Vågar man bygga nytt nu?

[JohanLun]

Man kan inte ha en ränta som är avsevärt lägre än inflationen i många år. Räntan kommer att behöva gå upp och möta inflationen förr eller senare. Detta behöver förvisso inte göras första året, och man behöver inte heller möta hela inflationen på en gång.

Vi har en inflation på ca 8% just nu, den kommer att fortsätta stiga till åtminstone Augusti. Så om vi bara följer trenden så kommer den troligen hamna på 9-10% i Augusti. Där efter kan vi förvänta oss (med nuvarande trend) att inflationen saktar ner från en ökning på 0.7 enheter per månad ner till ca 0.2 enheter per månad, vilket kommer hålla i sig till ungefär Januari-Mars 2023 innan den börjar dippa ner igen. Inflationen kommer då rent matematiskt att toppa på 10-12% under vårvintern 2023.

Orsaken jag vet de är ganska enkel. Idag är de energi priset som är den primära drivkraften av inflationen vilket i sin tur beror på världsmarknadspriset av olja, gas och kol.

De extremt höga olje- och gaspriset är i sin tur en effekt av delvis en rekyl av de låga priset under pandemin, och delvis en effekt av energi policy i USA, vilket var en effekt av administrations byte. Kolpriset följer med som en ren marknadsekonomisk effekt. Rekyl effekten kommer att börja avta över tid, men de tar flera år innan den är helt borta, Och administrationen i USA kommer delvis att bytas som tidigast i mitten av Januari 2023. (dock teoretiskt möjligt att marknaden förutser bytet av administration som en effekt, och de kommer vi då se i början av November)

Effekten av de ökade energipriserna kan dämpas något av minskad skatt på Bränsle och el.

Nästan alla andra produkter är andre eller tredje derivat av energi. Detta kommer att börja materialisera sig under hösten vilket i sin tur leder till att inflationen fortsätter vara runt 10%, trots att den vid den tidpunkten kommer ha absorberat stor del av ökningen av elpriset/gas. Alla andra grads produkter kommer därför driva på inflationen ytterligare 1 år, varvid 3:e grads produkterna kommer driva på inflationen under 2023.

Räntan kommer följa efter. Den måste absorbera inflationen över tid. Men man ska inte förvänta sig att de sker direkt, utan vi kommer se ett par års successiv höjning av räntan. Exakt hur aggressiv beror på hur väl situationen hanteras av regeringen.

Tittar vi på reporäntan i figuren så ser man att den följt efter inflationen, med typiskt 2 års eftersläpning, Under 2013-2015 hade vi en märkbar deflation, vilket ledde till att räntan var tvungen att sänkas gång på gång för att följa efter. Varje gång trodde man att deflationen skulle upphöra.

Mellan 2017 och 2020 hade vi en rätt frisk inflation på ca 2%. En nivå som industrin tenderar att gilla.

Under 2020 och början av 2021 hade vi en situation med lägre än vanlig produktivitet, mängder av nytryckta pengar, men samtidigt en situation där folk satt på stora volymer pengar utan att kunna spendera dem. Vi hade deflation syntetiskt i en situation där vi borde haft inflation.

Se här inflationen.
[bild]
Jämför inflationen med räntan. 2008 ökade inflationen sakta, räntan ökade. 2009 gick vi från +4 till -2 inom loppet av månader. Räntan följde efter från 5% till 0.25%. 2012 gick inflationen upp till 3%, Räntan gick då bara upp till 2% eftersom man under en period haft mycket högre ränta än inflation.

2013 gick inflationen ner till något negativ. Riksbanken släpade efter med reporäntan eftersom de under perioden hela tiden förvänta sig att de skulle vända. De byggde därmed upp mer och mer släpande ränta, och var då tvungna att sänka mer och mer, medan de hela tiden antog att den här situationens kulle sluta.

Under 2016 gjorde ekonomin den man hela tiden förväntat sig att den skulle göra. Sakta men säkert ökade inflationen långsamt under en period och la sig sedan på en hälsosam nivå. Eftersom man hade en enorm "backlogg" av ränta vid den här perioden så kunde man ta "lyxen" att höja räntan långsamt.

När inflationen dippa ner på -0.5% i mitten av 2020, så låg räntan redan tillräckligt närma de läget att man inte behövde göra något.

Räntan måste obehörigen följa efter inflationen. Men den kan ligga så mycket som 2 eller 3 år bakom. Vi har dock ingen ränte "backlogg" nu, och vi börjar närma oss en situation där vi absorberat primär inflationen.

I teorin skulle olje priset kunna rasa till 60dollar och inflationen skulle tvärstanna. detta är dock oerhört osannolikt.

Något mer sannolikt är att oljepriset stabiliserar sig runt 110dollar, och sedan efter valet i USA börjar sjunka något. Vi pratar då inte om 60 dollar, utan kanske mer 80 dollar framåt Januari.

En annan möjlighet med är att vi får regeringsbyte i Sverige. Varvid bränsleskatten sänks och en temporär sänkt (alternativt anpassad) elskatt införs. Detta skulle med bromsa inflationen.

I båda dessa senarior så snackar vi om att inflationen skulle gå från ~10% i Augusti till ca 7-8% i Januari. Om båda inträffar kanske vi hamnar på 6%, om inget inträffar hamnar vi på ca 11.

Riksbanken måste väga in de möjligheterna ok kommer därför vara försiktiga med att höja räntan innan valet.

Bra skrivet, jag tycker det är viktigt att förstå att på 1990 talet användes räntan för att styra växelkursen, nu används den för att styra konjunkturen. Så räntan följer inte inflationen, den styr den. Men givetvis har deras förhållande till varandra ett samband, ett filter och en eftersläpning. Och övriga faktorer som som styr inflationen är svårare att kontrollera än räntan.

Edit: För att vara pedagogisk, är det vägen som styr hur ratten rör sig i en bil, eller är det ratten som styr hur bilen rör sig på vägen? Givetvis blir rattens rörelse avhängigt vägen om man antar man vill hålla sig kvar på densamma.

 

[TRJBerg]

Man kan inte ha en ränta som är avsevärt lägre än inflationen i många år. Räntan kommer att behöva gå upp och möta inflationen förr eller senare. Detta behöver förvisso inte göras första året, och man behöver inte heller möta hela inflationen på en gång.

Vi har en inflation på ca 8% just nu, den kommer att fortsätta stiga till åtminstone Augusti. Så om vi bara följer trenden så kommer den troligen hamna på 9-10% i Augusti. Där efter kan vi förvänta oss (med nuvarande trend) att inflationen saktar ner från en ökning på 0.7 enheter per månad ner till ca 0.2 enheter per månad, vilket kommer hålla i sig till ungefär Januari-Mars 2023 innan den börjar dippa ner igen. Inflationen kommer då rent matematiskt att toppa på 10-12% under vårvintern 2023.

Orsaken jag vet de är ganska enkel. Idag är de energi priset som är den primära drivkraften av inflationen vilket i sin tur beror på världsmarknadspriset av olja, gas och kol.

De extremt höga olje- och gaspriset är i sin tur en effekt av delvis en rekyl av de låga priset under pandemin, och delvis en effekt av energi policy i USA, vilket var en effekt av administrations byte. Kolpriset följer med som en ren marknadsekonomisk effekt. Rekyl effekten kommer att börja avta över tid, men de tar flera år innan den är helt borta, Och administrationen i USA kommer delvis att bytas som tidigast i mitten av Januari 2023. (dock teoretiskt möjligt att marknaden förutser bytet av administration som en effekt, och de kommer vi då se i början av November)

Effekten av de ökade energipriserna kan dämpas något av minskad skatt på Bränsle och el.

Nästan alla andra produkter är andre eller tredje derivat av energi. Detta kommer att börja materialisera sig under hösten vilket i sin tur leder till att inflationen fortsätter vara runt 10%, trots att den vid den tidpunkten kommer ha absorberat stor del av ökningen av elpriset/gas. Alla andra grads produkter kommer därför driva på inflationen ytterligare 1 år, varvid 3:e grads produkterna kommer driva på inflationen under 2023.

Räntan kommer följa efter. Den måste absorbera inflationen över tid. Men man ska inte förvänta sig att de sker direkt, utan vi kommer se ett par års successiv höjning av räntan. Exakt hur aggressiv beror på hur väl situationen hanteras av regeringen.

Tittar vi på reporäntan i figuren så ser man att den följt efter inflationen, med typiskt 2 års eftersläpning, Under 2013-2015 hade vi en märkbar deflation, vilket ledde till att räntan var tvungen att sänkas gång på gång för att följa efter. Varje gång trodde man att deflationen skulle upphöra.

Mellan 2017 och 2020 hade vi en rätt frisk inflation på ca 2%. En nivå som industrin tenderar att gilla.

Under 2020 och början av 2021 hade vi en situation med lägre än vanlig produktivitet, mängder av nytryckta pengar, men samtidigt en situation där folk satt på stora volymer pengar utan att kunna spendera dem. Vi hade deflation syntetiskt i en situation där vi borde haft inflation.

Se här inflationen.
[bild]
Jämför inflationen med räntan. 2008 ökade inflationen sakta, räntan ökade. 2009 gick vi från +4 till -2 inom loppet av månader. Räntan följde efter från 5% till 0.25%. 2012 gick inflationen upp till 3%, Räntan gick då bara upp till 2% eftersom man under en period haft mycket högre ränta än inflation.

2013 gick inflationen ner till något negativ. Riksbanken släpade efter med reporäntan eftersom de under perioden hela tiden förvänta sig att de skulle vända. De byggde därmed upp mer och mer släpande ränta, och var då tvungna att sänka mer och mer, medan de hela tiden antog att den här situationens kulle sluta.

