Värt att byta elementen (bergvärme)?
Inspirerad av diskussion i den här tråden om olika typer av äldre och nya radiatorer till bergvärme väcktes en tanke i mitt huvud som jag känner att jag behöver reda ut.
Vi bor i en villa från 1935 som konverterades till bergvärme 2009, vilket var ett drygt halvår innan vi köpte huset. Den driftsattes nog bara av installatören med standardinställningar utan att tidigare ägare gjorde så mycket mer. Jag nördade ganska snabbt ner mig på värmepumpsforum efter inflytt och gjorde diverse justeringar i inställningar och på cirkulationspump för att få den att gå så optimalt som möjligt. Vi upptäckte dock första vintern att huset inte direkt är det varmaste i stan. Det är gammalt och dragigt och det är svårt att få någon vettig temperatur på bottenvåningen vintertid. Det kryper gärna neråt 18 grader eller ännu kallare när det blir tvåsiffrigt ute. Jag har gradvis justerat upp värmekurvan men det gör ingen större skillnad. Pumpen går utan tillskott större delen av tiden och är som jag förstått på gränsen till överdimensionerad för huset (det planerades utbyggnad innan det blev flytt istället). Som tur är har vi en kamin som vi eldar en hel del i och vi har vant oss vid att klä på oss och gå i tofflor
På övervåningen har vi inte alls samma problem. Där har vi termostaterna till hälften strypta och har ändå högre temperatur. Nedervåningen har öppen planlösning och 4 radiatorer, medan övervåningen har tre rum med en radiator i varje. Ca 50-60 m2 per våning. Det är dock olika typer av radiatorer. Samtliga på nedervåningen är av denna typ:
Medan övervåningen har såna gamla klassiska tjockare som man "ser igenom".
Skulle det vara möjligt att vinna värme och komfort på att byta radiatorer på nedervåningen till sådana som är anpassade för bergvärmesystem? Eller är det helt bortkastade pengar?
Kan tillägga att vi bytte alla fönster för två år sedan (behövdes då flera var ruttna), men det har inte haft någon markant påverkan på värmekomforten.
Under bottenvåningen finns också en källare med samma yta, där sitter endast ett element och vintertid håller den 8-10 grader...
Tacksam för åsikter och förslag
Vi bor i en villa från 1935 som konverterades till bergvärme 2009, vilket var ett drygt halvår innan vi köpte huset. Den driftsattes nog bara av installatören med standardinställningar utan att tidigare ägare gjorde så mycket mer. Jag nördade ganska snabbt ner mig på värmepumpsforum efter inflytt och gjorde diverse justeringar i inställningar och på cirkulationspump för att få den att gå så optimalt som möjligt. Vi upptäckte dock första vintern att huset inte direkt är det varmaste i stan. Det är gammalt och dragigt och det är svårt att få någon vettig temperatur på bottenvåningen vintertid. Det kryper gärna neråt 18 grader eller ännu kallare när det blir tvåsiffrigt ute. Jag har gradvis justerat upp värmekurvan men det gör ingen större skillnad. Pumpen går utan tillskott större delen av tiden och är som jag förstått på gränsen till överdimensionerad för huset (det planerades utbyggnad innan det blev flytt istället). Som tur är har vi en kamin som vi eldar en hel del i och vi har vant oss vid att klä på oss och gå i tofflor
På övervåningen har vi inte alls samma problem. Där har vi termostaterna till hälften strypta och har ändå högre temperatur. Nedervåningen har öppen planlösning och 4 radiatorer, medan övervåningen har tre rum med en radiator i varje. Ca 50-60 m2 per våning. Det är dock olika typer av radiatorer. Samtliga på nedervåningen är av denna typ:
Medan övervåningen har såna gamla klassiska tjockare som man "ser igenom".
Skulle det vara möjligt att vinna värme och komfort på att byta radiatorer på nedervåningen till sådana som är anpassade för bergvärmesystem? Eller är det helt bortkastade pengar?
Kan tillägga att vi bytte alla fönster för två år sedan (behövdes då flera var ruttna), men det har inte haft någon markant påverkan på värmekomforten.
Under bottenvåningen finns också en källare med samma yta, där sitter endast ett element och vintertid håller den 8-10 grader...
Tacksam för åsikter och förslag
Absolut att det kan löna sig komfortmässigt och säkerligen driftmässigt också!
Med hjälp av https://www.rinkabyror.se/artiklar/radiatorer/vattenburna-radiatorer/lenhovda-panelradiatorer/
Kan du kolla vad nuvarande element ger för effekt vid dt30 eller 50, men du får du komma ihåg om du räknar 30 eller 50 för att jämförelsen blir korrekt när du räknar på dom som ska ersätta.
Sen måste du räkna ut effektbehovet för dina rum.
Bra länk för att räkna, scrolla ner en bit bara
https://www.purmo.com/sv-se/the-indoors/dimensionering/dimensionering-av-oljefyllda-elradiatorer
Nu vet du förhoppningsvis ditt teoretiska effektbehov och vad dina element ger.
Då är det som dags att dimensionera elementen. Det kan fungera att bara byta dom du har mot större panelradiatorer av samma typ som du har. Exempelvis gå från enkel till dubbel.
Eller så byter du mot moderna typ kompakt. Finns i enkel, dubbel och trippelpanel.
Ser du att elementet blir löjligt stort för att täcka effektbehovet så kan du om möjligt komplettera med en till i det rummet.
Du bör dimensionera för dt30 för bäst ekonomi. Men det kan vara svårt med äldre hus, men det låter som att övervåningen med spillvärmen från nedervåningen tillsammans med många stora element kommer klara sig på lägre framledning än vad du kör idag för att klara uppvärmningen.
Så sikta på dt 30 tycker jag, kan bli så att du får sänka värmekurvan efter ingreppet för att inte få bastu i huset. Och det bör påverka driftskostnaderna positivt.
Med hjälp av https://www.rinkabyror.se/artiklar/radiatorer/vattenburna-radiatorer/lenhovda-panelradiatorer/
Kan du kolla vad nuvarande element ger för effekt vid dt30 eller 50, men du får du komma ihåg om du räknar 30 eller 50 för att jämförelsen blir korrekt när du räknar på dom som ska ersätta.
Sen måste du räkna ut effektbehovet för dina rum.
Bra länk för att räkna, scrolla ner en bit bara
https://www.purmo.com/sv-se/the-indoors/dimensionering/dimensionering-av-oljefyllda-elradiatorer
Nu vet du förhoppningsvis ditt teoretiska effektbehov och vad dina element ger.
Då är det som dags att dimensionera elementen. Det kan fungera att bara byta dom du har mot större panelradiatorer av samma typ som du har. Exempelvis gå från enkel till dubbel.
Eller så byter du mot moderna typ kompakt. Finns i enkel, dubbel och trippelpanel.
Ser du att elementet blir löjligt stort för att täcka effektbehovet så kan du om möjligt komplettera med en till i det rummet.
Du bör dimensionera för dt30 för bäst ekonomi. Men det kan vara svårt med äldre hus, men det låter som att övervåningen med spillvärmen från nedervåningen tillsammans med många stora element kommer klara sig på lägre framledning än vad du kör idag för att klara uppvärmningen.
Så sikta på dt 30 tycker jag, kan bli så att du får sänka värmekurvan efter ingreppet för att inte få bastu i huset. Och det bör påverka driftskostnaderna positivt.
Har din VP bara tillräcklig effekt för huset vilket den då verkar ha är det bara för dig att sätta in element som kan avge den vid den temperatur pumpen kan ge. Den typ du visar på bilden är avsedd och dimensionerad för högre framlednings och medeltemperatur än vad en VP kan ge och ska drivas vid. De har troligtvis satts in avsett för oljeeldning så du kan komma bra ut genom ett rätt utfört byte.
Tack för svar!
Om jag tolkar länkarna rätt så ger mina nuvarande element ca 2500w vid DT30 och ca 5000w vid DT50.
Husets energibehov enligt länken (antar att man kan översätta rakt av trots att den hänvisar till oljefylla elradiatorer?) är 84w x 60 kvm vilket blir ca 5000w.
Med bergvärme har jag väl knappast så mycket mer än DT30, den skickar ju sällan ut varmare vatten än 55 grader till elementen, oftast svalare än så)?
Rinkaby rör hade inte radiatorer i den storlek jag behöver (har rätt breda fönster), men hittade en del på Bygghemma. Bara som exempel ett som heter Thermopanel V4 som finns med både en, två och tre paneler. Blir inte riktigt klok på hur jag ska tolka effekten på dessa dock, den anges i tre olika värden i form av "60/45/20c", "55/45/20c" och "45/35/20c". Vad står detta för? Framledningstemp, rumstemp? Vilket värde ska jag titta på och varför?
Om jag tolkar länkarna rätt så ger mina nuvarande element ca 2500w vid DT30 och ca 5000w vid DT50.
Husets energibehov enligt länken (antar att man kan översätta rakt av trots att den hänvisar till oljefylla elradiatorer?) är 84w x 60 kvm vilket blir ca 5000w.
Med bergvärme har jag väl knappast så mycket mer än DT30, den skickar ju sällan ut varmare vatten än 55 grader till elementen, oftast svalare än så)?
Rinkaby rör hade inte radiatorer i den storlek jag behöver (har rätt breda fönster), men hittade en del på Bygghemma. Bara som exempel ett som heter Thermopanel V4 som finns med både en, två och tre paneler. Blir inte riktigt klok på hur jag ska tolka effekten på dessa dock, den anges i tre olika värden i form av "60/45/20c", "55/45/20c" och "45/35/20c". Vad står detta för? Framledningstemp, rumstemp? Vilket värde ska jag titta på och varför?
Tycker du ska titta på fördelning mellan planen så du justerar in flödet mindre till överplanet och mer till källaren innan du köper nya radiatorer eftersom du har överskott på övre planet.A A Haddock skrev:
Hur gör jag det annat än genom termostaterna? Jag har inga ventiler eller liknande någon annanstans...V växelventil skrev:
Källaren har ju bara ett litet element, så jag har svårt att tro att jag ska kunna få upp temperaturen mer där annat än om jag sätter in fler radiatorer.
A A Haddock skrev:
DT det är skillnaden mellan rumstemperatur och elementet. Så 20c i rummet och element 50 = DT30
När det gäller hur dom andra skriver sina uppgifter så är det framledning/retur temperatur/rumstemperatur
När du ska välja element då hade jag nog dimensionerat med 45/35/20.
I nödfall 55/45/20
Du fördelar flödet på returen.Om du tänker så här att du ställer 10 radiatorerna på rad så om man stryper returen på den radiatorn som ligger närmast värmepumpen så kommer flödet öka till nästa osv.Den radiator som ligger närmast pumpen behöver minst fläder för att räcka till radiator nr 10 .Mao så stryper du flödet på returen på radiator 1 och ökar på returen nr 10.Det blir samma sak på dom olika planenA A Haddock skrev:
Okej men är det bottenvåningen som är kall och övervåningen är du nöjd med värmen?A A Haddock skrev:
Ja exakt. Sen kyler ju säkert den kalla källaren ner bottenvåningen lite med. Men övervåningen har bra värme. Bottenvåningen är för kall trots fullt fräs på alla element. Källaren är kall för att det är en källare, och bara har ett element. Sen har jag en slinga som sticker iväg till ett vidbyggt garage (ombyggt till tvättstuga, gym och biorum) som är hopbyggt med huset med en hall. Där sitter en blandning av nyare radiatorer och ett par äldre tvåpanels. Där är värmen dock helt ok.V växelventil skrev:
Men hur stryper jag returen, genom att strypa termostaten? För något annat att strypa har jag inte.
Det verkar som att det inte syns så tydligt på bilden, men radiatorerna jag funderar på att byta är inte enkelpanel, utan det är två paneler.
På bilden du har lagt ut så ser du på returledningen, i botten på elementet, där finns det en mässingshatt. Tar du bort hatten med en skiftnyckel så skall det finnas en justering där under för en spårmejsel där man kan strypa flödet. Det är inte alltid den finns under locket. Ta bort den o kolla, lägg ut någon handduk tex under och runt när du tar bort locket, även om det finns en justering så brukar de läcka.
Där returen ansluter till radiatorn, det nedre röret, så sitter en strypventil. Justeringen sitter under locket.A A Haddock skrev:
Om du tittar på en radiator så har du tiilopp (röret som termostaten sitter på) och returen.På returen sitter ett gänget lock och under locket sitter en justerskruv och skruvar man den in så stryper du flödet och ökar(trycket) till nästa.A A Haddock skrev:
OBS Var försiktigt om du lossar locket för ibland så finns det ingen justerskruv utan man har helt enkelt tagit bort skruven och då sprutar det vatten.
Redigerat:
Tack för alla svar! Det ska definitivt testas och utvärderas under vintern innan jag lägger ut tiotusentals kronor på att byta ut elementen.
Ser man till vilket effektbehov huset antagligen har och vad befintliga element ger känns det tveksamt om det löser allt, men man vet ju aldrig
Ser man till vilket effektbehov huset antagligen har och vad befintliga element ger känns det tveksamt om det löser allt, men man vet ju aldrig