Jag får igen tacka för infon i denna tråd - nu drar jag igång mitt eget källarprojekt så det är perfekt att kunna följa vad som hänt hos er.

 
Jag är mitt i ett renoveringsprojekt snarlikt eller kanske identiskt med det projekt Psamuels avhandlat så bra här på forumet. Mitt hus är byggt 1939 med 70 kvm källare och har samma uppbyggnad av grund- och kantbalkar som Psamuels hus. Just nu pågår utbilning och utforsling av material från källaren. Därefter vidtar utläggning av fiberduk, singel, dräneringsslangar för radonsanreing och nytt avlopp med golvbrunnar. Efter denna infrastruktur lagts ut i singelbädden återstår isolering, armering, utläggning av golvvärmeslingor och sist men inte minst själva gjutmomentet.
Efter att har följt trådarna på detta tidigare källarprojekt kvarstår dock några frågetecken i Psamuels projekt som jag vore tacksam för att få svar på. Först och främst undrar jag över det första laget i isoleringen, Isodrändskivan, varför du valde denna produkt underst för att därefter använda dig av vanlig cellplast typ Thermisol? Jag förstår att det har med kapilärbrytande skikt att göra men kan du utveckla resonemanget något.Jag är även nyfiken på om du gick under nivåerna för grundbalkar och kantbalkar och om så hur mycket under? Vidare så ser det inte ut som om du släntade ut utgrävningen vid grund och kantbalkarna utan använde dig av raka snitt jäms de inre kanterna av balkarna. Verkar denna metodik fungera, inga tendenser till sättning så här långt drygt ett år senare?  
 
Psamuels

Jag har genomgått samma renovering som dig, är med i tråden lite tidigare. Det som jag vill tillägga till de som gör om källar med lite mindre yta än mig (150 kvm) och även Psamuels är att istället för att använda pordrän, cellplast eller dylikt använda EPS cement. Jag körde det i badrummet uppe. Rörisen drog alla rör, vi la en kaka EPS på kvällen. Brunnen på morgonen utan att tillföra konstruktionen fukt, golvvärme och flytspackel. klinker på en vecka. Själv körde man med betong och väntade flera månader. Dyrt men det går att pumpa och då får man ned priset...kanon..


Tack för mig


Hade man mer tid skulle jag visa bilder på projektet "drömkåken" men efter 5500 timmar är man tillsammans med byggarna rätt trött ;)

Robert
 
jaki skrev:
Jag är mitt i ett renoveringsprojekt snarlikt eller kanske identiskt med det projekt Psamuels avhandlat så bra här på forumet. Mitt hus är byggt 1939 med 70 kvm källare och har samma uppbyggnad av grund- och kantbalkar som Psamuels hus. Just nu pågår utbilning och utforsling av material från källaren. Därefter vidtar utläggning av fiberduk, singel, dräneringsslangar för radonsanreing och nytt avlopp med golvbrunnar. Efter denna infrastruktur lagts ut i singelbädden återstår isolering, armering, utläggning av golvvärmeslingor och sist men inte minst själva gjutmomentet.
Efter att har följt trådarna på detta tidigare källarprojekt kvarstår dock några frågetecken i Psamuels projekt som jag vore tacksam för att få svar på. Först och främst undrar jag över det första laget i isoleringen, Isodrändskivan, varför du valde denna produkt underst för att därefter använda dig av vanlig cellplast typ Thermisol? Jag förstår att det har med kapilärbrytande skikt att göra men kan du utveckla resonemanget något.Jag är även nyfiken på om du gick under nivåerna för grundbalkar och kantbalkar och om så hur mycket under? Vidare så ser det inte ut som om du släntade ut utgrävningen vid grund och kantbalkarna utan använde dig av raka snitt jäms de inre kanterna av balkarna. Verkar denna metodik fungera, inga tendenser till sättning så här långt drygt ett år senare?

Sent svar, men här kommer det.

Isodrän:
Jag ville inte gräva under kantbalken, snarare avsluta grävningen något över, isodrän/pordrän kombinerar isolering och agerar också som ett kapillärbrytande skikt.

Så av utrymmeskäl blev det inte 10 cm singel, det blev 10 cm pordrän istället.

Jag lade 2 x 7cm thermisol av kostnadsskäl, det fungerar lika bra eller bättre med Iso/pordrän i hela skiktet, men kostar lite mer.

Jag har raka snitt, grävningen avslutades ovan kantbalkens undre kant, inga sättningar har uppstått, golv och klinker har inga synliga sprickor.

Hoppas att detta ger svar på Dina frågor.
 
Snyggt projekt,

Jag har funderat på hur man ska få så "raka" snitt som möjligt i betongplattan nära väggarna. Är det någon som testat att såga igenom betongplattan på lagom avstånd från väggen? På det viset skulle man ju slippa en ojämn kant mot väggen och dessutom inte riskera att bila för nära väggen.

Vad ska man ha för såg i så fall?
 
Pratade med en kompis som är byggare och han tyckta att man skulle såga upp plattan istället för att använda bilmaskin
 
Carla skrev:
Pratade med en kompis som är byggare och han tyckta att man skulle såga upp plattan istället för att använda bilmaskin
Låter klokt!

Frågan är vad man ska ha för såg och var man får tag på den?
 
Finns att hyra på maskinuthyrarfirmor, används normalt för att såga/kapa sten och asfalt, ser ut som en motorsåg med en stor klinga istället för kedja och svärd.
 
Kommer att ge mig på min källare nu i vinter.

Ritningar finns inte på huset som är byggt 1960. Dock finns en sektion på bygglovshandlingarna som tyder på att ytterväggar och bärande mittenvägg är murade med betonghålsten på en gjuten betongklack.


Frågor:

1. Hur stor är risken att eventuell fukt i marken går upp i väggarna om jag lägger golvvärme i golvet?

2. Hur är övriga mellanväggar utförda? Har man först gjutit grundsulorna, därefter murat ytterväggar och mittenväggen varpå betonggolvet gjutits och till slut innerväggarna murats direkt på detta golv? Vad tror ni?

3. Om jag gräver ur ner till underkant grundsula - vilken risk är det att stabiliteten på källarväggen påverkas med avseende på marktrycket och minskat mothåll från befintligt betonggolv med underliggande sand?
 
1) Under förutsättning att Du har en ventilerande/isolerande dränering och diffusions öppna innerväggar anser jag att risken är försumbar, men varje hus har sina förutsättningar så några garantier finns inte.

2) Så var det i mitt hus från 1937, vet ej hur man gjorde 1960.

3) Jag undvek att gräva så djupt, men misstänker att husets tyngd gör att det står stadigt, att gräva under grundsulan skulle jag överlåta till någon firma med fullt försäkringsskydd.

Befälhavaren skrev:
Kommer att ge mig på min källare nu i vinter.

Ritningar finns inte på huset som är byggt 1960. Dock finns en sektion på bygglovshandlingarna som tyder på att ytterväggar och bärande mittenvägg är murade med betonghålsten på en gjuten betongklack.


Frågor:

1. Hur stor är risken att eventuell fukt i marken går upp i väggarna om jag lägger golvvärme i golvet?

2. Hur är övriga mellanväggar utförda? Har man först gjutit grundsulorna, därefter murat ytterväggar och mittenväggen varpå betonggolvet gjutits och till slut innerväggarna murats direkt på detta golv? Vad tror ni?

3. Om jag gräver ur ner till underkant grundsula - vilken risk är det att stabiliteten på källarväggen påverkas med avseende på marktrycket och minskat mothåll från befintligt betonggolv med underliggande sand?
 
Hej!

Först och främst tack för en kanontråd. Kommer själv inleda mitt "källarprojekt" någon gång nästa år. Bor i Norra Ängby där husen är i princip likadana som i Tallkrogen, så min källare är i mångt och mycket identisk. Har några frågor:

1. Vattenburen golvvärme: Duger detta för hela uppvärmningen av källarrummen? Har hört ngnstans att det endast duger för att gör golvet behagligt att gå på, typ.

2. Kostnad uppvärmning. Själv har jag tyvärr inte bergvärme. Förre ägaren hade investerat i en sprillans ny gaspanna. Funkar hur bra som helst, men priserna är på väg upp rejält för denna typ av uppvärmning, så det kanske var ett sådär smart drag. Hursomhelst: Är det mycket dyrare att värma rummen via golvet jämfört med de gamla feting-radiatorer som sitter där idag?

3. Värmeisolering. Min källare är dränerad och fuktisolerad för bara några år sedan. Dock finns ingen yttre värmeisolering. Kan man isolera inifrån på något sätt, eller kan man strunta i det helt?
 
1. Duger för hela uppvärmningen, med råge.
2. Du bör ha isolering under golvvärmerören.
3. Isolering på insidan betraktas generellt som en riskkonstruktion. Med ventilerade väggar etc kan man minska risken för problem. IsolaPlaton tror jag har färdiga konstruktioner för detta.
 
Tack för bra svar båda två!

Att det ska vara isolering under har jag tack vare denna eminenta tråd förstått. Det jag var ute efter var som sagt hur mycket dyrare det blir. Är det bara någon procent tycker jag det är värt det. Det handlar ju trots allt om att få en bra miljö så att man kan vistas i källarrummen.

Jag undrar dock fortfarande om man helt kan skippa väggisoleringen eller om det är värt att göra en sådan där invändig variant (vägrar att gräva upp runt huset när dränering/fuktisolering är gjord såpass nyligen). Tar de kalla väggarna mycket värme och därmed mycket högra kostnader?
 
Efter ett drygt år med golvvärme i källaren kan jag inte se att mina kostnader har ökat.
Nu är innevarande vinter, förlåt, långhöst inte representativ men förra vintern var normal kall.

Jag hade ju rejält med kalldrag från källaren tidigare, detta är nu helt borta samtidigt som källaren har ett normalt rumsklimat.

Jag har ännu inte kört "sommarinställning" på min värmepump, men kommer sannolikt att göra det nästa sommar, det lär kosta någon krona eller så.

Jag har tidigare befarat fukttransport upp i källarväggarna, men kan inte märka något sådant alls, för tidigt att definitivt veta, men jag är positiv.

Jag instämmer med MathiasS att Du bör undvika isolerade innerväggar, satsa på rejält med isolering i golvet.

Mina väggar är också kalla vid beröring trots utvändig isolering, jag har också 1 meter oisolerad vägg mellan mark och första våningsplanet, men har det varmt och skönt i källaren.

Lycka till!
 
Tack! Då vet jag precis vad jag ska göra!
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.