Bygga fritidshus i fjällen i egen regi

[oswim]

Vi fick ge ca 40k för 14 fönster och en helglasad dörr (se fasadritning i början av tråden).

låter som ett toppenpris. Men som så många skriver är det ju många saker som avgör. Var köpte du dom? eller var det via din kontakt kanske?

 

[Gabbe1]

låter som ett toppenpris. Men som så många skriver är det ju många saker som avgör. Var köpte du dom? eller var det via din kontakt kanske?

Fönstertillverkaren är Fasada windows&doors
Kontakten hos fönstertillverkaren förmedlades av min kompis, men jag tror inte att jag fick nån bättre rabatt än vad någon annan kan få.
Sen tillkommer några tusenlappar i frakt oxå.

Dock verkar fönsterpriserna vara på väg uppåt nu, allt verkar bli dyrare, glas, metall, plast och transport.

 

[oswim]

ah okok. hmm. kanske är bra att slå till så fort som mökligt då. Ska ju ha någon stans att ha dom bara... :/

 

[Gabbe1]

En grej jag tänkt på kring ert bygge är att ni inte drar ut taket och skapar en skyddad uteplats på framsidan. Det är vanligt på "fjällstugor" och verkar i mina tankar som en ganska praktisk och trevlig sak att ha. Man får solskydd för sommarsolen och mindre snö vintertid. Har ni tänkt på detta själva? Eller har ni begränsad byggyta som sätter stopp? Väljer man sånt tak borde man kunna klara sig på målade träfönster då de sitter så pass skyddade

Det är ingen dum idé, vi har pratat om den möjligheten.
Men i nuläget nöjer vi oss med vanliga taksprång på ca 60cm runt om.

 

[Gabbe1]

ah okok. hmm. kanske är bra att slå till så fort som mökligt då. Ska ju ha någon stans att ha dom bara... :/

Precis så jag resonerade, vi får leverans runt v12 men vi behöver inte fönsterna förrän i sommar. Jag kan nog hitta plats och ställa dom under tak, men även om man inte har dem möjligheten så är det ju extremt väderbeständiga saker vi snackar om.

Som min kompis fönsterinstallatören sa. "du kan sänka dom i en sjö, vänta ett år, ta upp dom, spola av dom och montera.

 

[oswim]

Precis så jag resonerade, vi får leverans runt v12 men vi behöver inte fönsterna förrän i sommar. Jag kan nog hitta plats och ställa dom under tak, men även om man inte har dem möjligheten så är det ju extremt väderbeständiga saker vi snackar om.

Som min kompis fönsterinstallatören sa. "du kan sänka dom i en sjö, vänta ett år, ta upp dom, spola av dom och montera.

Ok! låter ju bra. tänkte att fönster var ganska känsliga. Men då ska jag nog kolla in det ganska snart, fönster är ju något som kan ta lång tid också och man vill ju inte stå där och vänta på dom.

 

[Gabbe1]

Ok! låter ju bra. tänkte att fönster var ganska känsliga. Men då ska jag nog kolla in det ganska snart, fönster är ju något som kan ta lång tid också och man vill ju inte stå där och vänta på dom.

Känsliga för stenkastning, ja, fast de levereras inplastade tror jag. Däremot mycket okänsliga för regn, snö eller annan fukt.

 

[Vante]

Det är ingen dum idé, vi har pratat om den möjligheten.
Men i nuläget nöjer vi oss med vanliga taksprång på ca 60cm runt om.

Stämmer detta: "Jag har påbörjat en bygglovsprocess med ett fritidshus där vi har ett takutsprång på 70 cm. Enligt infon på "min" kommuns hemsida så ska stora takutsprång räknas in i byggnadsarean om det överstiger 50 cm."

 

[BJohan]

Stämmer detta: "Jag har påbörjat en bygglovsprocess med ett fritidshus där vi har ett takutsprång på 70 cm. Enligt infon på "min" kommuns hemsida så ska stora takutsprång räknas in i byggnadsarean om det överstiger 50 cm."

Ja det stämmer i Mora kommun, men jag tror det gäller generellt. De kan dock troligen bedöma det som mindre avvikelse.

 

[oswim]

När vi hade paddat bärlager på hela tomten så fick den åter stå ca en månad innan vi började bygga plattan. I mitten av aug 2021 skred vi till verket.
Så här kan det se ut när man drar upp ett lass material för att bygga grund (övrigt material beställdes med transport direkt till tomten).
[bild]

Vi inledde med att lägga markduk, jag tror faktiskt att det är onödigt när underlaget består av paddat bärlager, men vi gjorde så i alla fall.

[bild]

Sedan fick grusbilen tippa 8-16 direkt på markduken, det sparade oss en del tid när det kom till att sprida ut och väga av grusbädden.
[bild]

Det var ca en dags jobb för två pers att fördela och väga av med laser, en ganska arbetsam dag som avslutades med att padda gruset.

[bild]

Därefter kunde vi påbörja det betydligt roligare jobbet att sätta kantelement, jag tycker att det är lättast att börja med hörnen och se till att alla mått stämmer innan man sätter snören och kan ställa dit kantelementen.
Jag kan varmt rekommendera "stampen" som syns på bilderna nedan, tillverkad av en meter limträbalk och ett svetsat handtag. Med hjälp av den, ett långpass och laser tycker jag att det går snabbt och enkelt att sätta kantelementen direkt på 8-16, utan att använda någon finare fraktion.

[bild]
[bild]

När alla kantelement är på plats går det bra att mäta ut vart avloppen och ledningar skall placeras och med hjälp av linor få det ganska exakt.

[bild]
[bild]

Sen är det bara att stapla in cellplast i stor lass, det går ganska fort. Tre lager har vi under betongen. I mitten kommer belastning från nockbalkens mittenpelare, den pelaren ska i sin tur stå på en avväxling (pga av en öppen passage precis i mitten av stugan) inbyggd i mellanbjälklaget, som i sin tur står på två limträpelare inbyggda i innerväggar. Därför gjorde vi två st rutor där vi skippade ett lager cellplast och även la extra kraftiga (10-100) armeringsnät.

[bild]

Nästa moment bestod av golvvärmeslang, vi hade beställt slangen som 4x 80m och enligt den golvvärmeritning som vi hade skulle vi teoretiskt sett inte behöva kapa nån slang alls, alla fyra slingor ska nämligen vara just 80m. Det gick faktiskt riktigt snabbt och effektivt att lägga upp det på det sättet. Vi har inte lagt slingorna efter någon rumsindelning, jag brukar aldrig göra det när jag bygger. Med en gjuten platta får man ett såpass trögt system så jag har aldrig upplevt att rumsindelning behövs. I kantbalken ligger dubbla 12mm armeringsjärn runt om, över allt ligger sedan 6150 nät.

[bild]
[bild]
[bild]

Nockbalken ska, förutom mittenpelaren, vila på två pelare inbyggda i vardera gavel. Därför valde jag att armera lite extra på de två punkter där dessa gavelpelare ska placeras.

[bild]

Runt hela formen ligger randisolering för att försvåra för tjäle att gå in under plattan. Isoleringen består av 80mm tjock XPS med ordentlig lutning utåt. Sedan motfylldes ordentligt med 0-16 inför gjutningen. När plattan väl var gjuten kunde motfyllningen planas ut, i slutändan tror jag vi fick 8-10cm grus ovanpå randisoleringen.

[bild]
[bild]

I genomsnitt var vi två pers som utförde detta jobb och det tog 4 dagar från att markduken rullades ut tills att det var klart för att hälla i betongen.

Själva gjutningen och ytbehandlingen lejde vi bort till proffs. Jag vet sen tidigare att det är grymt trevligt att bygga på en platta som är perfekt gjuten, dessutom räknar jag med att slippa spackla några fall i badrummet eftersom proffsen skapade rätt fall direkt vid gjutningen. Otroligt nog blev den smidigaste/billigaste lösningen att transportera betongen 25 mil, det används sk retarder som gör att betongen inte börjar brinna under transporten, sedan vid ankomst hälls det i en aktivator som startar processen. Kemi på hög nivå som jag mer än gärna överlåter till proffsen. Trots att vi lejde bort jobbet hade jag i vanlig ordning rejäl gjutfrossa innan. Två pinfulla bilar med totalt 13m2 C28/35 tippades i.

[bild]
[bild]
[bild]
[bild]

Direkt efter sista glättningen sprayades ytan med en krympspärr/membranhärdare som förhindrar för snabb uttorkning av betongen. På så vis slapp vi stanna kvar några dagar för att vattna.

I och med detta så finns det än så länge (nästan) inget mer att rapportera från tomten, plattan ligger nu och väntar på att få bebyggas så snart snön är borta.

Däremot finns en del att rapportera kring diverse förberedelser som skett här hemma under vår/sommar/höst 2021. Jag återkommer till det.

Golvvärme, Tappvatten, Avlopp, Inkommande vatten, Inkommande el, Fiber allt detta är ju "saker" som ska upp igenom plattan, är det något särskillt man bör tänka på där själva genomföringen görs?

 

[Gabbe1]

Golvvärme, Tappvatten, Avlopp, Inkommande vatten, Inkommande el, Fiber allt detta är ju "saker" som ska upp igenom plattan, är det något särskillt man bör tänka på där själva genomföringen görs?

Till tappvatten har vi en PEM 32 som är dragen i ett 50mm skyddsrör, på då vis skyddas slangen upp genom betongen och det finns dessutom en teoretisk chans att byta slang om det skulle behövas nån gång.
Även för fiber har vi dragit in en PEM 32, fast utan skyddsslang.
För övrigt är det viktigt att planera och mäta rätt där alla olika saker ska upp genom plattan, svårt att göra om efter gjutningen.

Angående avlopp så tycker jag att man kan lägga det med lite extra fall under plattan, gärna 2cm per meter. Det ger extra marginal mot bakfall om det nån gång skulle ske en sättning i marken. Det är ju mycket svårt att åtgärda efter gjutningen.

 

[BJohan]

Golvvärme, Tappvatten, Avlopp, Inkommande vatten, Inkommande el, Fiber allt detta är ju "saker" som ska upp igenom plattan, är det något särskillt man bör tänka på där själva genomföringen görs?

Om det finns radon i marken bör man ha radontätningar på alla genomföringar. Då gör man också andra åtgärder, som radonslang eller radonduk under plattan.

 

[oswim]

Till tappvatten har vi en PEM 32 som är dragen i ett 50mm skyddsrör, på då vis skyddas slangen upp genom betongen och det finns dessutom en teoretisk chans att byta slang om det skulle behövas nån gång.
Även för fiber har vi dragit in en PEM 32, fast utan skyddsslang.
För övrigt är det viktigt att planera och mäta rätt där alla olika saker ska upp genom plattan, svårt att göra om efter gjutningen.

Angående avlopp så tycker jag att man kan lägga det med lite extra fall under plattan, gärna 2cm per meter. Det ger extra marginal mot bakfall om det nån gång skulle ske en sättning i marken. Det är ju mycket svårt att åtgärda efter gjutningen.

Toppen!
Använder du armeringsjärn som du trycker ner i cellplasten för att få slangar etc att komma upp rakt ur plattan?

 

[Gabbe1]

Toppen!
Använder du armeringsjärn som du trycker ner i cellplasten för att få slangar etc att komma upp rakt ur plattan?

Ja, precis. Knacka ner armeringsjärnet i gruset under så blir det stadigare. På bilden nedan är det ett 12mm armeringsjärn mellan avloppsröret och det gröna skyddsröret. (Den svarta slangen är för att dra ur en vattenledning till en kran på fasaden)

Inloggade ser högupplösta bilder

Logga in

Skapa konto

Gratis och tar endast 30 sekunder

 

[BJohan]

Det gäller att komma ihåg att ta bort armeringsjärnen efter gjutningen. Jag insåg idag att jag har ett järn kvar som står ingjutet mellan stommen och två vattenrör i installationsskiktet. Vissa sätter ett rör runt armeringsjärnet så att det bara är att dra upp järnet. Det hade min grundkille inte gjort så järnet är fastgjutet och måste kapas. Nu går det inte att komma åt så det får nog sticka upp en bit. Jag får böja rören så gott det går och kapa järnet så långt ned som är möjligt.