Absolut. Men en billig latex runt och mellan OSB-skivorna är nog bra.B bopakoster skrev:
Sen kan du ju brodera nåt ornament på väggen, med budskapet att rummet framför allt är till för att sova i
Tusen Tack!Appendix skrev:
Den klarar ju sig utan tak. Det jag förstått är att det exv är ett skydd mot skit som kan blåsa in i den. vatten som kan bidra till frost/isuppbyggnad under kallare perioden (och därmed göra att den avfrostar oftare)
För övrigt måte jag åter igen säga att det där bygget allt blev fint
Tack, det ska bli!7ender skrev:
Absolut. Men en billig latex runt och mellan OSB-skivorna är nog bra.
Sen kan du ju brodera nåt ornament på väggen, med budskapet att rummet framför allt är till för att sova i
Jag har en 25mm plastvattenslang som matar gårdshuset med vatten från bostadshusets hydroforpump, Den har nu fått en 22m lång avfrostningskabel monterad invändigt. Kabeln heter ETL10 och ska avge 10w/m.
-Mätte effekten till c:a 400W, när det var -3°ute, nästan dubbelt så mycket som nominell effekt. Hur fungerar det, är avgiven effekt variabel så den ökar ju kallare det är runt sladden?
Dvs drar 300kW/månad vid den temperaturen.
-Jag kommer att isolera slangen som är 3-6dm ner i backen mellan bostadhuset och gårdhuset.
-Jag tänker få dit en termostat som slår av strömmen när temperaturen överstiger +3°. Var ska jag placera givaren, på norrsidan av gårdshuset eller intill slangen under trossbotten där den går upp till badrummet eller eller i backen innanför isoleringen runt slangen?
Bilden visar effekten av värmesladden, snön har smält i gräset ovanför där slangen ligger (från gavel i bildens överkant till gavelni bildens nederkant. Lite märkligt att körvägens snö inte smält..)
-Mätte effekten till c:a 400W, när det var -3°ute, nästan dubbelt så mycket som nominell effekt. Hur fungerar det, är avgiven effekt variabel så den ökar ju kallare det är runt sladden?
Dvs drar 300kW/månad vid den temperaturen.
-Jag kommer att isolera slangen som är 3-6dm ner i backen mellan bostadhuset och gårdhuset.
-Jag tänker få dit en termostat som slår av strömmen när temperaturen överstiger +3°. Var ska jag placera givaren, på norrsidan av gårdshuset eller intill slangen under trossbotten där den går upp till badrummet eller eller i backen innanför isoleringen runt slangen?
Bilden visar effekten av värmesladden, snön har smält i gräset ovanför där slangen ligger (från gavel i bildens överkant till gavelni bildens nederkant. Lite märkligt att körvägens snö inte smält..)
Redigerat:
Nu har jag följt receptet ovan i första steget, dvs vattnat rikligt flera gånger (1-2ggr/dag) i 3-4 dagar. Med hjäp av en målarroller..Vattnet kallt, 5-7liter/ 30m2. Resultatet är lovande. Håller rumstemperaturen på +10°C mha LL-värmepumen. Springorna mellan brädorna har försvunnit nästan helt, en o annan kvar. Även kupningen har minskat men inte helt.B bopakoster skrev:
Steg 2, med såpa i sista vattnet ska jag göra denna vecka ...receptet är 3dl såpa i 10liter vatten. Ska gå bra med modern syntetisk grön eller gulsåpa enligt min sagesman, men jag väljer linsåpa(eller linoljesåpa, det är samma sak) som ju är gammaltradition... Syftet med såpan vet jag inte men jag gör som jag han säger......
Därefter följer steg 3 "när golvet torkat" att olja golvet med Linolja utspädd med lika mycket terpentin. Oljant ska låsa in fukten, terpentinen gör att oljan tränger djupare ner i brädorna
Repeteras "så många gånger man vill till önskad färg" enligt en annan källa:
https://www.smartahemmasnickaren.se/hur-skapar-man-ett-gammaldags-skurgolv/
Bilder på nyss vattnat golv för 4:e gången,
Visa bilaga 586708
Redigerat:
Ser snyggt ut!
Jag blir dock lite förvirrad när du skriver att du ska såpskura golvet och sen skriver att du ska olja det... Dessutom skriver att du ska olja "så många gånger man vill till önskad färg" och sedan refererar till en länk där de skriver om såpskurade golv.
Att ha såpskurade golv är en sak och att ha oljade golv en annan - vilket är det du vill ha?
Traditionellt i allmogehem så lade man in trägolv av gran (vanligast) eller furu och sen skurades dessa med såpa för att det var vad man hade (lite före Ajaxens tid...) och med tiden så byggdes det upp ett skikt av såpa i träet som gjorde det smutsavvisande (och hårdare).