Under 2016 gjorde ekonomin den man hela tiden förväntat sig att den skulle göra. Sakta men säkert ökade inflationen långsamt under en period och la sig sedan på en hälsosam nivå. Eftersom man hade en enorm "backlogg" av ränta vid den här perioden så kunde man ta "lyxen" att höja räntan långsamt.

När inflationen dippa ner på -0.5% i mitten av 2020, så låg räntan redan tillräckligt närma de läget att man inte behövde göra något.

Räntan måste obehörigen följa efter inflationen. Men den kan ligga så mycket som 2 eller 3 år bakom. Vi har dock ingen ränte "backlogg" nu, och vi börjar närma oss en situation där vi absorberat primär inflationen.

I teorin skulle olje priset kunna rasa till 60dollar och inflationen skulle tvärstanna. detta är dock oerhört osannolikt.

Något mer sannolikt är att oljepriset stabiliserar sig runt 110dollar, och sedan efter valet i USA börjar sjunka något. Vi pratar då inte om 60 dollar, utan kanske mer 80 dollar framåt Januari.

En annan möjlighet med är att vi får regeringsbyte i Sverige. Varvid bränsleskatten sänks och en temporär sänkt (alternativt anpassad) elskatt införs. Detta skulle med bromsa inflationen.

I båda dessa senarior så snackar vi om att inflationen skulle gå från ~10% i Augusti till ca 7-8% i Januari. Om båda inträffar kanske vi hamnar på 6%, om inget inträffar hamnar vi på ca 11.

Riksbanken måste väga in de möjligheterna ok kommer därför vara försiktiga med att höja räntan innan valet.

Är inte dels kriget i Ukraina med sanktionerna mot Ryssland också en faktor i sammanhanget?
Och dels också utvecklingen i Kina där covid-19 hanteringen varit och är problematisk kombinerat med alltmer repressiv politik gentemot affärslivet?

 

[Mattias Svederberg]

Bra skrivet, jag tycker det är viktigt att förstå att på 1990 talet användes räntan för att styra växelkursen, nu används den för att styra konjunkturen. Så räntan följer inte inflationen, den styr den. Men givetvis har deras förhållande till varandra ett samband, ett filter och en eftersläpning. Och övriga faktorer som som styr inflationen är svårare att kontrollera än räntan.

Edit: För att vara pedagogisk, är det vägen som styr hur ratten rör sig i en bil, eller är det ratten som styr hur bilen rör sig på vägen? Givetvis blir rattens rörelse avhängigt vägen om man antar man vill hålla sig kvar på densamma.

Det stämmer ju.. indirekt.

Räntan styr inflationen, och inflationen har i sin tur en indirekt inverkan på kronans värde. Man kan styra endera med räntan, men inte båda oberoende av varandra. Vad som inträffa egentligen inte på 90-talet, utan primärt på andra halvan av 70-talet och hela 80-talet var att man försökte styra kronans kurs i stället för att ha en stabil inflation. Vad som inträffade 1992 var att vi väldigt snabbt realiserade hela förlusten vi byggt upp över 18 års tid. (Sri Lanka har förövrigt hamnat i exakt samma position idag)

Industrin gillar en jämn inflation, och överlag är de gynnsamt för folket med. Om inflationen var 2% förra året, 2% i år och 2% nästa år, så spelar de mindre roll om du får 4% löneökning varje år.

Om inflationen däremot är -2% ett år och +10% nästa år... väldigt få arbetsgivare kommer att gå med på att ge en 12% löneökning.

Att ha en 0 inflation kanske låter mest gynnsam på pappret, men de har en rad nackdelar med.

Kan notera att förutom räntan så är nytryckta pengar den mest påverkande faktorn i inflation. Under hela 2020 tryckte vi pengar som aldrig förr, detta utan att öka den fysiska brutto produkten. Vi kommer att få betala för det. Jag menar alla personer med minsta insikt i ekonomi som inte står i TV och ljuger rakt ut har insett de här i minst 2 år nu.

 

[Mattias Svederberg]

Är inte dels kriget i Ukraina med sanktionerna mot Ryssland också en faktor i sammanhanget?
Och dels också utvecklingen i Kina där covid-19 hanteringen varit och är problematisk kombinerat med alltmer repressiv politik gentemot affärslivet?

Väldigt lite, eller inte alls. Möjligen Rysslands sanktioner mot väst. För att förklara de väl gjorde jag en liten bild.

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

Detta är en bild över priserna på gas i Nederländska gas hubben. den får gas från Norge, Storbritannien, Nordafrika, mellanöstern... men främst från Ryssland (ca 40% före 2022). Gasen är effektivt det medium som dikterar elpriset på kontinenten, och numera i även Södra Sverige. Att vi använder väldigt lite gas i Sverige spelar ingen roll eftersom priserna vi exporterar mot dikterar priserna i landet.

25 (här Euro per kubikmeter) är vad gasen normalt sett bruka kosta.. Men som synes här var den mycket lägre under 2020, MEN den var mycket lägre även under 2019.. om vi tittar längre åter var den lägre även 2015-2017. Om detta är en avsiktlig prisdumpning, eller en översatturerad marknad, vet jag inte.

Vad jag däremot vet är att de låga gaspriset under många år har gjort kol väldigt olönsamt i Europa. Före 2015 var de en balans mellan kol och gas på marknaden. Men efter 2015 var gas så dominant att de helt kunde konkurrera ut kolen. Detta har hyllats i media med att kolkraftverk efter kolkraftverk har stängts ner... och de må vara bra på många sätt... De är dock jätte dåligt på ett sätt. De lämnar gas med monopol på marginal marknaden.

De kolkraftverk som inte stupat mellan 2015 och 2019, strök med 2020. De finns en del kvar som används som vinter peakers. Men de har inte logistik för att klara av att köras året om.

iaf när ekonomin började rulla igen 2021 så sakandes de totalt kapacitet för att hantera den snabba ökningen. Detta med att Ryssland eventuellt kanske (ännu oklart vad som är fallet) bromsade exporten.

I Mars 2022 började bojkotten mot Ryssland, man bojkottade de mest, man inte gasen. Orsaken var helt enkelt att främst Tyskland helt enkelt inte hade råd. I Maj förde Putin ett ultimatum om att Gasen skulle betalas i Rubel, vilket samtliga EU länder vägrade, 1 Juni klippte Ryssland gasen till hela EU.

Som synes gick gasen upp i pris väldigt mycket i Mars, detta efter spekulationer om att EU skulle bojkotta Rysk gas. När detta visade sig inte vara sant sjönk gas åter till ungefär samma nivå som innan kriget började.

Finns en faktor till. Ringhals 1 och 2 lades ner under 2019 och 2020. Vi märkte ingen prisökning just då eftersom gasen var oerhört billig. Vad nerläggningen av R1 och R2 ledde till var att både SE 3 och SE4 pris ny synkroniserades med tyska priset. Om R1 och R2 skulle vara aktiva skulle exportkabeln vara saturerad 70-80% av tiden vilket skulle leda till signifikant lägre priser i Södra Sverige.

Januari 2022 stängde Tyskland ner ytterligare 3 reaktorer. Dessa reaktorer var på 1400MW och tidigare bland de största i världen (fram till 2015). I April 2022 var de tänkt att nerläggning skulle påbörjas av ytterligare 4 reaktorer i Belgien. Detta visade dock att Gasprom, vilket är de ryska statliga gasbolaget, hade fört in stora summor pengar i en Belgisk "miljöorganisation" som i sin tur hade infiltrerat deras motsvarighet av miljöpartiet. Om detta var en faktor i deras aggressiva ståndpunkt att vilja avveckla kärnkraften vet vi inte, men partiet ändrade fort ståndpunkt i frågan när korruptionen upptäcktes.

Så jag skulle nog säga att de är precis tvärt om. Gaspriset är inte en effekt av kriget i Ukraina, utan kriget i Ukraina är en effekt av Gaspriset. Med de absurt höga gaspriset såg hade Putin både strategisk möjlighet och plånboken att ge sig in i Ukraina. Han räknade iskallt med att EU inte skulle klara sig utan Rysk gas och därför inte våga utmana honom.

I stort synade EU bluffen, även om Tyskland gjorde rejält med motstånd.

Så vad det gäller oljepriset så är de så att de flesta gaskraftverk kan köras på två bränsle. Gas (både LNG och CNG) samt något som kallas destillat. Vilket kan liknas vid diesel eller flygbränsle.

I November blev helt helt enkelt gasen dyrare än destilatet, vilket gjorde att många gick över på det, vilket i sin tur ledde till att oljan blev dyrare.

Svensk media som överlag har varit väldigt anti kärnkraft försöker dölja sanningen i frågan. även om Svensk kärnkraft inte skulle påverka priset på olja speciellt mycket, så skulle påverkan på elpriset vara stor.

Notera att de höga oljepriset är en effekt av högt elpris, vilket är en effekt av lite kärnkraft och dyr gas.

 

[Viktor.J]

Var hittar man en opartisk expert? En arbetslös expert?

Finns väl ganska många som har bra kunskap om ekonomi inom olika områden som inte är partiska.

 

[JohanLun]

Det stämmer ju.. indirekt.

Räntan styr inflationen, och inflationen har i sin tur en indirekt inverkan på kronans värde. Man kan styra endera med räntan, men inte båda oberoende av varandra. Vad som inträffa egentligen inte på 90-talet, utan primärt på andra halvan av 70-talet och hela 80-talet var att man försökte styra kronans kurs i stället för att ha en stabil inflation. Vad som inträffade 1992 var att vi väldigt snabbt realiserade hela förlusten vi byggt upp över 18 års tid. (Sri Lanka har förövrigt hamnat i exakt samma position idag)

Industrin gillar en jämn inflation, och överlag är de gynnsamt för folket med. Om inflationen var 2% förra året, 2% i år och 2% nästa år, så spelar de mindre roll om du får 4% löneökning varje år.

Om inflationen däremot är -2% ett år och +10% nästa år... väldigt få arbetsgivare kommer att gå med på att ge en 12% löneökning.

Att ha en 0 inflation kanske låter mest gynnsam på pappret, men de har en rad nackdelar med.

Kan notera att förutom räntan så är nytryckta pengar den mest påverkande faktorn i inflation. Under hela 2020 tryckte vi pengar som aldrig förr, detta utan att öka den fysiska brutto produkten. Vi kommer att få betala för det. Jag menar alla personer med minsta insikt i ekonomi som inte står i TV och ljuger rakt ut har insett de här i minst 2 år nu.

Absolut, håller med. Och räntan och den fasta kronkursen, det är viktigt att tänka på den när man refererar till 500% räntan på 90-talet och den kraschen. En ny krasch har helt andra förklaringsfaktorer.

Jag är förvånad att vi kunnat blåsa upp bostadspriser, trycka nya pengar, handla löjligt lågt prissatta varor (och globalt sett energi) utan att inflationen gått upp. Den perfekta stormen med Covid, diverse supplyproblem, fortsatta supplyproblem, krig, energiproblem. Och en dopad ekonomi. Det går ju inte att fortsätta så hur länge som helst. Förklaringen tror jag är, om inflationen och räntan byggt på matematiska modeller (och även om jag tror Ingves är både torr och matematiskt kunnig) så hade den troligen gått upp mycket tidigare, nu är det politik och rävspel och en hel del magkänsla som styr. Jag vet att vissa ingenjörer sugs in till ekonomisektorn - jag tror det skulle vara nytta om fler hamnade där. Matematik, statistik, styr och reglerkunskaper borde alla vara till stor nytta inom ekonomin. Jag har pluggat lite ekonomi på högskolan och slogs av att även de som läser nationalekonomi i många fall inte vet vad en differentialekvation är, än mindre kan räkna med matriser. Trots att detta är något som "behövs" och som man måste förstå om man ska vara framgångsrik inom nationalekonomi. Nu läste jag bara 20p nationalekonomi, och jag hoppas att de som fortsatte inom de skrået var de fåtal som ändå kunde lite matte.

Jag tror själv, att om vi får en lågkonjunktur och man har pengar som bränner i fickan så kan det vara (sett på längre sikt) väldigt bra att bygga nytt. Detta givet att byggbranschen får sig en knäck pga färre vill bygga, så att den som bygger kan göra det till (relativt sett) bra priser för arbete och material. Givet att priserna på material och arbete fortsätter vara på den nivån de är idag så tror jag inte alls på att bygga nu, har man då pengar och priset på befintliga bostäder går ner är det nog bättre att satsa pengarna där. Själv har jag ett hus med ganska mycket lån, så jag är inte i position att varken köpa eller sälja - men jag kan väl hoppas att kostnaden för att bygga sjunker lite för då skulle jag kanske ha råd att passa på att renovera i "svackan" - med dagens priser och tillgänglighet på material och arbete känns det inte lämpligt att göra mer än man behöver. Att renovera genom att låna pengar först känns heller inte så kul just nu, men att lägga in sparpengarna i sitt boende istället för på banken tror jag på.

 

[Mattias Svederberg]

Absolut, håller med. Och räntan och den fasta kronkursen, det är viktigt att tänka på den när man refererar till 500% räntan på 90-talet och den kraschen. En ny krasch har helt andra förklaringsfaktorer......

De kommer ju inte bli en lika dan crash som 1992, utan de kommer mer bli en situation där inflationen successivt ökar till folk inte har råd att leva längre, och då kan de ske en bostadscrash.

Sedan beror de på ur aggressive riksbanken är. Jag menar om de stoppar räntan på 3% och sedan bara håller den där kan vi nog se en rätt lung övergång. Om man komplimenterar det med att låta bli att trycka pengar 3-4 år så kan man absorbera upp mycket av överskottet vilket skulle minska effekten av inflationen betydligt.

Sedan behöver landet lite inflation med. Dock inte 8%. vi har suttit på 0% på tok för länge. Jag menar riksbanekn kan ju dröja med räntan säkert uppåt 3 år eller så. Om man kan hämma inflationen på annat sätt tidigare (exempelvis reduktion av skatter på el och bränsle), så skulle vi i teroin kunna hamna på 3-4% redan nästa år och sedan gradvis arbeta oss neråt. Räntan skulle då kunna möta inflationen först 2024, och vi behöver aldrig ha någon jätte ränta, och folk därför inte behöver sälja sina hem.

