Svenska nätbolag hanterar sina rättigheter på väldigt varierande sätt. De flesta förlitar sig på - mer eller mindre - inkomplett stöd av avtals- och officialservitut plus diverse hjärtliga handslag. Att utnyttja ledningsrättslagen vore mer effektivt och heltäckande, men förrättningskostnaderna blir höga och processen tar en massa tid. Därför vill bolagen runda saken på det sätt man skymtar i TS fall. De - helt enkelt - chansar vilt!
I detta fall Sandviken Energi hänvisar TS till att antingen
A. fortsätta leva med stolpen där den står eller
B. acceptera flytt av stolpen till ett pris som är enväldigt dikterat av nätägaren själv eller
C. väcka någon form av talan mot att bolagets ledning inkräktar på annans fastighet utan giltig rättighet. Vilket bolaget självklart inte haft lust att upplysa TS om.
Att begära särskild handräckning från KFM tvingar nätbolaget att "bekänna färg". När ansökan inkommer skickar KFM ett föreläggande till nätbolaget som får visa stöd för sin rätt.
1. Om bolaget kan bevisa sin rättighet faller givetvis hela saken och KFM avvisar ärendet.
2. Utan sådant bevis kommer bolaget att tvingas agera för att hindra KFM från att (på bolagets bekostnad) upphandla folk som monterar ner den inkräktande egendomen.
Visserligen har jag en förutfattad uppfattning om vad som kommer att hända i fall nummer 2. Men dessa mina fördomar tänker jag inte vädra så här i förskott. Däremot vore det rasande intressant, att få rapport från dem som redan testat en sådan process.
För att ge TS ännu ett handfast tips är det att förbereda ansökan om särskild förrättning med att stämma av ärendet med någon frilansande pensionerad lantmätare. Vissa sådana jobbar som konsultativa ombud, och vet i detalj vad som följer av bolagets alternativa svar i sak.
I detta fall Sandviken Energi hänvisar TS till att antingen
A. fortsätta leva med stolpen där den står eller
B. acceptera flytt av stolpen till ett pris som är enväldigt dikterat av nätägaren själv eller
C. väcka någon form av talan mot att bolagets ledning inkräktar på annans fastighet utan giltig rättighet. Vilket bolaget självklart inte haft lust att upplysa TS om.
Att begära särskild handräckning från KFM tvingar nätbolaget att "bekänna färg". När ansökan inkommer skickar KFM ett föreläggande till nätbolaget som får visa stöd för sin rätt.
1. Om bolaget kan bevisa sin rättighet faller givetvis hela saken och KFM avvisar ärendet.
2. Utan sådant bevis kommer bolaget att tvingas agera för att hindra KFM från att (på bolagets bekostnad) upphandla folk som monterar ner den inkräktande egendomen.
Visserligen har jag en förutfattad uppfattning om vad som kommer att hända i fall nummer 2. Men dessa mina fördomar tänker jag inte vädra så här i förskott. Däremot vore det rasande intressant, att få rapport från dem som redan testat en sådan process.
För att ge TS ännu ett handfast tips är det att förbereda ansökan om särskild förrättning med att stämma av ärendet med någon frilansande pensionerad lantmätare. Vissa sådana jobbar som konsultativa ombud, och vet i detalj vad som följer av bolagets alternativa svar i sak.
Bra inlägg i debatten!B billy_baver skrev:
Vad gäller förrättning blir det svårt. Endast ledningsägaren kan söka ledningsrätt, om det inte rör sig om en omprövning av befintlig. Hade varit en intressant tvist annars, eftersom det inte verkar finnas grund för att bevilja ledmingsrätt.
De jag funderar på är om kfm verkligen gör något när det gäller elstolpar?B billy_baver skrev:
Vad bygger du ditt antagande om att grund saknas för ledningsrätt? Jag har inte hittat någon dom när jag letat lite snabbt tidigare. Men jag antar att du har någonting intressant att läsa Så det vore väldigt intressant. Då jag är nyfiken på hur domstolarna tolkar det.M Manfreds skrev:
Som jag har sagt innan, 6 och 9 §§ ledningsrättslagen. Men det beror ju såklart på ledningens placering. Inom fastigheten, står den i ett hörn är det kanske proportionerligt men jag har uppfattat det som att den hindrar markanvändningen.Bananskalare skrev:
Undrar lite om KFMs roll och agerande i den här frågan. När KFM har uppdrag att driva in pengar har ju den som presumptivt är har skuld möjligheten att bestrida skulden/indrivningen. Då är nästa instans tingsrätten. Frågan är vad för instruktioner/lagrum det finns för KFM i det här fallet. Är det t ex samma som för avhysning?B billy_baver skrev:
Samma rutiner som vid all annan särskild handräckning.
Har du länk till rutinerna?B billy_baver skrev:
I princip samma lagrum och process som vid avhysning. Givetvis kan nätägaren bestrida och överklaga - som ett av flera tänkbara svarTRJBerg skrev:
Jag kan tänka mig det. Men det skulle vara intressant om det fanns en länk till regelverket.B billy_baver skrev:
Jag har använt KFM för en avhysning. Personen i fråga hade inget kontrakt, gjorde ingen motprestation för att ha tillgång till lokalen. KFM lade inga fingrar emellan och personen gav sig av eftersom hen inte kunde styrka att hen hade rätt till lokalen (som var en bostad).
Hade han kunnat bestrida avhysningen? Om så på vilket sätt? Instans?Nissens skrev:
Det är en bra fråga, men skulle tro tingsrätten.
I mitt fall blev det ju uppenbart för personen ifråga att hen inte hade något att visa KFM, så det drevs aldrig vidare…
Ett tips civilrättsliga lagar kan vara svåra att göra tolkningar utan att ha läst domar eller förarbetena. Den tolkning du gör är alltså väldigt vansklig att göra. Om man tänker till ledningsrätt är en lag framförallt för elföretagen.M Manfreds skrev: