21 606 läst · 33 svar
22k läst
33 svar
Byggfirman "spelar död" efter felanmälan
Det finns tyvär många felbenämningar på vad det är ni fått nergrävt.
Vissa säger mini reningsverk och det kan visa sig vara en septitank, medans någon säger trekammar anläggning och det visar sig vara ett reningsverk.
men bild alternativt produktbenämning på vad de i själva verket handlar om hjälper mycket i frågan för att få en korrekt klarhet.
Alla ”reningsverk” , mini som maxi är ett slutet behandlings verk. Dvs materian verket grävs ner i spelar ingen roll.
Där emot ansluta oftast ett ”Minireningsverk” till ytterligare en anläggning i form av en infiltration.
Ett benämnt ”Reningsverk” anses rena vätskan så pass att den kan släppas ut i dike och vattendrag direkt efter rening. Finns till och med dom som hävdar att det går att konsumera vätskan direkt från avrinningsröret.
Bara tanken får mig att kl......
Vad exakt är det som var problemet första gången ni påtalade då du nämner att byggföretaget inte brydde sig att det var lera dom grävde ner verket i?
De är av denna anledningen du antingen, valde ett verk pga att markbeskaffenheten inte medgav en vanlig infiltration, eller att du blev påtvingad ett reningsverk av kommunen pga ditt boendes läge alternativt som ovan nämnt markbeskaffenheten.
Jag utgår från att verket var en ny produkt du införskaffat, då ett startat/använt verk anses förbrukat.
Vem som skaffat produkten spelar inte så stor roll i sammanhanget faktiskt.
Dock är de som tidigare nämnt i tråden att det skall förankras i marken vid nedgrävning på ett eller annat vis.
Däremot får och bör man inte lägga dränering runt verket då man vid bristfällig funktion dränerar ut farliga bakterier till allt och alla andra.
Att utloppet fryser när det är kallt vid bäcken eller diket när de är minusgrader ute är ett vanligt och generellt normalt förfarande.
De går att åtgärda på ett par enklat vis med huvar och liknande.
Jag tycker dock det är oansvarigt och respektlöst av företaget att inte påsyna ditt problem.
Men det kan ju också vara så att företaget förklarat för dig, men att dom gjort detta på ett fackmässigt vis med märkliga ord som gör att man inte uppfattar det.
Att ha med sig är dock att oavsett vad som grävs ner eller grävs om mm, kommer marken att ha en viss ”rehabiliteringstid” efter åverkan, precis som våra kroppar har efter en skada.
Normalt brukar detta sägas vara 0.5-2 år beroende på materialet man grävt i.
Lera är samma process ca 10 år.
Dvs, lera man gräver bort, stoppar man oftast inte tillbaka.
Vissa säger mini reningsverk och det kan visa sig vara en septitank, medans någon säger trekammar anläggning och det visar sig vara ett reningsverk.
men bild alternativt produktbenämning på vad de i själva verket handlar om hjälper mycket i frågan för att få en korrekt klarhet.
Alla ”reningsverk” , mini som maxi är ett slutet behandlings verk. Dvs materian verket grävs ner i spelar ingen roll.
Där emot ansluta oftast ett ”Minireningsverk” till ytterligare en anläggning i form av en infiltration.
Ett benämnt ”Reningsverk” anses rena vätskan så pass att den kan släppas ut i dike och vattendrag direkt efter rening. Finns till och med dom som hävdar att det går att konsumera vätskan direkt från avrinningsröret.
Bara tanken får mig att kl......
Vad exakt är det som var problemet första gången ni påtalade då du nämner att byggföretaget inte brydde sig att det var lera dom grävde ner verket i?
De är av denna anledningen du antingen, valde ett verk pga att markbeskaffenheten inte medgav en vanlig infiltration, eller att du blev påtvingad ett reningsverk av kommunen pga ditt boendes läge alternativt som ovan nämnt markbeskaffenheten.