Grangolv blev väldigt ljusa med tiden och även furugolv ljusnade men inte lika mycket (de mörknade inte som många verkar tro).
Det är viktigt att komma ihåg är just kallt vatten, om man använder varmvatten så blir golvet gråaktigt och kan inte bli ljust igen enligt de källor jag läst. (jag har aldrig använt varmvatten till skurgolv så jag har inte sett det själv) Sen ska man även tänka på att såpa eller såpvatten direkt på torra golv kan ge fläckar som inte går bort så blöt golvet först med svabben och sen kan du skura med såpvatten eller med såpa direkt på borsten.
Skölj efter med kallt vatten och moppa upp sköljvattnet (inkl smutsen) Missar man att skölja efter så gulnar golvet av såpan som ligger kvar "uppepå" och mörknar av smutsen som ligger kvar. Jag kan rekommendera beskrivningen i Göran Gudmundssons "Stora boken om byggnadsvård" - den ligger i linje med andra, äldre beskrivningar jag läst om skurgolv.
Jag skulle inte såpskura golvet och sedan olja det. Såpan kommer att göra att oljan inte tränger ner lika bra som den gör utan behandling.
Om du ska olja golvet så låt det yttorka utan att det blir så torrt så att det kupar sig igen och sen gå på med kokt linolja (som härdar/oxiderar) två gånger. Själv skulle jag använda en impregneringsolja utan terpentin som värms upp och stryks på, får torka ca 20 minuter och sedan tokas överflödig olja upp. Låt oxidera ett dygn innan du gör om behandlingen med varm olja + avtorkning. Avtorkningen är för att den olja som inte trängt in i träet efter 20 minuter kommer att bilda ett kladdigt skikt på ytan som inte går att ta bort med annat än skrapning. Otrevligt och arbetsamt... (fråga inte hur jag vet...)
Om du inte kan få tag i impregneringsolja utan terpentin så skulle jag ta en så bra kokt linolja som möjligt och ha i ca 5-6 % balsamterpentin (och då inte en petroleumprodukt som kallas balsamterpentin utan äkta terpentin) och sedan göra samma sak med påförande av oljan (gärna varm för inträngningen och snabba upp oxidering/härdning) och sen avtorkning av överflödig olja, vänta in oxidering något dygn och sen en till behandling. Terpentinet är inte där för att oljan ska tränga in djupare, det är en missuppfattning, den är där för att dunsta bort och "ge plats" för syremolekyler att binda till oljemolekylerna och oxidera/härda. Tränger inte oljan ner är den inte av tillräckligt god kvalitet (pressning vid för hög temperatur, otillräcklig rening, etc).
Om virket är extremt sugande så skulle det kunna behövas en tredje behandling men det är inte troligt.
Sedan ,som alltid med trasor som använts till att torka upp oxiderande oljor, behöver trasorna hanteras med försiktighet. Sprid ut dem platt på ett oömt underlag tills oljan i dem har härdat och de slängs, eller elda upp dem. Det som gör att de kan självantända är att det blir varmt när oljan oxiderar och om de då ligger hopknölade i en påse finns det syre tillräckligt för att oxidera och utveckla värme men inte kylning tillräckligt så det blir så varmt att det börjar brinna. Trasor där oljan härdat/oxiderat är helt ofarliga och kan slängas i soporna.
Jag blir dock lite förvirrad när du skriver att du ska såpskura golvet och sen skriver att du ska olja det... Dessutom skriver att du ska olja "så många gånger man vill till önskad färg" och sedan refererar till en länk där de skriver om såpskurade golv.
Att ha såpskurade golv är en sak och att ha oljade golv en annan - vilket är det du vill ha?
Traditionellt i allmogehem så lade man in trägolv av gran (vanligast) eller furu och sen skurades dessa med såpa för att det var vad man hade (lite före Ajaxens tid...) och med tiden så byggdes det upp ett skikt av såpa i träet som gjorde det smutsavvisande (och hårdare).
Grangolv blev väldigt ljusa med tiden och även furugolv ljusnade men inte lika mycket (de mörknade inte som många verkar tro).
Det är viktigt att komma ihåg är just kallt vatten, om man använder varmvatten så blir golvet gråaktigt och kan inte bli ljust igen enligt de källor jag läst. (jag har aldrig använt varmvatten till skurgolv så jag har inte sett det själv) Sen ska man även tänka på att såpa eller såpvatten direkt på torra golv kan ge fläckar som inte går bort så blöt golvet först med svabben och sen kan du skura med såpvatten eller med såpa direkt på borsten.
Skölj efter med kallt vatten och moppa upp sköljvattnet (inkl smutsen) Missar man att skölja efter så gulnar golvet av såpan som ligger kvar "uppepå" och mörknar av smutsen som ligger kvar. Jag kan rekommendera beskrivningen i Göran Gudmundssons "Stora boken om byggnadsvård" - den ligger i linje med andra, äldre beskrivningar jag läst om skurgolv.
Jag skulle inte såpskura golvet och sedan olja det. Såpan kommer att göra att oljan inte tränger ner lika bra som den gör utan behandling.
Om du ska olja golvet så låt det yttorka utan att det blir så torrt så att det kupar sig igen och sen gå på med kokt linolja (som härdar/oxiderar) två gånger. Själv skulle jag använda en impregneringsolja utan terpentin som värms upp och stryks på, får torka ca 20 minuter och sedan tokas överflödig olja upp. Låt oxidera ett dygn innan du gör om behandlingen med varm olja + avtorkning. Avtorkningen är för att den olja som inte trängt in i träet efter 20 minuter kommer att bilda ett kladdigt skikt på ytan som inte går att ta bort med annat än skrapning. Otrevligt och arbetsamt... (fråga inte hur jag vet...)
Om du inte kan få tag i impregneringsolja utan terpentin så skulle jag ta en så bra kokt linolja som möjligt och ha i ca 5-6 % balsamterpentin (och då inte en petroleumprodukt som kallas balsamterpentin utan äkta terpentin) och sedan göra samma sak med påförande av oljan (gärna varm för inträngningen och snabba upp oxidering/härdning) och sen avtorkning av överflödig olja, vänta in oxidering något dygn och sen en till behandling. Terpentinet är inte där för att oljan ska tränga in djupare, det är en missuppfattning, den är där för att dunsta bort och "ge plats" för syremolekyler att binda till oljemolekylerna och oxidera/härda. Tränger inte oljan ner är den inte av tillräckligt god kvalitet (pressning vid för hög temperatur, otillräcklig rening, etc).
Om virket är extremt sugande så skulle det kunna behövas en tredje behandling men det är inte troligt.
Sedan ,som alltid med trasor som använts till att torka upp oxiderande oljor, behöver trasorna hanteras med försiktighet. Sprid ut dem platt på ett oömt underlag tills oljan i dem har härdat och de slängs, eller elda upp dem. Det som gör att de kan självantända är att det blir varmt när oljan oxiderar och om de då ligger hopknölade i en påse finns det syre tillräckligt för att oxidera och utveckla värme men inte kylning tillräckligt så det blir så varmt att det börjar brinna. Trasor där oljan härdat/oxiderat är helt ofarliga och kan slängas i soporna.
Jag tänkte att inte alla har Stora boken om byggnadsvård och på Koster kanske det inte finns ett bibliotek så jag skannade in sidan med instruktioner om det är så att du ska göra ett skurgolv...
Tusen tack Testarn!
Jag ska dubbelkolla med den som tipsade mig varför man ska göra en sista blötning med lite såpa i vattnet före linoljningen (-arna)
Han förklarade: Såpan i sista vattnet bara om det är fläckar på golvbräderna...så såpan i sista vattnet utgår!.
Och jag höjer tempen till 20° i huset innan linoljningen.
Jag har inte skurgolv som mål utan vill olja det... glöm min länk till Skurgolv!!
Men tack för bilden om skura ett Trägolv...(nej biblioteket på Koster är nedlagt, vi har en liten bokhylla utanför en liten bod i vägkrysset där vi ställer dit eller lånar lite böcker...Bibblan i Strömstad har säkert den Stora boken..)
Jag ska dubbelkolla med den som tipsade mig varför man ska göra en sista blötning med lite såpa i vattnet före linoljningen (-arna)
Han förklarade: Såpan i sista vattnet bara om det är fläckar på golvbräderna...så såpan i sista vattnet utgår!.
Och jag höjer tempen till 20° i huset innan linoljningen.
Jag har inte skurgolv som mål utan vill olja det... glöm min länk till Skurgolv!!
Men tack för bilden om skura ett Trägolv...(nej biblioteket på Koster är nedlagt, vi har en liten bokhylla utanför en liten bod i vägkrysset där vi ställer dit eller lånar lite böcker...Bibblan i Strömstad har säkert den Stora boken..)
Redigerat:
Jag har levt med skurgilv i div gamla hus i mer än 25 år och även linoljemålat div golv Det låter som du har fått ett väldigt konstigt råd, att skura med såpa innan oljning/målning!?
Om du linoljar golvet så målar du det, oavsett om du väljer att ha pigment i eller inte. Linoljan kommer fästa sämre ju mer du har såpat golvet. Man använder normalt såpa för att tvätta bort linolja, de är alltså ej kompatibla utan såpa stöter bort/löser oljan.
Om du skall linolja ett golv skall du tvärtom skura ett antal ggr med endast kallt vatten för att tvätta bort ev gammal såpa och smuts, sedan låta det torka ordentligt innan målning.
Om du linoljar golvet så målar du det, oavsett om du väljer att ha pigment i eller inte. Linoljan kommer fästa sämre ju mer du har såpat golvet. Man använder normalt såpa för att tvätta bort linolja, de är alltså ej kompatibla utan såpa stöter bort/löser oljan.
Om du skall linolja ett golv skall du tvärtom skura ett antal ggr med endast kallt vatten för att tvätta bort ev gammal såpa och smuts, sedan låta det torka ordentligt innan målning.
Tack guggen! glöm såpan det var bara om det var smutsigt....G guggen skrev:
Mitt problem har varit att de nya brädorna kupat sig och glesnat. Kallvattningen har återställt form och bredd. Men för att linoljan ska torka bra så kommer jag att höja rums/golvtemeraturen från +10 till +20°. Då torkar brädorna är det inte risk för att de kommer att glesna igen då...innan linoljningen? och kupa sig som är anledningen till att jag blötat dem...
Jo, det är nog tyvärr en påtaglig risk att det händer....B bopakoster skrev:
Frågan är väl lite varför de kupade sig från början...? (Jag minns inte om du skrivit det tidigare?) Var de fuktiga när du lade in dem? Hade de legat ute eller i ouppvärmt utrymme?
Jag grunnar lite på om du kan värma in olja i dem som "ersätter" vattnet och sen hoppas de håller form och bredd...?
Alternativet är väl annars att låta det torka, hyvla/slipa ner det och sen nåta golvet så blir det som ett skeppsdäck - passar väl bra på Koster...?
Varför kupade de sig? Bra fråga Testarn!T Testarn skrev:Jo, det är nog tyvärr en påtaglig risk att det händer....
Frågan är väl lite varför de kupade sig från början...? (Jag minns inte om du skrivit det tidigare?) Var de fuktiga när du lade in dem? Hade de legat ute eller i ouppvärmt utrymme?
Jag grunnar lite på om du kan värma in olja i dem som "ersätter" vattnet och sen hoppas de håller form och bredd...?
Alternativet är väl annars att låta det torka, hyvla/slipa ner det och sen nåta golvet så blir det som ett skeppsdäck - passar väl bra på Koster...?
Jag la ett av två golv i februari 2021. Det andra i mars. Skruvade med specialskruv 45° in i sponten ner i golvreglarna, som är 600mm/cc och slog ihop nästa bräda tätt osv...Täckte ett av golven med plastpresenning det andra med papp och fann på sommaren att båda kupat sig. Och krympt typ 2mm på bredden. Från dimensionen 28x125mm
Bild på överblivna brädändar tog jag 15 sept visar vad som hänt med de vid inmonteringen helt plana brädorna, samtliga har kupat sig på ovansidan oberoende av ådringsriktningen och krympt på bredden. Enligt leverantören ska de ha hållit 8% fuktkvot...vid leveransen.Man tycker ju att specialskruvarna borde hålla ner kanten men alla bräder har lyckats krypa upp över de konade skallarna..
I Sept 2019 la jag golven i kök o badrum med liknande brädor. Upplevde inte att de brädorna kupade sig. De golven täcktes med lummpapp+masonit+plastmatta resp våtrumsgips+plastmatta. En halv meter av det golvet blev inte överlagt med lummpapp+ plastmatta. Brädändarna där (närmast i bild) är fortfarande hyfsat plana...
Redigerat:
Skruvning i sponten håller aldrig ner en bräda som vill kupa sig enligt min erfarenhet, snarare spricker det runt skruven. Men på bilden ser det ut som åtminstone 2 av de 4a brädorna är av tveksam kvalitet, utan kärna och ganska snabbvuxet.
Edit: eller det är nog bara jag som letar fel som inte finns...
Edit: eller det är nog bara jag som letar fel som inte finns...
Hej Guggen!G guggen skrev:
Är det konvex eller konkav (som mina brädor fått) kupning du syftar på?
I mitt bostadshus byggt 1938 är alla golv lagda med 25x95mm spåntade bräder. De ar fernissade och alla brädor har lätt konvex kupning uppåt .
Håller med dig om att skruvarnas skalle inte klarar att hålla ner en bräda som kupar sig..den är ju konisk! Gjord så att den ska tränga sig ner i brädan så den inte hindra noten att gå ihop. Förr så spikade man istället och vanliga spikskallar (inte dyckert) håller förstås mycket bättre.G guggen skrev: