Vad tänkte du, att forumet kryllade av hungriga fastighetsjurister som drömmer om att få hjälpa en arrogant perserkung?
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 234 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 234 inlägg
Nu tog jag mig några minuter att läsa den gamla propositionen (Prop. 1971:12) för bostadsrättslagen.
Lagstiftarens idé är att stadgarna ger grunderna för att fastställa årsavgiften och styrelsen fastställer den. Är medlemmarna inte nöjda med styrelsens arbete finns möjligheten att avsätta den. Drabbas enskild medlem på ett ofördelaktigt sätt kan man frånträda bostadsrätten. Önskar föreningen ändra stadgarnas grunder för hur årsavgiften beräknas krävs 3/4 majoritet.
Prop 1990/91:92 som är den senaste större revisionen av bostadsrättslagen innehåller en liten upprensning av vilka avgifter som kan tas ut men grunderna för årsavgiftens upplägg behålls från tidigare lag (se ovan). Lagstiftaren skriver om ändamål och fördelningsgrund för årsavgiften:
"Årsavgifterna i en förening avser att täcka kostnaderna för föreningens verksamhet, bl.a. löpande utgifter för drift, underhåll och kapital. Avsättningen till reparationsfond m.m. görs också via årsavgifterna. Avgifterna bestäms av styrelsen efter de grunder som skall anges i stadgarna (se 44 § 6 samt 57 § BRL).
Det vanliga är att grundavgifterna fungerar som fördelningsgrund när det gäller att fastställa årsavgifterna. Men det är även möjligt att använda sig av andra normer, exempelvis bostadsrätternas lägenhetsytor eller särskilt fastställda andelsvärden. Det är inte heller något som hindrar att olika beräkningsgrunder tillämpas beroende på avgiftsändamålet. Det är t.ex. möjligt att fördela kostnaden för värme och vatten m.m. efter storleken på lägenheten, medan andra kostnader fördelas efter grundavgiften."
Så stor flexibilitet ger lagstiftaren föreningen.
Lagstiftarens idé är att stadgarna ger grunderna för att fastställa årsavgiften och styrelsen fastställer den. Är medlemmarna inte nöjda med styrelsens arbete finns möjligheten att avsätta den. Drabbas enskild medlem på ett ofördelaktigt sätt kan man frånträda bostadsrätten. Önskar föreningen ändra stadgarnas grunder för hur årsavgiften beräknas krävs 3/4 majoritet.
Prop 1990/91:92 som är den senaste större revisionen av bostadsrättslagen innehåller en liten upprensning av vilka avgifter som kan tas ut men grunderna för årsavgiftens upplägg behålls från tidigare lag (se ovan). Lagstiftaren skriver om ändamål och fördelningsgrund för årsavgiften:
"Årsavgifterna i en förening avser att täcka kostnaderna för föreningens verksamhet, bl.a. löpande utgifter för drift, underhåll och kapital. Avsättningen till reparationsfond m.m. görs också via årsavgifterna. Avgifterna bestäms av styrelsen efter de grunder som skall anges i stadgarna (se 44 § 6 samt 57 § BRL).
Det vanliga är att grundavgifterna fungerar som fördelningsgrund när det gäller att fastställa årsavgifterna. Men det är även möjligt att använda sig av andra normer, exempelvis bostadsrätternas lägenhetsytor eller särskilt fastställda andelsvärden. Det är inte heller något som hindrar att olika beräkningsgrunder tillämpas beroende på avgiftsändamålet. Det är t.ex. möjligt att fördela kostnaden för värme och vatten m.m. efter storleken på lägenheten, medan andra kostnader fördelas efter grundavgiften."
Så stor flexibilitet ger lagstiftaren föreningen.
TS case här är väl hur den extra kostnaden har debiteras. Det är ok att ha olika avgift till bostadsrätter och lokaler. Det är ok att ha olika avgift även till olika bostadsrätter, så länge det är motiverat.
Det är däremot inte ok att fakturera olika extra kostnader separat efter eget huvud.
En seger för TS är dock ytterst tillfällig, det är ju bara för föreningen att fördela om kostnader (vilket iofs kan ta sin tid).
Det är däremot inte ok att fakturera olika extra kostnader separat efter eget huvud.
En seger för TS är dock ytterst tillfällig, det är ju bara för föreningen att fördela om kostnader (vilket iofs kan ta sin tid).
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 24 234 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 24 234 inlägg
Akta dig för självbekräftelse! Det är lätt att lura sig själv när man har hästar med i racet.P perserkungen skrev:
Du är så underhållandeP perserkungen skrev:
Vilken människosyn du har. Och narcissist av rang
Är det inte den bannade gossen @radioshack som har vaknat till liv igen? Det behövs inget AI för att se mönstret; först dold profil, sen namnbyte/n, sen lite varningar osv
Åhejåhå
Åhejåhå
Detta var en väldigt underhållande tråd haha
Är jurist med 30 års erfarenhet och har utrett denna fråga tillsammans med specialister och branschorganisationer.P perserkungen skrev:
TS, uppenbarligen lekman med starka åsikter, bör googla fastställelsetalan. Målet rör inte Brfs ansvar för belopp som faller under förenklat tvistemål utan Brfs möjlighet att öht debitera ut fastighetsskatten på TS. De diskonterade framtida avgifterna kan avse stora belopp. Är det inte ett förenklat tvistemål så står TS ansvar för Brfs rättegångskostnader och Brf har ingen anledning att spara på krutet i denna viktiga fråga.
Brfs fastighetsskatt berör bara lokaler, inkl Brf-lokaler. I lokalerna kan man (typiskt sett) bedriva kommersiell verksamhet, det får man inte göra i bostadslägenheterna. Det kan bl.a. på den grunden inte anses strida mot likhetsprincipen att debitera ut den på lokalerna belöpande fastighetsskatten på dem. Det ska dock framgå av stadgarna att så sker och beräkningen ska vara transparent.
Noterar att TS inte framfört ngt annat sakligt argument för att undgå att betala en skatt som belöper på lokalen baserat på dess ändamål än det rent formella att bostadsrättslagen ”inte skulle tillåta det” (vilket är fel då årsavgiften kan bestämmas på grunder som gör att den blir olika för olika lägenheter så länge det inte strider mot likhetsprincipen).
TS strider enligt min uppfattning för en sjuk sak.
Vi får väl se. Är du jurist i familjerätt? Det hjälper inteT Thomas M skrev:
I ett sånt här forum kommer man få svar av varierande karaktär. Kan hålla med om att många svar är lite ogenomtänkta och baserade på okunskap men dom får man sålla bort. Jag är inte heller juridiskt utbildad men tänkte mig inte att det var det som krävdes för att svara här. Om sen inte ens en jurist med 30 års erfarenhet duger så måste jag nog föreslå ett annat form än byggahus.se Troligen anlita just den jurist du själv anser vara kompetent. Dom hittar man sällan gratis på detta forum.P perserkungen skrev:
Önskar dig lycka till i ett annat forum eller med anlitad jurist och säger som ejmelie, jag är glad att jag bor i villa numera.
Nja, jag tycker att följande är ett ganska tydligt sakligt argument. Dock så är det ju grunden till likhetsprincipen och det tvistas ju lite huruvida denna är tillämpbar i detta fall.T Thomas M skrev:
Men om vi tar stadgarna i min förening så hittar jag följande:P perserkungen skrev:
"Styrelsen kan besluta att i årsavgiften ingående ersättning för taxebundna kostnader såsom värme, varmvatten, renhållning, konsumtionsvatten, el, TV, bredband och telefoni ska erläggas efter förbrukning"
Så med lite tveksam tolkning skulle man få fastighetsskatten till en taxebunden kostnad och om man sen tar ut ersättning efter "förbrukning" så skulle man ju kunna anse att lokalerna förbrukar skatten och att således är det endast lokalerna som får en kostnad större än 0 för den delen på avin.
Jag hittar dock inte tillbaka i brf-lagen för denna typ av tolkning (ej heller avgifter gällande förbrukning av telefoni som ändå står i våra stadgar från en stor Bostadsrättsorganisation). Det som tydligt står är att:
"Föreningen får i övrigt inte ta ut särskilda avgifter för åtgärder som föreningen ska vidta med anledning av denna lag eller någon annan författning."
Så jag håller mig till att föreningen ej får rakt vidarefakturera denna del som en rad på avgiften till innehavarna av brf-lokaler. Hur gör man då istället? Jo man inför 2st andelstal. Ett med insats för andel i föreningen och ett för andel av föreningens årsavgifter. Nu kan man sedan öka andelstalet för brf-lokalsinnehavarna och de kommer sedan lagenligt att indirekt betala en del av föreningens kostnader som motsvarar fastighetsskatten.
Då kommer man till om det är ok att ändra andelstalen på detta sätt. Här tror jag att man visst kan plocka ut fastighetsskatten och säga att den enbart ligger till grund för lokalernas andelstal (ren åsikt utan hänvisning till i lagtext etc). Men om man öppnar upp för det så öppnar man ju även upp för att föreningskostnader som inte kan ligga till grund för lokalerna undantas från just lokalerna. Typ den kommunala fastighetsavgiften per lägenhet.
Jag hoppas att mitt resonemangs logik är tillräckligt tydligt. Även för perserkungen
. Och för att vara tydlig så är mina enda kvalifikationer knappt läskunnig i Svenska.Dina tolkning är bättre än familjejuristens tolkning med sina 30 år, så känn dig stoltM merbanan skrev:Nja, jag tycker att följande är ett ganska tydligt sakligt argument. Dock så är det ju grunden till likhetsprincipen och det tvistas ju lite huruvida denna är tillämpbar i detta fall.
Men om vi tar stadgarna i min förening så hittar jag följande:
"Styrelsen kan besluta att i årsavgiften ingående ersättning för taxebundna kostnader såsom värme, varmvatten, renhållning, konsumtionsvatten, el, TV, bredband och telefoni ska erläggas efter förbrukning"
Så med lite tveksam tolkning skulle man få fastighetsskatten till en taxebunden kostnad och om man sen tar ut ersättning efter "förbrukning" så skulle man ju kunna anse att lokalerna förbrukar skatten och att således är det endast lokalerna som får en kostnad större än 0 för den delen på avin.
Jag hittar dock inte tillbaka i brf-lagen för denna typ av tolkning (ej heller avgifter gällande förbrukning av telefoni som ändå står i våra stadgar från en stor Bostadsrättsorganisation). Det som tydligt står är att:
"Föreningen får i övrigt inte ta ut särskilda avgifter för åtgärder som föreningen ska vidta med anledning av denna lag eller någon annan författning."
Så jag håller mig till att föreningen ej får rakt vidarefakturera denna del som en rad på avgiften till innehavarna av brf-lokaler. Hur gör man då istället? Jo man inför 2st andelstal. Ett med insats för andel i föreningen och ett för andel av föreningens årsavgifter. Nu kan man sedan öka andelstalet för brf-lokalsinnehavarna och de kommer sedan lagenligt att indirekt betala en del av föreningens kostnader som motsvarar fastighetsskatten.
Då kommer man till om det är ok att ändra andelstalen på detta sätt. Här tror jag att man visst kan plocka ut fastighetsskatten och säga att den enbart ligger till grund för lokalernas andelstal (ren åsikt utan hänvisning till i lagtext etc). Men om man öppnar upp för det så öppnar man ju även upp för att föreningskostnader som inte kan ligga till grund för lokalerna undantas från just lokalerna. Typ den kommunala fastighetsavgiften per lägenhet.
Jag hoppas att mitt resonemangs logik är tillräckligt tydligt. Även för perserkungen