Jag utgår från att verket var en ny produkt du införskaffat, då ett startat/använt verk anses förbrukat.
Vem som skaffat produkten spelar inte så stor roll i sammanhanget faktiskt.
Dock är de som tidigare nämnt i tråden att det skall förankras i marken vid nedgrävning på ett eller annat vis.
Däremot får och bör man inte lägga dränering runt verket då man vid bristfällig funktion dränerar ut farliga bakterier till allt och alla andra.
Att utloppet fryser när det är kallt vid bäcken eller diket när de är minusgrader ute är ett vanligt och generellt normalt förfarande.
De går att åtgärda på ett par enklat vis med huvar och liknande.
Jag tycker dock det är oansvarigt och respektlöst av företaget att inte påsyna ditt problem.
Men det kan ju också vara så att företaget förklarat för dig, men att dom gjort detta på ett fackmässigt vis med märkliga ord som gör att man inte uppfattar det.
Att ha med sig är dock att oavsett vad som grävs ner eller grävs om mm, kommer marken att ha en viss ”rehabiliteringstid” efter åverkan, precis som våra kroppar har efter en skada.
Normalt brukar detta sägas vara 0.5-2 år beroende på materialet man grävt i.
Lera är samma process ca 10 år.
Dvs, lera man gräver bort, stoppar man oftast inte tillbaka.
Hur lång är den lednings som fryser? Kan det kanske ordnas med en måttlig mängd markisolering av t.ex. styropor? Frysning av utloppet är kanske svårare att hindra men kanske någon annan vet hur det brukar lösas. Utlopp under vattenytan? Brett utlopp? Skärmat utlopp?
Tack så mycket för alla svar!
Syftet med mitt inlägg var inte att granska om firman gjorde fel (det är ju svårt i ett forum), utan deras beteende - men ändå tack!
Jag ansåg jobbet var bristfälligt utfört och reklamerade. Då krävs det nåt svar/ställningstagande enligt min åsikt. Chefen kunde ju ha svarat att han inte håller med. Att han kan åtgärda felet men vill betalt för det.... hur som helst, men det går ju inte alls att bara ignorera en kund man har utfört större markarbeten för tidigare. Jag skickade ett meddelande till till hans mobil som han har läst - inget svar.
Faktiskt anlitade vi någon annan nu som löste det inom 3 timmar enligt vårt förslag.
Syftet med mitt inlägg var inte att granska om firman gjorde fel (det är ju svårt i ett forum), utan deras beteende - men ändå tack!
Jag ansåg jobbet var bristfälligt utfört och reklamerade. Då krävs det nåt svar/ställningstagande enligt min åsikt. Chefen kunde ju ha svarat att han inte håller med. Att han kan åtgärda felet men vill betalt för det.... hur som helst, men det går ju inte alls att bara ignorera en kund man har utfört större markarbeten för tidigare. Jag skickade ett meddelande till till hans mobil som han har läst - inget svar.
Faktiskt anlitade vi någon annan nu som löste det inom 3 timmar enligt vårt förslag.
Det är ett sådant det här handlar om.Z ZcR skrev:
Redigerat:
Hej igen!
Som förväntat så hörde firman aldrig av sig igen.
Vi ville inte bråka och so bestämde vi oss att anlita någon annan som löste det inom några timmar med en liten grävmaskin.
Men nu undrar jag fortfarande.... att dra sig undan en diskussion med en missnöjd kund som reklamerat ett jobb (oavsett frågan om kunden har rätt) och aldrig höra av sig igen - det är nog inte "the Swedish way" utan det är något ovanligt beteende av en företagare, eller hur?
Som förväntat så hörde firman aldrig av sig igen.
Vi ville inte bråka och so bestämde vi oss att anlita någon annan som löste det inom några timmar med en liten grävmaskin.
Men nu undrar jag fortfarande.... att dra sig undan en diskussion med en missnöjd kund som reklamerat ett jobb (oavsett frågan om kunden har rätt) och aldrig höra av sig igen - det är nog inte "the Swedish way" utan det är något ovanligt beteende av en företagare, eller hur?
