Nu krävs alltså tätskikt på golv i såväl tvättstugor, toaletter (utan golvbrunn) samt utrymmen med varmvattensberedare. Känns som att den nyinstallerade varmvattensberedaren får flytta från pannrummet till den kommande groventrén/tvättstugan snart.
Där talas ju bla. om att träskivor inte får ingå i väggkonstruktionen. Innebär det att man alltså inte får ha OSB/plyfa innanför mineritskivan eller vad man nu få ha som ytskiva under kakel? Om man vill ha ngt att skruva i, verkar det ju då vara råspont som gäller eller?
En annan detalj jag funderade över när jag läste det. Vid dusch eller badkar får det bara finnas genomgång av tätskiktet för blandare. Innebär det att man inte får ha utanpåliggande rör fram till blandaren, dessa kräver ju fixering, som måste skruvas igenom tätskiktet?
En annan detalj jag funderade över när jag läste det. Vid dusch eller badkar får det bara finnas genomgång av tätskiktet för blandare. Innebär det att man inte får ha utanpåliggande rör fram till blandaren, dessa kräver ju fixering, som måste skruvas igenom tätskiktet?
Det verkar så. En helt vansinnig regel naturligtvis, antingen förbjuder man organiskt material i väggen överhuvudtaget, eller så tillåter man det. Att förbjuda OSB men tillåta råspånt och träreglar är inte särskilt konsekvent. Eventuellt menar de bara skivan direkt under keramiken, men då har de uttryckt sig illa.hempularen skrev:
Nja, det står att det inte får finnas några andra rörgenomföringar, eller i alla fall är det det de syftar på. Det är i princip samma som i de gamla reglerna. Längre ner står ett stycke om infästningar. Dessa får inte längre göras enbart i skivmaterialet, utan ska ske i massiv vägg, reglar eller "särskild konstruktionsdetalj"hempularen skrev:
Men herregud, vad är detta!? Försöker branchen skaffa sig jobb på sant kartellmanér? Eller är det månne så att det finns så många ignoranta och bakåtsträvande hantverkare att branchorganisationen inte litar på att de följer reglerna? Allt dett vansinne kan ju _ENDAST_ gagna branchen och försäkringsbolagen, inte gemene kund?
Pratade med BKR. Vad gäller de organiska skivorna så går det utmärkt om man sätter dem bakom till exempel en fibercementskiva. Gips bör alltså också gå bra om den inte är ytterst. Dock inte mellan diffusionsplast och tätskikt då förstås. Tydligen har BKR lite problem med att uttrycka sig i skrift, för detta framgår knappast.
Phl, utveckla gärna lite hur du menar?
Phl, utveckla gärna lite hur du menar?
Phl: Problemet är ju att det kostar nått frukansvärt med vattenskador, på det här viset ska det bli en drastisk minskning av vattenskador och fukt/mögelproblem i ytterväggar.
Företagen får strängare regler att rätta sig efter, vilken gagnar försäkringsbolagens kunder med lägre premier (OM de nya reglerna gör badrummen bättre)
Även rörisar har för första gången fått branchregler att anpassa sig efter: säkervatten SäkerVatten
Det lär väl visa sig om ett par år om det blir bättre...
Mycket kan verka tokigt men eftersom allt är nytt så blir det lite rörig.
Innan de nya reglerna träder ikraft så har det nog ljusnat en hel del.
Det kommer nya gipsskivor (utan papp) till hösten.
Företagen får strängare regler att rätta sig efter, vilken gagnar försäkringsbolagens kunder med lägre premier (OM de nya reglerna gör badrummen bättre)
Även rörisar har för första gången fått branchregler att anpassa sig efter: säkervatten SäkerVatten
Det lär väl visa sig om ett par år om det blir bättre...
Mycket kan verka tokigt men eftersom allt är nytt så blir det lite rörig.
Innan de nya reglerna träder ikraft så har det nog ljusnat en hel del.
Det kommer nya gipsskivor (utan papp) till hösten.
Varför gäller då inte reglerna bara ytterväggar? Vi har inga ytterväggar i badrummet men likväl gäller samma regler för oss...nino skrev:
Något säger mig att man passerat gränsen för när mera regler för hur badrumsjobb skall utföras faktiskt har en effekt. Det här leder till att det blir ännu dyrare, och svartjobbare och hemmapulare kommer tycka att det blir en ännu bättre affär att slarva ihop något.
Thomas, jag håller helt med. Antagligen beror detta på att byggarna inte klarar av att göra de distinktionerna. Att till exempel förbjuda kartonggips helt och hållet i badrum är så vansinnigt dumt att jag inte tror att det är sant. Det skulle räcka med att ställa högre krav på tätskiktets ångmotstånd och förbjuda kartonggips mellan diffusionsplast och tätskikt i yttervägg, eller möjligtvis helt och hållet i dusch/badzon, men att inte få sätta kartonggips i alla de andra delarna av badrummet är befängt, rent ut sagt. De delarna av badrummet skulle egentligen klara sig helt utan tätskikt, så man har både hängslen och livrem redan i de gamla reglerna. Idag har man dessutom slängt på en omgång hängslen och livremmar till. Brallorna sitter ganska stelt vid det här laget.
Detta är naturligtvis fel väg att gå, att försöka inpränta lite mer kunskap hos medelplattsättaren vore mycket bättre. Idag är det många som bara gör som de har lärt sig att man ska göra utan att ha den blekaste aning om vad ångmotstånd, diffusion och andra i sammanhanget relevanta bergrepp betyder och innebär.
Detta är naturligtvis fel väg att gå, att försöka inpränta lite mer kunskap hos medelplattsättaren vore mycket bättre. Idag är det många som bara gör som de har lärt sig att man ska göra utan att ha den blekaste aning om vad ångmotstånd, diffusion och andra i sammanhanget relevanta bergrepp betyder och innebär.
--jon_h:
Det är precis det jag menar! Genom att göra reglerna idiotsäkra går ju kostnaden för för slutkunden upp bara för att vissa hantverkare inte kan utföra ett arbete enligt en beskrivning.
Jag ser det lite som så att en firma som inte håller sina hantverkare i örat, dvs ser till att de följer branchreglerna, helt plötsligt får in fler arbetstimmar för ett jobb med de nya reglerna. Detta menar jag gagnar branchen. Vad sänder det ut för signaler till slarviga hantverkare? Till kunden?
Ett idiotsäkert badrum med avseende på fuktproblem gagnar försäkringsbolagen i lägre skadeersättningar. Det i sin tur gagnar ju givetvis kunden.
Min högst _personliga_ uppfattning är dock att detta inte ger en lägre premie för kunden. Försäkringsbolag är otäcka monster som gärna slingrar sig.
Summa summarum: Intresserade och drivna hantverkare som gör ett bra jobb enligt gällande regler och föreskrifter är den enda rätta vägen, inte att ta på ytterligare ett par hänglsen.
Det är precis det jag menar! Genom att göra reglerna idiotsäkra går ju kostnaden för för slutkunden upp bara för att vissa hantverkare inte kan utföra ett arbete enligt en beskrivning.
Jag ser det lite som så att en firma som inte håller sina hantverkare i örat, dvs ser till att de följer branchreglerna, helt plötsligt får in fler arbetstimmar för ett jobb med de nya reglerna. Detta menar jag gagnar branchen. Vad sänder det ut för signaler till slarviga hantverkare? Till kunden?
Ett idiotsäkert badrum med avseende på fuktproblem gagnar försäkringsbolagen i lägre skadeersättningar. Det i sin tur gagnar ju givetvis kunden.
Min högst _personliga_ uppfattning är dock att detta inte ger en lägre premie för kunden. Försäkringsbolag är otäcka monster som gärna slingrar sig.
Summa summarum: Intresserade och drivna hantverkare som gör ett bra jobb enligt gällande regler och föreskrifter är den enda rätta vägen, inte att ta på ytterligare ett par hänglsen.
Några frågor betr ovanstående:
- Måste betongkakan armeras, eller kan kanske golvvärmeslangen utgöra armering?
- Ska man flytspackla över betongen (man borde väl kunna få till fall med betongen)?
- Kan man lägga "kakan" direkt på ett 1,5 tums trägolv från huset byggdes
(1920)?
Jag planerar att lägga vattenburen golvvärme, 10,5 mm rör från Roth, i "kakan".
Tack jon_h för en utomordentlig sammanställning!
Betongkakan bör armeras, slangarna kan inte fungera som armering.
Flytspackel behövs egentligen inte, men det är svårt att gjuta perfekt med betongen så ofta kan det vara enklare att finjustera med spackel senare (tidigast en månad efter gjutning om man använde vanlig betong).
Ja, under förutsättning att bjälklaget klarar att bära betongens vikt, ungefär 160 kilo per kvadratmeter om plattan är 7 cm tjock. Träbjälklag från den tiden brukar vara ordentligt starka, så det fungerar sannolikt, men be någon kunnig kika på det om du är osäker. Gjut på ett mellanlägg av dubbel 0,2 mm byggplast så betongen blir flytande i förhållande till golvet.
Flytspackel behövs egentligen inte, men det är svårt att gjuta perfekt med betongen så ofta kan det vara enklare att finjustera med spackel senare (tidigast en månad efter gjutning om man använde vanlig betong).
Ja, under förutsättning att bjälklaget klarar att bära betongens vikt, ungefär 160 kilo per kvadratmeter om plattan är 7 cm tjock. Träbjälklag från den tiden brukar vara ordentligt starka, så det fungerar sannolikt, men be någon kunnig kika på det om du är osäker. Gjut på ett mellanlägg av dubbel 0,2 mm byggplast så betongen blir flytande i förhållande till golvet.
Jag kan inte svara på vad minimi är, det beror på hur böjstyvt bjälklaget är och hur det blir med lasterna. Men jag skulle tro att 50 mm blir tillräckligt, även om jag nog hade valt 70 mm.
Nu är jag på inget vis expert på dimensionering av betongkonstruktioner, så det vore kanske bra med synpunkt från någon kunnigare.
Nu är jag på inget vis expert på dimensionering av betongkonstruktioner, så det vore kanske bra med synpunkt från någon kunnigare.