ofta dessa oreglerade , felplacerade små källor att betrakta som spill till stor del. Som nämnts tidigare har jag förr varit med i många utredningar, mätningar kring detta känner därför området väl.

Det som kallades enkel fysik känner jag också som min egen ficka och kanske en bit förbi det i bästa fall. De som hänger upp sig på exempel direkt ur skolboken kanske har en bit kvar men vi får glädja oss åt entusiasmen det verkar ge.

Du får ha överseende med att jag inte vill hålla på att skriva i trådar som lätt urartar likt tex de gamla kring corona. Det kommer in folk av alla fasoner och det finns de som tuggar runt i andra ämnen utan slut. Ser jag dessa går jag snart åt annat håll och läser och svarar lite på tex enkla binära frågeställningar i elforumdelen, vi ses där.

 

[Ulltand]

Den riktade operativa temperaturen blir jämnare med flera mindre värme källor. Det innebär i sin tur att man kan klara uppvärmningsbehov med totalt sett mindre energi. Netto kan du alltså bli en ren vinst att lämna många prylar i stand by lägen och lampor tända: Men inte alla typer av reglersystem klarar av att kompensera för detta fullt ut, det kan behövas handpåläggning i vissa fall

 

[ErikAdolfsson]

Enligt boverkets handbok för energideklaration kan avvikande förbrukning av hushållsel användas för att justera uppvärmningsenergin. Då räknar man med att 70% av elenergin kommer byggnaden till godo som värme under uppvärmningssäsong.

https://www.boverket.se/sv/energide...ter/berakning-av-byggnadens-energianvandning/

Hushållsel innefattar energi till apparater som uppenbarligen spiller värme utanför bostaden, t.ex. diskmaskin, tvättmaskin, ytterbelysning. Ett rimligt antagande är att i princip all energi i övrigt kommer byggnadens uppvärmning tillgodo. Har tyvärr inte hittat någon djupare analys som redogör för hur man kommit fram till 70%.

 

[Kihlaz]

Och sen tappar man förstås inte upp nytt vatten till detta utan tar spillvatten som man annars skulle spolat ut i avloppet.

Eller så kör man det till en avloppsvärmeväxlare som man kopplar till bergvärmepumpen

 

[Ulltand]

Enligt boverkets handbok för energideklaration kan avvikande förbrukning av hushållsel användas för att justera uppvärmningsenergin. Då räknar man med att 70% av elenergin kommer byggnaden till godo som värme under uppvärmningssäsong.

[länk]

Hushållsel innefattar energi till apparater som uppenbarligen spiller värme utanför bostaden, t.ex. diskmaskin, tvättmaskin, ytterbelysning. Ett rimligt antagande är att i princip all energi i övrigt kommer byggnadens uppvärmning tillgodo. Har tyvärr inte hittat någon djupare analys som redogör för hur man kommit fram till 70%.

Man har kanske dragit från höften avseende 70 %.

Man kan ju då också hävda att ytterväggen bakom en radiator blir väldigt uppvärmd vilket ger en större värmeförlust i precis där. Med det argumentet kan jag dra från höften och påstå att 30 % går förlorat just där.

Men i verkligheten går ju 100 % av tillförd värme alltid förlorad, om inte skulle temperaturen konstant öka.

Det har ju varit upp några gången i tråden men förtjänar att lyftas igen, passivhus, Här kommer all värme från lampor, apparater och människor relativt jämt utsprida i rummet

 

[ErikAdolfsson]

Man har kanske dragit från höften avseende 70 %.

Man kan ju då också hävda att ytterväggen bakom en radiator blir väldigt uppvärmd vilket ger en större värmeförlust i precis där. Med det argumentet kan jag dra från höften och påstå att 30 % går förlorat just där.

Men i verkligheten går ju 100 % av tillförd värme alltid förlorad, om inte skulle temperaturen konstant öka.

Det har ju varit upp några gången i tråden men förtjänar att lyftas igen, passivhus, Här kommer all värme från lampor, apparater och människor relativt jämt utsprida i rummet

Jag hävdar ändå att det är skillnad på en tvättmaskin som släpper ut varmt vatten i avloppet, jämfört med en radiator eller en TV apparat, avseende hur stor del av tillförd eleffekt som kommer husets uppvärmning tillgodo. Att värme från t.ex. en TV apparat är likvärdig med en radiator håller jag med dig om, men anser till skillnad från dig att siffran 70% ger stöd för den uppfattningen.

Om 30% av värmeenergin från en radiator skulle spillas genom väggen bakom så skulle väggen börja brinna. Det är ett antagande som man med lite snabb överslagsräkning kan avfärda som orimligt.

 

[Cheesen]

Alla apparater som drivs av el ger ju en del värme(förluster) som du kan dra nytta av i värmeavseende.
Frågan är ju hur mycket värme det blir av detta, och om det lönar sig?

All energi blir värme. Fysisk grundlag

 

[Ulltand]

Om 30% av värmeenergin från en radiator skulle spillas genom väggen bakom så skulle väggen börja brinna. Det är ett antagande som man med lite snabb överslagsräkning kan avfärda som orimligt.

Du kan ju försöka tända eld på en vägg med en 0,5 kvm stor värmekälla på 300 W. Jag lovar att det inte går. Men väggen bakom en radiator blir rätt varm och därmed en inte obetydligt värmebrygga ut genom väggen i just det läget.

Men det är riktigt att värmt vatten som går ut i avloppet inte kan tillgodoräknas i någon större utsträckning.

 

[byabin]

Men i verkligheten går ju 100 % av tillförd värme alltid förlorad, om inte skulle temperaturen konstant öka.

Här är du något på spåren! Om 100% av värmen alltid går förlorad, varför då värma överhuvudtaget? Jo, för värmeomsättningen sker inte momentant, utan det finns en tidsfördröjning innan den går förlorad. Och det finns ju tre sätt att omsätta värme på, strålning, ledning (konduktion) och transport (konvektion).

Resistiv värme är resistiv värme, oavsett hur den uppkommer, så på så sätt kan man tycka att det är ett nollsummespel gällande värmetillförseln.

Strålningsvärme ger direktvärme och upplevs ofta som behaglig. Omgivande medium (luften) behöver inte användas för värmeöverföringen som vid konduktion. Som redan nämnts i tråden har de flesta bostäder ventilation så att luften (överföringsmediet vid konduktion) omsätts, vilket leder till värmeförluster när varm luft lämnar systemet (bostaden) via konvektion. En annan förlustkälla är konduktion genom väggarna, som motverkas med isolering (e.g. passivhus som du nämner har ju mycket tjocka väggar, men även anpassad ventilation).

Omsättningsfördröjning på värmen är alltså varför vi kan värma bostäder överhuvudtaget.

Elradiatorer med värmelager (olja) ökar strålningsvärmen och gör att inomhusklimatet kan upplevas behagligare vid lägre temperatur vilket ökar dess effektivitet. Men även direktverkande radiatorer utan värmelager placeras alltid (fackmannamässigt åtminstone) för att motverka en allt för snabb luftomsättning. T.ex. under fönster som du nämner, för att undvika kallras, vilket om det uppstår ger en ökad luftomsättning. Det finns sällan andra strategiska platser där inläckage av kall luft kan ske, särskilt inte bakom kylskåpet. Även om utvecklad värme i två sådana placeringar är ekvivalent så är inte nyttovärdet av värmen lika.

Slumpmässigt placerade värmekällor i bostaden kommer (över tid) aldrig ge samma nyttovärme som strategiskt placerade värmekällor. Trots samma värmetillförsel kommer värmeomsättningen inte bli optimal.

Beroende på omgivningens dagsformen, väder (temperatur, lufttryck, vindhastighet), möblering, ventilationssysteminställningar kommer påverkan variera, så exakt hur stor skillnaden blir är mycket svårt att säga. Men det kommer (nästan) alltid bli en lägre verkningsgrad, även om det teoretiskt skulle kunna finnas enstaka situationer när dom slumpmässigt utplacerade värmekällorna står i en gynnsam konstellation i relation till omgivningsförhållandena så att det faktiskt blir en positiv nettoeffekt på värmeomsättningen. Men om det är så över tid är bostaden felkonstruerad.