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 224 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 224 inlägg
Du kan läsa i konsumenttjänstlagen från 17 § hur det fungerar rent rättsligt att reklamera en tjänst som denna:F Flomi skrev:
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...mling/konsumenttjanstlag-1985716_sfs-1985-716
Men det är klart, ett oseriöst litet företag som inte bryr sig om sina skyldigheter enligt konsumenttjänstlagen följer kanske inte lagen. Nästa steg för sig är då att lämna in en stämning för ekonomisk kompensation. Man kan också gå den mildare vägen och lämna in anmälan till myndigheten ARN och få sin sak prövad: https://www.arn.se/
Ska man reflektera över "the Swedish way" är nog ARN lite mer typiskt för kulturen. Det ska alltid vara en myndighet som tar den som inte uppför sig i örat.
Det är ingen större skillnad mellan svensk och tysk avtalsrätt, eftersom stor del av både den svenska avtals- och straffrätten är kommen från just tyskland.F Flomi skrev:
Om man anser att fel föreligger har man en viss bevisbörda för att felet, objektivt sett, utgör frånsteg från vad som fackmannamässigt kan anses acceptabelt, alternativt att felet utgör frånsteg från vad som avtalats. Jag har inte kunnat se något i dina inlägg där du tillnärmelsevis uppfyllt något av denna bevisbörda.
Det är därför möjligt att inte heller firman ansett att du uppfyllt din bevisbörda i något av dessa avseenden, och helt enkelt hade bättre saker för sig än att diskutera med en kund som på ogrundad anledning var missnöjd.
Man kan i alla fall lämna dåligt omdöme om företaget på t.ex. trustpilot, eller liknande. Det får i vissa fall fart på företaget, och om inte annat så kan man varna andra kunder för hur de beter sig.
Tyvärr finns det ett gäng hantverkare som verkar seriekrasha företag, och starta ett nytt med i princip exakt samma verksamhet. Men med lite detektivarbete brukar man kunna se hur det ligger till. Dessutom så köper jag aldrig hantverkartjänster av företag som är nystartade.
Tyvärr finns det ett gäng hantverkare som verkar seriekrasha företag, och starta ett nytt med i princip exakt samma verksamhet. Men med lite detektivarbete brukar man kunna se hur det ligger till. Dessutom så köper jag aldrig hantverkartjänster av företag som är nystartade.
Moderator
· Stockholm
· 52 011 inlägg
Det verkar vara ett väldigt vanligt beteende i byggbranschen. Och det är så både i Sverige och andra länder.F Flomi skrev:Hej igen!
Som förväntat så hörde firman aldrig av sig igen.
Vi ville inte bråka och so bestämde vi oss att anlita någon annan som löste det inom några timmar med en liten grävmaskin.
Men nu undrar jag fortfarande.... att dra sig undan en diskussion med en missnöjd kund som reklamerat ett jobb (oavsett frågan om kunden har rätt) och aldrig höra av sig igen - det är nog inte "the Swedish way" utan det är något ovanligt beteende av en företagare, eller hur?
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 224 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 224 inlägg
Nåt ligger det ju i det. Mycket förenklat:F Flomi skrev:
En konversation mellan tyskar handlar ju om att hitta skillnader och friktionsytor. Och att ha rätt. Tysken vet.
En konversation mellan svenskar handlar om att hitta likheter och en grund för att vara överens. Viljan att ha rätt är mindre. Svensken vet inte.
Bästa svaret
Det är till att börja med inte avtalslagen som gäller här, som visserligen är inspirerad av tysk rätt, utan den för nordiska förhållanden ganska speciella konsumenttjänstlagen. Den ger konsumenter större skydd (rättigheter) än avtalslagen, mycket därför att konsumenten inte är expert på det område som det företag man köper tjänste är.M Maijckel skrev:Det är ingen större skillnad mellan svensk och tysk avtalsrätt, eftersom stor del av både den svenska avtals- och straffrätten är kommen från just tyskland.
Om man anser att fel föreligger har man en viss bevisbörda för att felet, objektivt sett, utgör frånsteg från vad som fackmannamässigt kan anses acceptabelt, alternativt att felet utgör frånsteg från vad som avtalats. Jag har inte kunnat se något i dina inlägg där du tillnärmelsevis uppfyllt något av denna bevisbörda.
Det är därför möjligt att inte heller firman ansett att du uppfyllt din bevisbörda i något av dessa avseenden, och helt enkelt hade bättre saker för sig än att diskutera med en kund som på ogrundad anledning var missnöjd.
Oavsett är frågan om bevisning inget större punkt i detta läge som trådstartaren beskriver (och hur man på en kortfattad beskrivning på ett forum utläsa att TS inte har kött på benen vad gäller bevisning är ytterligare en fundering).
TS har gjort helt rätt, han har reklamerat det som han anser vara ett felaktigt utfört arbete, sen är det upp till företaget att svara på det. Det ingår när man säljer tjänster, att man ibland får reda ut om det utförts fel eller rätt. Sen kan parterna landa i att de tycker olika, men man kan inte strunta i att svara helt. Här har t.o.m företaget svarat att de snart ska återkomma, och sedan gått under jorden. De har inte ens bemödat sig att bestrida att de gjort fel.
Från Konsumentköplagen:
4 § Näringsidkaren skall utföra tjänsten fackmässigt. Han skall vidare med tillbörlig omsorg ta till vara konsumentens intressen och samråda med denne i den utsträckning som det behövs och är möjligt.
Om inte annat får anses avtalat, ingår det i tjänsten att näringsidkaren skall tillhandahålla behövligt material.
9 § Tjänsten ska anses felaktig, om resultatet avviker från
1. vad konsumenten med hänsyn till 4 § har rätt att kräva, även om avvikelsen beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse,
Reklamation
17 § Vill konsumenten åberopa att tjänsten är felaktig, skall han underrätta näringsidkaren om detta inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet (reklamation).
Underrättelse som sker inom två månader efter det att konsumenten märkt felet skall alltid anses ha skett i rätt tid.
Reklamation får dock inte ske senare än tre år eller, i fråga om arbete på mark eller på byggnader eller andra anläggningar på mark eller i vatten eller på andra fasta saker, tio år efter det att uppdraget avslutades, såvida inte annat följer av en garanti eller liknande utfästelse.
Har näringsidkaren handlat grovt vårdslöst eller i strid mot tro och heder, får reklamation alltid ske inom tio år efter det att uppdraget avslutades.
Har meddelande om reklamation lämnats in för befordran med post eller avsänts på annat ändamålsenligt sätt, anses reklamation ha skett när detta gjordes. Lag (2005:61).
Avhjälpande
20 § Konsumenten har rätt att kräva att näringsidkaren avhjälper felet, om det inte medför olägenheter eller kostnader för näringsidkaren som är oskäligt stora i förhållande till felets betydelse för konsumenten.
Även om konsumenten inte kräver det får näringsidkaren avhjälpa felet, om han efter det att reklamation har kommit honom tillhanda utan uppskov erbjuder sig att göra detta och konsumenten inte har något särskilt skäl att avvisa erbjudandet.
Avhjälpande skall ske inom skälig tid efter det att konsumenten har gett näringsidkaren tillfälle till det.
Avhjälpande skall ske utan kostnad för konsumenten. Detta gäller dock inte kostnader som skulle ha uppkommit även om tjänsten hade utförts felfritt eller, om felet beror på en olyckshändelse eller därmed jämförlig händelse, kostnader för att ersätta material som konsumenten enligt avtalet om tjänsten har tillhandahållit och bekostat. Lag (2005:61).
