Två staplade 95 reglar = samma bärighet som en 190 regel?
Hej! Som rubriken lyder, om två st reglar tex 45x95 ställs på högkant ovanpå varandra, samverkar då dessa och ger samma bärighet som en 45x190 regel?
Anledningen att jag frågar är att min kära mor vill byta ut ett fönster i en gammal utbyggnad till ett större som innebär att en regel måste kapas. Idag ligger endast en 45x120 som hammarbandsförstärkning (injackad i överkant reglar). Min fundering är om det skulle fungera att ”jacka in” en till regel tex 45x170 under denna för att uppnå en bärighet motsvarande en 45x290.
Frågan är inte huruvida det behövs växlas av eller inte och jag förstår att limträ är en bättre lösning men jag är bara nyfiken på hur detta skulle fungera så det vore intressant om någon har koll på detta!
Anledningen att jag frågar är att min kära mor vill byta ut ett fönster i en gammal utbyggnad till ett större som innebär att en regel måste kapas. Idag ligger endast en 45x120 som hammarbandsförstärkning (injackad i överkant reglar). Min fundering är om det skulle fungera att ”jacka in” en till regel tex 45x170 under denna för att uppnå en bärighet motsvarande en 45x290.
Frågan är inte huruvida det behövs växlas av eller inte och jag förstår att limträ är en bättre lösning men jag är bara nyfiken på hur detta skulle fungera så det vore intressant om någon har koll på detta!
Är inte överdrivet kunnig inom området. Men det blir inte riktigt lika starkt med två ”lösa” som med en högre regel. Men det kanske blir bra nog.
Nej jag misstänkte att man skulle få en viss försvagning.. Vore intressant om någon kan göra en beräkning på ämnet!H hempularen skrev:
1/6 x bredd x höjd^2 är det men slutsatsen blir densamma.H heimlaga skrev:
Medlem
· Blekinge
· 10 202 inlägg
Anledningen till försvagningen är att dom två staplade balkarna kan röra sig mot varandra. Det behöver man inte räkna på. Det är också anledningen att man limma ihop lamellerna i limträbalk.H heimlaga skrev:
Om du ser till att förbinda dina 45x90 balkar kraftsäkert så ökar du hållfastheten avesvärt. T ex bulta igenom varje meter innan belastning.
Limma och skruva ihop dom.
Limspika en plyfa remsa utanpå en eller bägge sidorna.
Har inte räknat på det men visst går det att öka bärigheten utan att lägga limträ
Limspika en plyfa remsa utanpå en eller bägge sidorna.
Har inte räknat på det men visst går det att öka bärigheten utan att lägga limträ
Medlem
· Västerbottens län
· 17 853 inlägg
Om vi utgår från en 45x95 så är två på varandra eller sida vid sida dubbelt så bra.
Tar vi en 190 x 45 så är den 4 ggr så bra.
Byter vi till limträ så är den än lite bättre då inga kvistar är genomgående och att det ställs högre krav på virket för att bli limträ.
Att bara bulta (genomgående skruv) tror jag inte så mycket på då trä sväller och krymper och bultförbandet tappar förspänningen. Ska det sammanfogas så är det limning som gäller.
Protte
Tar vi en 190 x 45 så är den 4 ggr så bra.
Byter vi till limträ så är den än lite bättre då inga kvistar är genomgående och att det ställs högre krav på virket för att bli limträ.
Att bara bulta (genomgående skruv) tror jag inte så mycket på då trä sväller och krymper och bultförbandet tappar förspänningen. Ska det sammanfogas så är det limning som gäller.
Protte
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det finns ju två olika begrepp inom hållfasthetsläran som beskriver ett materials egensaper ur belastningssynpunkt. Dels finns det böjmotstånd, som brukar anges med bokstaven W, som i första hand används när man räknar på risken för brott. För ett rektangulärt tvärsnitt är formeln bxh^2/6. Då blir två lika stora reglar som är limmade på höjden 4 ggr så bra. Det andra begreppet är yttröghetsmotstånd, I,som man använder när man räknar på nedböjning. Formeln är bxh^3/12. Två lika stora reglar som är limmade på höjden blir 8 ggr så bra.
Jag tror att det är limmet som gör tricket. Skruvarna är bara en ersättning för tvingar. Limningen ökar dessutom egenskaperna utöver vad som följer av tvärsnittsökningen. Ju fler lameller desto bättre. Detta illustreras av att limträ har högre elasticitetsmodul än det virke det är tillverkat av.
Jag tror att det är limmet som gör tricket. Skruvarna är bara en ersättning för tvingar. Limningen ökar dessutom egenskaperna utöver vad som följer av tvärsnittsökningen. Ju fler lameller desto bättre. Detta illustreras av att limträ har högre elasticitetsmodul än det virke det är tillverkat av.
Orsaken till att limträbalk är starkare än helträ är att virkesfelen sprids ut jämnare i limträbalk. Är det ett kvistvarv i en stock blir det en betydlig försvagning just där men är det kvistvarv i en lamell där och i en annan lamell där så sprids försvagningarna jämt över balken och det uppstår ingen svag punkt.
När man har två balkar ovanpå varandra fungerar de som bladen i en bladfjäderpacke på en bil. Skjuvkraften får dem att glida i längsled på varandra. Ju närmare upplagen man kommer destu större blir skjuvkraften. Skjuvkraften är störst i tvärsnittets tyngdpunkt det vill säga i mitten av en rektangulär balk. Kan man sammanbinda de två med en fog som är styv och överför skjuvkraft så samverkar de som en balk.
Därför förekom det förr att man fördymlade bjälkar eller fällde ihop dem med kammar (norrmännen kallar det kammadrager men jag minns inte svenska namnet). Då fick man en fog som om den var välgjord kunde ta upp skjuvkrafter.
Litet längre fram i tiden började man spika brädlappar i 45 graders vinkel eller kryssfanerskivor på både sidorna av balken.
I nutid limmar man oftast. Fast det vill inte lyckas att limma sådant på plats på bygget. Det skall vara fenollim och bra presstryck och temperaturen får inte under en enda minut gå under +10 grader i fogen i en vecka efter att man limmade. Därför förutsätter reglerna att bärande limfogar limmas på fabrik.
När man har två balkar ovanpå varandra fungerar de som bladen i en bladfjäderpacke på en bil. Skjuvkraften får dem att glida i längsled på varandra. Ju närmare upplagen man kommer destu större blir skjuvkraften. Skjuvkraften är störst i tvärsnittets tyngdpunkt det vill säga i mitten av en rektangulär balk. Kan man sammanbinda de två med en fog som är styv och överför skjuvkraft så samverkar de som en balk.
Därför förekom det förr att man fördymlade bjälkar eller fällde ihop dem med kammar (norrmännen kallar det kammadrager men jag minns inte svenska namnet). Då fick man en fog som om den var välgjord kunde ta upp skjuvkrafter.
Litet längre fram i tiden började man spika brädlappar i 45 graders vinkel eller kryssfanerskivor på både sidorna av balken.
I nutid limmar man oftast. Fast det vill inte lyckas att limma sådant på plats på bygget. Det skall vara fenollim och bra presstryck och temperaturen får inte under en enda minut gå under +10 grader i fogen i en vecka efter att man limmade. Därför förutsätter reglerna att bärande limfogar limmas på fabrik.
Tjena. Om jag skruvar, limmar och använder spikplåtar säg varje meter längs reglarna, blir det fortfarande svagare än en större regel?
I mitt fall handlar det om 45x120 2st ovanpå varandra jämfört mot en 45x220.
I mitt fall handlar det om 45x120 2st ovanpå varandra jämfört mot en 45x220.
Om du kan förhindra att de båda reglarna kan glida mot varandra så blir det jämförbart med en solid 45x240.A Antehan skrev:
Att limma reglarna mot varandra är den bästa metoden, men det krävs att du har tvingar/knektar som kan sätta hela ytan i press medan limmet torkar.
Alternativt kan du lägga en 12mm plywood på vardera sidan och limma och spika/skruva. Fast då blir ju balken 69mm bred istället, och betydligt kraftigare än en 45/240.
Tack för svar! Precis, men om jag både skruvar och limmar så borde det funkaG Gabbe1 skrev:
Ja, men det kan vara svårt att få skruv att dra ihop förbandet på ett tillfredställande sätt om du ska skruva genom 120mm regel på högkant. Blir väldigt långa skruv och/eller förborrning med långt borr.A Antehan skrev:Tack för svar! Precis, men om jag både skruvar och limmar så borde det funka