"Jag är förvånad att vi kunnat blåsa upp bostadspriser, trycka nya pengar,"
Bostadsmarknaden har blivit översatturerad på grund av en allt för snabb befolkningsökning.

"handla löjligt lågt prissatta varor (och globalt sett energi) utan att inflationen gått upp"
Till viss del är de en effekt av att energipriset i Kina är lågt, men även en effekt av masstillverkning som gör saker löjligt billiga.

"diverse supplyproblem, fortsatta supplyproblem"
Skulle nog säga att problemen varit relativt små jämfört med åtgärderna runt covid.

"Jag tror själv, att om vi får en lågkonjunktur och man har pengar som bränner i fickan så kan det vara (sett på längre sikt) väldigt bra att bygga nytt. "
Jag menar.. på sätt och vis är de alltid bra på lång sikt att bygga nytt. Just vad man ska passa sig för i en lågkonjuktur är att dra på sig lån. Jag menar man skulle nog gärna vara nere på 60% belåning. Jag ser igen jätte bostadscrach komma. Men priserna på hus kommer nog gå ner efterhand som räntan går upp.

För oss i bygg sektorn kommer de så klart bli lite trängre. Isolering och cement är ju dessutom en energi produkt. Och Virke har redan blivit dyrt. (misstänker dock att virket kommer gå ner över tid).

Över lag så ser de ut som vi kommer få den ena pris chocken efter den andra, men de långsamt gå ner över tid. Virke var först ut. Playwood kosta 2019 ca 200kr (2500x1200x12), slutet på 2020 kosta de 500kr, årskiftet 2021/2022 kostade det 400kr, nu nere på 480kr. Reglerna kostar ungefär dubbelt så mycket, intressant nog är att de grövre konstruktionsvirket inte gått upp alls lika mycket i pris. Bygga en lekstuga är mer än dubbelt så dyrt, men bygga stommen till ett hus är bara ca 50% dyrare.

Cement som är i princip en ren energi produkt har inte gått upp lika mycket. Från 48kr till ca 52kr. Kan nog räkna med att cementen blir dyrare efterhand. Cellplasten är lite dyrare med, mineralullen ser dock oförändrad ut.

Gasen och oljan kommer gå ner i pris, frågan är om de gör de i höst, eller om de händer först i Mars nästa år.

 

[JohanLun]

De kommer ju inte bli en lika dan crash som 1992

Absolut - så är det alltid. Vore det en exakt repeat så skulle det inte bli nån överraskning. Sen att det inte kommer som en blixt från klar himmel utan snarare är nåt som folk bara väntat på vad som ska vara den utlösande faktorn denna gång... det är ju en annan sak... Problemet med ekonomer och (populistiska) politiker är väl att de har en extremt kort horisont, långsiktighet lönar sig för dåligt tror jag. Sett till bonusar och omval. Och gemene man är för dåligt insatt och har i de flesta fall för lite att säga till om / påverka. Jag kan själv bara bo i ett hus, behovet att bo finns där och priser och räntor är vad de är. Jag kan förvisso välja var jag bor och i vilken typ av objekt, men även där är det ett ganska tajt spann från vad jag tycker är minsta möjliga till vad max jag har råd med - så egentligen är jag helt i händerna på andra. Säkert finns väldigt många som kan tjäna jättepengar på dessa fluktuationer om de gjort korrekta iakttagelser och antaganden. Men det kräver som sagt villighet ta risk och möjlighet att investera, vilket de flesta vanliga löntagare inte har i någon större omfattning.

"diverse supplyproblem, fortsatta supplyproblem"
Skulle nog säga att problemen varit relativt små jämfört med åtgärderna runt covid.

Det beror kanske vilken bransch man är i. Jag jobbar mycket med produkter med halvledare och plast och metall som är del i en större produkt. Det har väl inte direkt varit partystämning i att få det att snurra. Halvledarbristen samt bristen på plast har väl inte framförallt varit pga Covid även om det förstås gjort den mycket svårare, att sen metaller och gaser som behövs för tillverkningen nu saknas dessutom. Och att plastindustrin haft det jobbigt med råvaror. Det är mycket delar som behöver bytas till annan spec. En produkt med tusentals halvledare och tajta specar på mycket annat material blir det mycket jobb med alla byten.

Kan tänka mig att byggindustrin lokalt haft större problem med bemanning och dyra priser (pga covid) än att själva produktens spec inte stämmer eller inte alls går att få fram. Säkert finns byggen av broar och skyskrapor som kräver en väldigt tajt spec av material, men i en svennebananvilla torde det gå att byta ut material till annan tillverkare utan att det avviker alltför mycket från produktens slutegenskaper?

Just vad man ska passa sig för i en lågkonjuktur är att dra på sig lån.

Precis, bara om man har pengar över som annars ligger och blir mindre värda så ska man satsa, men som sagts förr, när andra säljer ska du köpa, när andra köper ska du sälja... Dvs den som har pengar i fickan när räntan toppar och priserna bottnar kommer kunna fynda och göra sig rik. Tyvärr är mina fickor inte speciellt djupa, utan jag sitter väl som många andra relativt nya villaägare med rätt stora lån, även om de till dagens värdering nog är ungefär 50%.

 

[TRJBerg]

Finns väl ganska många som har bra kunskap om ekonomi inom olika områden som inte är partiska.

Den som har bra kunskap om ekonomi i den grad vi pratar om här är i regel, 99 fall av 100, anställda av företag och myndigheter. Och därmed åtminståne potentiellt partiska.
Jag kan faktiskt inte komma på ens ett bra exempel på motsatsen just nu. (Eventuellt kanske "pensionerade" personer i yrket.)

 

[TRJBerg]

Kommer att tänka på ett citat från en romare för 2000 år sedan. Kommer inte ihåg namnet just nu, men han hade sade ungefär: "historien upprepar sig aldrig, människan alltid".

 

[Mattias Svederberg]

Kan tänka mig att byggindustrin lokalt haft större problem med bemanning och dyra priser (pga covid) än att själva produktens spec inte stämmer eller inte alls går att få fram. Säkert finns byggen av broar och skyskrapor som kräver en väldigt tajt spec av material, men i en svennebananvilla torde det gå att byta ut material till annan tillverkare utan att det avviker alltför mycket från produktens slutegenskaper?
.

Jag jobbar i bygg nu och de har inte varit så farligt. Dock har vi mest betong. De som jobbar med timmer hus kanske har mer inflationsproblem. I betongindustrin är inflationsproblemen hanterbara.

Jag menar även för timmer så har de ju inte varit total brist, men priserna var ju riktigt höga ett tag.

För elektronik klart de är en annan fråga. Jag jobba i sektorn tidigare, men jag tyckte de nästan var kronisk komponentbrist.

Jag vet inte om man ska ha pengar i fickan. Vad jag skulle säga att man vill ha marginal i kassaflödet, trycka ner utgifter, försöka hålla inkomsterna på nivå. Sedan investera efter hand.

Kruxet med att sitta på pengar i inflation är att de äts upp

 

[TRJBerg]

Det känns nästan nu om man har cash på banken att betala av lån.
En del äventyrliga kanske tycker att man ska satsa på aktier när de nu är "billiga". Men jag tror det är stor risk att de sjunker betydligt mer.

 

[Mattias Svederberg]

Det känns nästan nu om man har cash på banken att betala av lån.
En del äventyrliga kanske tycker att man ska satsa på aktier när de nu är "billiga". Men jag tror det är stor risk att de sjunker betydligt mer.

Om du har cache, du har lån,. och du inte har något vettigare att installera i (typ förbättrat värmesystem, mer isolering, eller likande)... då lägger ju avbetalning av lån bra till.

Dock när inflationen kommer och räntat går i taket, då betyder det med att det fysiska värdet av skulden minskar. Så de är inte endast negativt att ha mycket lång, speciellt inte i början av inflations karusellen.

 

[TRJBerg]

Om du har cache, du har lån,. och du inte har något vettigare att installera i (typ förbättrat värmesystem, mer isolering, eller likande)... då lägger ju avbetalning av lån bra till.

Dock när inflationen kommer och räntat går i taket, då betyder det med att det fysiska värdet av skulden minskar. Så de är inte endast negativt att ha mycket lång, speciellt inte i början av inflations karusellen.

Fast det sista förutsätter väl att man på rimlig sikt kommer att sälja huset som lånet står på? Och om man som jag inte avser att göra det innan jag måste flytta in på slutstadiehem så känns det inte motiverat? (Ålder 67.)

 

[Viktorbyggahus]

Man kan inte ha en ränta som är avsevärt lägre än inflationen i många år. Räntan kommer att behöva gå upp och möta inflationen förr eller senare. Detta behöver förvisso inte göras första året, och man behöver inte heller möta hela inflationen på en gång.

Vi har en inflation på ca 8% just nu, den kommer att fortsätta stiga till åtminstone Augusti. Så om vi bara följer trenden så kommer den troligen hamna på 9-10% i Augusti. Där efter kan vi förvänta oss (med nuvarande trend) att inflationen saktar ner från en ökning på 0.7 enheter per månad ner till ca 0.2 enheter per månad, vilket kommer hålla i sig till ungefär Januari-Mars 2023 innan den börjar dippa ner igen. Inflationen kommer då rent matematiskt att toppa på 10-12% under vårvintern 2023.

Orsaken jag vet de är ganska enkel. Idag är de energi priset som är den primära drivkraften av inflationen vilket i sin tur beror på världsmarknadspriset av olja, gas och kol.

De extremt höga olje- och gaspriset är i sin tur en effekt av delvis en rekyl av de låga priset under pandemin, och delvis en effekt av energi policy i USA, vilket var en effekt av administrations byte. Kolpriset följer med som en ren marknadsekonomisk effekt. Rekyl effekten kommer att börja avta över tid, men de tar flera år innan den är helt borta, Och administrationen i USA kommer delvis att bytas som tidigast i mitten av Januari 2023. (dock teoretiskt möjligt att marknaden förutser bytet av administration som en effekt, och de kommer vi då se i början av November)

Effekten av de ökade energipriserna kan dämpas något av minskad skatt på Bränsle och el.

Nästan alla andra produkter är andre eller tredje derivat av energi. Detta kommer att börja materialisera sig under hösten vilket i sin tur leder till att inflationen fortsätter vara runt 10%, trots att den vid den tidpunkten kommer ha absorberat stor del av ökningen av elpriset/gas. Alla andra grads produkter kommer därför driva på inflationen ytterligare 1 år, varvid 3:e grads produkterna kommer driva på inflationen under 2023.

Räntan kommer följa efter. Den måste absorbera inflationen över tid. Men man ska inte förvänta sig att de sker direkt, utan vi kommer se ett par års successiv höjning av räntan. Exakt hur aggressiv beror på hur väl situationen hanteras av regeringen.

Tittar vi på reporäntan i figuren så ser man att den följt efter inflationen, med typiskt 2 års eftersläpning, Under 2013-2015 hade vi en märkbar deflation, vilket ledde till att räntan var tvungen att sänkas gång på gång för att följa efter. Varje gång trodde man att deflationen skulle upphöra.

Mellan 2017 och 2020 hade vi en rätt frisk inflation på ca 2%. En nivå som industrin tenderar att gilla.

Under 2020 och början av 2021 hade vi en situation med lägre än vanlig produktivitet, mängder av nytryckta pengar, men samtidigt en situation där folk satt på stora volymer pengar utan att kunna spendera dem. Vi hade deflation syntetiskt i en situation där vi borde haft inflation.

Se här inflationen.
[bild]
Jämför inflationen med räntan. 2008 ökade inflationen sakta, räntan ökade. 2009 gick vi från +4 till -2 inom loppet av månader. Räntan följde efter från 5% till 0.25%. 2012 gick inflationen upp till 3%, Räntan gick då bara upp till 2% eftersom man under en period haft mycket högre ränta än inflation.

2013 gick inflationen ner till något negativ. Riksbanken släpade efter med reporäntan eftersom de under perioden hela tiden förvänta sig att de skulle vända. De byggde därmed upp mer och mer släpande ränta, och var då tvungna att sänka mer och mer, medan de hela tiden antog att den här situationens kulle sluta.

Under 2016 gjorde ekonomin den man hela tiden förväntat sig att den skulle göra. Sakta men säkert ökade inflationen långsamt under en period och la sig sedan på en hälsosam nivå. Eftersom man hade en enorm "backlogg" av ränta vid den här perioden så kunde man ta "lyxen" att höja räntan långsamt.

När inflationen dippa ner på -0.5% i mitten av 2020, så låg räntan redan tillräckligt närma de läget att man inte behövde göra något.

Räntan måste obehörigen följa efter inflationen. Men den kan ligga så mycket som 2 eller 3 år bakom. Vi har dock ingen ränte "backlogg" nu, och vi börjar närma oss en situation där vi absorberat primär inflationen.

I teorin skulle olje priset kunna rasa till 60dollar och inflationen skulle tvärstanna. detta är dock oerhört osannolikt.

Något mer sannolikt är att oljepriset stabiliserar sig runt 110dollar, och sedan efter valet i USA börjar sjunka något. Vi pratar då inte om 60 dollar, utan kanske mer 80 dollar framåt Januari.

En annan möjlighet med är att vi får regeringsbyte i Sverige. Varvid bränsleskatten sänks och en temporär sänkt (alternativt anpassad) elskatt införs. Detta skulle med bromsa inflationen.

I båda dessa senarior så snackar vi om att inflationen skulle gå från ~10% i Augusti till ca 7-8% i Januari. Om båda inträffar kanske vi hamnar på 6%, om inget inträffar hamnar vi på ca 11.

Riksbanken måste väga in de möjligheterna ok kommer därför vara försiktiga med att höja räntan innan valet.

Jag ser det som osannolikt men energiprissktiationen skulle kunna ändras med hjälp av en ny prissättningsmodell. Vi exporterar el i sverige. Vi har inte en brist på el det sättet. Det är artificiellt nätverksstorlek och att prissätta enligt sämsta/dyraste källan (som vi inte ens använder oss av). Olja kommer så småningom stabilisera sig som du säger. Och då skulle plöstligt inflationen sjunka ganska fort. Men det får konsekvenser för andra länder som faktiskt inte hanterat sina elberoenden.