50 a § Den skadelidande parten skall vidta skäliga åtgärder för att begränsa sin skada. Försummar han det, får han själv bära en motsvarande del av förlusten
TS försökte få företaget att avhjälpa det han ansåg var ett fel. Det första felet åtgärdade företaget, det andra felet som reklamerades åtgärdade eller svarade aldrig företaget på (dvs antingen meddela att de inte ansåg att det var ett fel i tjänsten eller åtgärdade felet), vilket gjorde att TS själv fick beställa nya arbeten av en annan entreprenör.
Frågan om vem som har rätt och fel får nu avgöras av en oberoende part. Det vanliga i Sverige är att man först går via ARN, med ett specificerat krav och underlag för vad man ansåg har blivit fel. (arn.se) Processen hos ARN är gratis. ARNs utfall är bara en rekomendation, så rättar sig inte ett företag efter en fällning så får man ta det till domstol. Det är ofta inte svårt att få rätt i domstol om man har fått rätt av ARN.
Som ett tillägg kan man tycka att mycket är bra med svensk konsensus-kultur, men att tyvärr många oseriösa företag kommer undan för att folk "inte vill bråka". Fler borde kräva sin rätt, det gynnar både personen och de som bedriver seriösa företag.
Helt enig. Därför skrev jag också avtalsrätt och inte avtalslag. Om du inte håller med om att konsumenttjänstlagen skulle vara en del av avtalsrätten blir jag förvånad. Konsumenttjänstlagen kan för övrigt sägas vara en moderniserad variant av den över hundra år gamla avtalslagen, där hundra år av praxis gjorts mer lättillgänglig i form av uttrycklig speciallagstiftning.S Söderslätt skrev:
Enligt TS var felet att utloppet frös i februari. Hur menar du att konsumenttjänstlagen eller ARN ska avhjälpa minusgrader i denna en av sveriges kallaste månader?S Söderslätt skrev:
Vissa omständigheter går helt enkelt inte att hänföra till slarv eller "icke fackmannamässigt utfört arbete" utan faller rimligen tillbaks på fastighetsägaren och dennes skyldighet att underhålla sin fastighet och dess tillbehör.
Beroende på ens moral så kan man ju "gå med" på att betala och sen inte göra det. När fakturan kommer kan man ju svara med att man tittat över situationen och kommit fram till att man anser att arbetet som utfördes faller inom garantin för tidigare arbete men att man gärna går med på en rättslig prövning av det hela.F Flomi skrev:
I början känndes det konstigt när vi pratade med experter i Sverige och förväntade oss rådgivning. Och så fick vi svar liksomClaes Sörmland skrev:Nåt ligger det ju i det. Mycket förenklat:
En konversation mellan tyskar handlar ju om att hitta skillnader och friktionsytor. Och att ha rätt. Tysken vet.
En konversation mellan svenskar handlar om att hitta likheter och en grund för att vara överens. Viljan att ha rätt är mindre. Svensken vet inte.
- Jo, det är svårt att säga, det beror på….
eller
- Man skulle kunna göra så, men det vore också möjligt att göra så (eller även helt annorlunda)…
Sådana svar skulle man tolka som brist av kunskap i Tyskland. Man undrade om de inte vet vad de pratar om. Men oftast visste de förstås utan var bara för ödmjuka att tvinga sina åsikter på oss.
I Tyskland skulle någon expert absolut yttra en bestämd åsikt om hur man gör (och även de som INTE är experter gör det oftast ).
Menar du det är bara att nöja sig med att ett minireningsverk inte fungera på vintern, eller hur?M Maijckel skrev:Enligt TS var felet att utloppet frös i februari. Hur menar du att konsumenttjänstlagen eller ARN ska avhjälpa minusgrader i denna en av sveriges kallaste månader?
Vissa omständigheter går helt enkelt inte att hänföra till slarv eller "icke fackmannamässigt utfört arbete" utan faller rimligen tillbaks på fastighetsägaren och dennes skyldighet att underhålla sin fastighet och dess tillbehör.
Redigerat: