Hej elmontE elmont skrev:
Intressant, kanske lär jag mig något nytt
I mitt svar till Danieln84 har jag främst inriktat mig på hans ”två äldre frysboxar i källare och lada.”,
Det kan hända att det finns frysboxar, till hem, med ”en liten fläktkonvektor” eller värmeavgivning ”via delar av boxens ytterväggar”, men det har jag ännu inte sett. Vad jag vet så har det inte funnits med i de frysboxar (eller frysskåp) jag hitintills tittat på .
Det vanligaste är en passiv konvektor (ser nästan ut som ett värmeelement) på baksidan av frysskåp och frysboxar, dessutom avger kompressorn värme.
Av den anledningen så berättar t.ex. de som säljer frysskåp (pratade med en försäljare om det i förra veckan) att baksidan måste ha ventilering men att man kan bygga in frysskåpets båda sidor.
Kan du ge länkar till (och bilder på) frysboxar för hem, med de konstruktioner som du hänvisar till?
Hur vanliga är dessa?
De frysboxar som t.ex. finns i matvarubutiker är annorlunda konstruerade.
Jag skulle kunna skaka fram exempel men då det inte är mödan värt avstår jag, för mig spelar det ju ingen roll om du tror på mig eller ej. Men jag kan ju nämna en yta där man brukar avleda värme och det är sargen under locket. Det för att locket inte ska frysa fast
Det är inga problem. Det går utmärkt att spekulera i att det i framtiden kommer att bli mycket vanligare med elavbrott.Jonatan79 skrev:
Vad ska alla horders/nervklena människor diskutera om dom inser sanningen och statistiken över långa elavbrott
Hej elmontE elmont skrev:
Du skrev ”Det är mycket vanligt att värmeavgivningen INTE sker via en liten fläktkonvektor utan via delar av boxens ytterväggar, men det kanske du inte visste om?”
När jag frågar om belägg, (länkar, bilder) så svarar du; ”Jag skulle kunna skaka fram exempel men då det inte är mödan värt avstår jag, för mig spelar det ju ingen roll om du tror på mig eller ej.”
OM ”Det är mycket vanligt” så borde det inte vara svårt att visa belägg.
OM ”Det är mycket vanligt”, så borde de som säljer frysboxar skriva om det och jag har sökt men inte hittat det,
OM ”Det är mycket vanligt”, då borde t.ex. de, som säljer frysskåp påpeka detta gällande inbyggnad i t.ex. kök.
Sedan, så är det en dålig teknisk lösning, att ersätta värmeavgivarens (kondensorns) fria placering några cm från frysboxens baksida, där luftväxling lätt sker på kondensorns båda sidor, med en värmeavgivare (en kondensor) placerad mellan isoleringen och plåten frysboxens väggar där bara en sida av plåten kyls av den omgivande luften.
Jag är ytterst tveksam till att köpa en frysbox med den typen av lösning av kondensorns placering, tills jag ser siffror på att den fungerar lika bra som traditionella lösningar.
Du skriver vidare ” Men jag kan ju nämna en yta där man brukar avleda värme och det är sargen under locket. Det för att locket inte ska frysa fast”
Där handlar det inte om huvuddelen av kondensorns värmeavgivning utan bara en liten del.
Du skriver ” för mig spelar det ju ingen roll om du tror på mig eller ej”
Det är OK för mig.
Men det hör till kutym, bl.a. för trovärdigheten, att man bör kunna belägga det man påstår.
Finns lösningen är jag naturligtvis intresserad att läsa om den.
Men just nu tror jag inte att ”Det är mycket vanligt” med den lösningen.
Jag håller det så, tills du eller någon annan visat att ”Det är mycket vanligt”, med den lösningen.
Redigerat:
Visst är det tack och lov ovanligt med längre strömavbrott nu för tiden. Det händer då och då. Vi hade ett "strömavbrott light" för ett antal år sedan då en fas försvann i samband med en storm, en säkring hade gått i en transformator då två blankledningar slog ihop.
Tydligen var vi enda permanentboende som påverkades så vi prioriterades inte högt. Det var över 2 dygn den var borta.
Kyl och frys var ju inga problem men vattenpumpen (egen brunn) fick vi köra på elverk. Då hade vi vedeldning med självcirkulation så värme fick vi, men nu har vi bergvärme och den hade också varit satt ur spel.
Tydligen var vi enda permanentboende som påverkades så vi prioriterades inte högt. Det var över 2 dygn den var borta.
Kyl och frys var ju inga problem men vattenpumpen (egen brunn) fick vi köra på elverk. Då hade vi vedeldning med självcirkulation så värme fick vi, men nu har vi bergvärme och den hade också varit satt ur spel.
Den som står i källaren är en Cylinda från 70/80-tal, den verkar hyggligt isolerad.M Martin Lundmark skrev:Hej Danieln84
Min erfarenhet är att gamla boxar (40–50 år sedan) hade hyfsat bra isolering. Efter en period med sämre isolering (man strävade efter billigare boxar) så kom en period med bättre boxar igen på 1990 talet, när frågor om effektiv energianvändning började lyftas. Naturligtvis så har det hela tiden funnits en bredd på utbudet av boxar under alla dessa år, med olika bra isolering.
Man får observera tillverkarens anvisningar gällande omgivningstemperatur där man placerar en frysbox, i vissa fall försämras t.ex. smörjförmågan i kompressorn vid kyla.
Se vidare; ”Varför tål inte miljövänliga frysar kyla?”
[länk]
Om jag flyttar den frysbox jag skrev om i inlägget #384, som nu står i ett rum med +20 graders omgivningstemperatur till en lokal med +10 graders omgivningstemperatur då minskar energianvändningen grovt räknat med ca 25 %, Det beror att temperaturskillnaden som tidigare var ca 40 grader, (-18 grader i boxen och + 20 grader i rummet) nu är ca 30 grader (-18 grader i boxen och + 10 grader i rummet). Skillnaden 30/40 = 0,75 innebär (teoretiskt) att värmeflödet genom isoleringen minskar med 25%.
Ökar du isoleringen till det dubbla, så minskar värmeflödet med 50 %. Om du sedan, både flyttar frysboxen till ett kallare utrymme och dessutom dubblerar isoleringen då minskar värmeflödet (teoretiskt) till 0,75x0,5 = 0,375 d.v.s. minskar till nästan en tredjedel.
En tredjedel av värmeflödet, innebär t.ex. att en frysbox som klarar en dag nu klarar tre dagar och att elanvändningen blir ca en tredjedel.
Det är enklare att extraisolera en frysbox än ett frysskåp. Man kan använda 5–15 cm frigolit och/eller betongtäckmatta (liknar liggunderlag) som t.ex. finns i 2 m bredd.
Med frigolit bygger man en låda runt frysboxen där locket är av frigolit, betongtäckmatta eller t.ex. gamla täcken som läggs över lådan, och man ställer även frysboxen på frigolt.. Det är viktigt att helt undvika att täcka för, den delen där kompressorn och elementen för värmeavgivning är placerade. (sitter oftast på baksidan). En bra luftcirkulation där minskar frysboxens elenergianvändning.
Betongtäckmatta kan "lindas" runt frysboxen och fästas med spännband
Mäter man energiåtgången före/efter med en energimätare (t.ex. i elkontakten) så ser man resultatet. I avsaknad av elmätare kan man även mäta kompressorns drifttid gentemot paustiden och jämföra före efter åtgärd (se grafen i inlägget #384).
Det går även att använda tre termometrar (en i frysboxen, en mellan frysboxens isolering och den extra isoleringen och en för rumstemperaturen), och därigenom bedöma värmeflödet. Är temperaturen i frysboxen -18 grader, rumstemperaturen +20 grader och temperaturen mellan frysboxens isolering och den extra isoleringen 0 grader då har man (approximativt) dubblerat isoleringen.
Hoppas det blev begripligt.
Den i ladan är däremot sämre, det blir kondens på locket vilket tyder på att locket är kallt på utsidan. Jag tror den är från tidigt 90-tal. Den drar dock mindre ström än den i källaren. Även på sommaren när det är varmt ute konstigt nog.
Båda har freon (R12 tror jag) som köldmedium och ska klara att stå kallt.
Beroende på när strömavbrottet inträffar kanske jag kan plocka över och enbart använda en box, men för tillfället är båda rätt så fulla.
Renoveringsnovis
· skaraborg
· 286 inlägg
Vintertid kan man förvara frysvaror utomhus i typ dynboxar bara det är konstant minusgrader.Scouten skrev: