Elavbrott, hur gör man, klarar man en vecka?

[Nilsson i Boda]

Hej,

Jag är inte klar med min reservkraftsanläggning. Men eftersom jag har ved, reservelverk, bränsle och batterier etc. så har jag sett till att jag kan nyttja dessa saker redan denna vinter.

Två spisinsatser och omvandlare till cirkulationspump värmer huset och cirkulerar vattnet i elementen, det senare för att undvika frysrisk.

Jag har både ett antal blybatterier (12 V) och ett antal lithiumbatteri (18 V) avsedda för batteriverktyg som båda via olika typer av omvandlare kan driva cirkulationspump, datorer, belysning etc.

Kyl och frys klarar enligt tillverkaren 24 timmars strömavbrott det innebär att jag skulle kunna starta elverket 1–4 ggr per dygn och hålla dessa kalla. Samtidigt kan jag då ladda den batterikapacitet jag tagit ur mina batterier.

Den jordlina som jag lade runt huset tillsammans med anslutningar mot inkommande jordplint och armering mm. i huset kan jag nu använda som jordtag till elverket. Med ett antal gummikablar, och grenuttag kan jag skapa ett separat (reservkrafts)elnät för de enheter som behöver elkraft.

Hur det kommer att se ut när anläggningen är ”mer färdig” vet jag inte men jag ser i alla fall till att jag klarar (har beredskap för) ett överraskande strömavbrott.

Blir det ett strömavbrott så kommer det säkert fram, vad jag missat i planeringen.

Har ni ”bra beredskap” inför denna vinter?

Jag har en liten solpanel som håller ett bilbatteri ständigt uppladdat, jag har det bara som reserv.
Verktyg är bra att ha. Flera sågblad. Flera yxor mm.

 

[Andreas_kalmar]

Finns några mindre elverk men det mesta handlar nog om anpassa sej till ett mindre modernt liv

 

[Nilsson i Boda]

Finns några mindre elverk men det mesta handlar nog om anpassa sej till ett mindre modernt liv

Det slog mig att en sak som är mycket viktig. Jag blev isolerad av olika orsaker, och under denna isolering träffade jag inte en människa. Det var faktiskt ganska hårt. Så det är inte bara grejor det gäller utan mänsklig kontakt. Så man borde om det händer något, att man har en grupp med människor i sin omgivning.

 

[Martin Lundmark]

Jag har en liten solpanel som håller ett bilbatteri ständigt uppladdat, jag har det bara som reserv.
Verktyg är bra att ha. Flera sågblad. Flera yxor mm.

Hej Nilsson i Boda

Låter förståndigt.

Vill man försöka klara ett överraskande strömavbrott, då kan man inte vänta med att förbereda sig till tidpunkten, när strömavbrottet kommer.

Det är förståndigt att ha ”bilbatteri ständigt uppladdat” och att ha en solpanel som kan fylla på.

Jag har tre blybatterier som jag håller laddade, och nu har jag fått tag i en batteriladdare på totalt 30 A laddström (samt underhållsladdning) som samtidigt kan fördelas till mina tre batterier.

Vid strömavbrott kommer bensingeneratorn (via den batteriladdaren och en till batteriladdare på 25 A) att återladda batterierna med jämna mellanrum. Tanken är att belasta generatorn med 1–1,5 kW vid varje ”körning” detta för att minimera bränsleåtgången.

Kyl/frys klarar enligt tillverkaren 24 tim. strömavbrott och det kan rimligen vara lämpligt att starta elverket 1–4 ggr/dygn, för att hushålla med bränslet.

 

[civilingenjören]

En frekvensomriktare kan matas med enfas och leverera en symmetrisk trefasspänning till elmotorn.

Varför inte koppla in kyl/frys på 3-fas som alla har hemma?

Dags att lagstifta att alla telestationer i glesbygd skall ha backup i form av tändkulemotor som lämpligen drivs av spillolja, trätjära eller tallolja eller vilken näring som nu är vanlig i området

 

[GVR4]

Nu för tiden finns ju portabla batterier förberedda för solpaneler komplett med inbyggd inverter. Och har man inte solpaneler borde man väl kunna använda bilen för att ladda.

Själv har jag ett solcellsystem i snickarboden som kan producera ca 1kwh om dagen vilket skulle räcka till att hålla kyl och frys igång. Har en 2kw inverter med ful-el för spisplatta t.ex. och en 350w inverter med fin-el för känsliga saker.

 

[Anonymiserad 122206]

Hej,

Jag är inte klar med min reservkraftsanläggning. Men eftersom jag har ved, reservelverk, bränsle och batterier etc. så har jag sett till att jag kan nyttja dessa saker redan denna vinter.

Två spisinsatser och omvandlare till cirkulationspump värmer huset och cirkulerar vattnet i elementen, det senare för att undvika frysrisk.

Jag har både ett antal blybatterier (12 V) och ett antal lithiumbatteri (18 V) avsedda för batteriverktyg som båda via olika typer av omvandlare kan driva cirkulationspump, datorer, belysning etc.

Kyl och frys klarar enligt tillverkaren 24 timmars strömavbrott det innebär att jag skulle kunna starta elverket 1–4 ggr per dygn och hålla dessa kalla. Samtidigt kan jag då ladda den batterikapacitet jag tagit ur mina batterier.

Den jordlina som jag lade runt huset tillsammans med anslutningar mot inkommande jordplint och armering mm. i huset kan jag nu använda som jordtag till elverket. Med ett antal gummikablar, och grenuttag kan jag skapa ett separat (reservkrafts)elnät för de enheter som behöver elkraft.

Hur det kommer att se ut när anläggningen är ”mer färdig” vet jag inte men jag ser i alla fall till att jag klarar (har beredskap för) ett överraskande strömavbrott.

Blir det ett strömavbrott så kommer det säkert fram, vad jag missat i planeringen.

Har ni ”bra beredskap” inför denna vinter?

Det där måste vara en rejäl tankevurpa. När kyl och frys gått i vanlig drift, kan de klara 24 timmar utan ström, om de inte öppnas. Dock stiger temperaturen hela tiden och efter ett dygn, så tar det nog ett dygn att få ner temperaturen på allt i frysen igen, innan den klarar längre tid utan ström, så du får nog räkna med mer eller mindre konstant elförsörjning av dem.

 

[Martin Lundmark]

Varför inte koppla in kyl/frys på 3-fas som alla har hemma?

Hej civilingenjören

Hur tänkte du nu?

De kyl/frys som jag hitintills har köpt till huset har haft enfasanslutning.

För att skapa ett roterande flöde i drivmotorn är den utförd för tre faser (med 230 V huvudspänning) och anslutna till en fas antingen med hjälp av en kondensator eller med en frekvensomriktare.

Hur skulle jag ansluta den till 3-fas (med 400 V huvudspänning)?

Hur underlättar den ombyggnaden, problematiken med att klara strömavbrott?

 

[Martin Lundmark]

Det där måste vara en rejäl tankevurpa. När kyl och frys gått i vanlig drift, kan de klara 24 timmar utan ström, om de inte öppnas. Dock stiger temperaturen hela tiden och efter ett dygn, så tar det nog ett dygn att få ner temperaturen på allt i frysen igen, innan den klarar längre tid utan ström, så du får nog räkna med mer eller mindre konstant elförsörjning av dem.

Hej Scouten

Du skriver ” Dock stiger temperaturen hela tiden och efter ett dygn, så tar det nog ett dygn att få ner temperaturen på allt i frysen igen”

Jag tror det går betydligt fortare.

En frysbox som, i det statiska fallet (utan infrysning och öppning av locket), skall hålla -18 grader kyla i ett rum med +20 grader omgivningstemperatur behöver via kompressorn tillföra den effekt som ”läcker ut genom frysboxens isolering.

Vi kan, lätt i ett hem, mäta den elektriska effekt som tillförs drivmotorn men, (om man inte är i ett mätlaboratorium), är det är svårare att mäta ”effektläckaget” genom isoleringen.

En svårighet är att effektläckaget genom isoleringen varierar med temperaturskillnaden inne/utanför frysboxen (går snabbare vid högre temperaturskillnad), och det gör även motorns/kompressorns verkningsgrad.

När vi nu, på ett förenklat sätt, skall beskriva vad som händer när en frysbox, blir strömlös ett tag, så finns alltså ett antal approximeringar, men principen stämmer.

När man anger att en frysbox klarar 24 timmar så brukar man ange tiden att frysboxens temperatur ändras från – 18 till – 9 grader.

När strömmen bryts till frysboxen uppstår en energiskuld (inne i frysboxen) som måste tas igen för att frysboxens temperatur skall återgå till -18 grader igen.

Vi skall nu beräkna den energiskulden på matningen till kompressorn med, väl medveten om de approximationer som finns (och som jag tidigare angett) gällande effektläckagets temperaturberoende och motorns/kompressorns verkningsgrad.



Ovanstående graf är en dygnsmätning på en frysbox med on/off styrning. Varje cykel tar ca 1 timme (ca 24/dygn) och medeleffekten över ett dygn är 28,4W, innebärande en energi på 0,682 Wh. Motorn är på i ca 18 minuter med en medeleffekt på ca 93.3 W och har en paus på 43 minuter.

Går motorn kontinuerligt med medeleffekten 93,3 W så levereras dygnsenergin, 0,682 Wh på 682/93,3 = 7,3 timmar, d.v.s. ca 30 % driftstid per dygn.

Gör jag fyra ”återladdningar” per dygn av frysen så skulle drifttiden kunna vara mindre än två tim/tillfälle.

Frysbox med inverter (varvtalsstyrning) har en ytterligare reglerkrets som försvårar motsvarande mätning. Men t.ex. genom att placera en temperaturgivare inne i en frysbox och simulera olika långa strömavbrott och studera det tid det tar att återhämta temperaturen så kan man få bättre data för den utrustningen.

 

[Danieln84]

Hur är det med äldre kontra nyare frysar?

Jag har ett nytt frysskåp i köket och två äldre frysboxar i källare och lada. Dessa drar ca 115w vardera när kompressorn går.

Jag tar hand om en del kött då jag är jägare och stoppar relativt ofta ner 15-20kg kött som då håller 6-10 plusgrader.

Jag upplever att det går betydligt fortare att frysa in i de äldre frysboxarna (å andra sidan har de säkert mer läckage / sämre isolerade). Det skulle kanske innebära att det går snabbare att få ner en äldre frysbox i temp vid elverksdrift?

Jag har tidigare haft frysboxarna ställda på -30 för att ha mer marginal vid strömavbrott, men nu när jag har elverk har jag skruvat upp dem till -18 igen för att spara ström.

 

[Anders_Nilsson]

Hur är det med äldre kontra nyare frysar?

Jag har ett nytt frysskåp i köket och två äldre frysboxar i källare och lada. Dessa drar ca 115w vardera när kompressorn går.

Jag tar hand om en del kött då jag är jägare och stoppar relativt ofta ner 15-20kg kött som då håller 6-10 plusgrader.

Jag upplever att det går betydligt fortare att frysa in i de äldre frysboxarna (å andra sidan har de säkert mer läckage / sämre isolerade). Det skulle kanske innebära att det går snabbare att få ner en äldre frysbox i temp vid elverksdrift?

Jag har tidigare haft frysboxarna ställda på -30 för att ha mer marginal vid strömavbrott, men nu när jag har elverk har jag skruvat upp dem till -18 igen för att spara ström.

Är det golvfrysar kan de mycket väl vara bättre isolerade än dagens stående skåp. Stående skåp är gjorda för att få in så mycket som möjligt i ett modulmått på 60 cm medans golvfrysar alltid gjorts med tjock isolering och mindre hänsyn till hur stora de är för en given innervolym.

 

[Martin Lundmark]

Hur är det med äldre kontra nyare frysar?

Jag har ett nytt frysskåp i köket och två äldre frysboxar i källare och lada. Dessa drar ca 115w vardera när kompressorn går.

Jag tar hand om en del kött då jag är jägare och stoppar relativt ofta ner 15-20kg kött som då håller 6-10 plusgrader.

Jag upplever att det går betydligt fortare att frysa in i de äldre frysboxarna (å andra sidan har de säkert mer läckage / sämre isolerade). Det skulle kanske innebära att det går snabbare att få ner en äldre frysbox i temp vid elverksdrift?

Jag har tidigare haft frysboxarna ställda på -30 för att ha mer marginal vid strömavbrott, men nu när jag har elverk har jag skruvat upp dem till -18 igen för att spara ström.

Hej Danieln84

Min erfarenhet är att gamla boxar (40–50 år sedan) hade hyfsat bra isolering. Efter en period med sämre isolering (man strävade efter billigare boxar) så kom en period med bättre boxar igen på 1990 talet, när frågor om effektiv energianvändning började lyftas. Naturligtvis så har det hela tiden funnits en bredd på utbudet av boxar under alla dessa år, med olika bra isolering.

Man får observera tillverkarens anvisningar gällande omgivningstemperatur där man placerar en frysbox, i vissa fall försämras t.ex. smörjförmågan i kompressorn vid kyla.

Se vidare; ”Varför tål inte miljövänliga frysar kyla?”
https://www.nyteknik.se/popularteknik/varfor-tal-inte-miljovanliga-frysar-kyla-6369957

Om jag flyttar den frysbox jag skrev om i inlägget #384, som nu står i ett rum med +20 graders omgivningstemperatur till en lokal med +10 graders omgivningstemperatur då minskar energianvändningen grovt räknat med ca 25 %, Det beror att temperaturskillnaden som tidigare var ca 40 grader, (-18 grader i boxen och + 20 grader i rummet) nu är ca 30 grader (-18 grader i boxen och + 10 grader i rummet). Skillnaden 30/40 = 0,75 innebär (teoretiskt) att värmeflödet genom isoleringen minskar med 25%.

Ökar du isoleringen till det dubbla, så minskar värmeflödet med 50 %. Om du sedan, både flyttar frysboxen till ett kallare utrymme och dessutom dubblerar isoleringen då minskar värmeflödet (teoretiskt) till 0,75x0,5 = 0,375 d.v.s. minskar till nästan en tredjedel.

En tredjedel av värmeflödet, innebär t.ex. att en frysbox som klarar en dag nu klarar tre dagar och att elanvändningen blir ca en tredjedel.

Det är enklare att extraisolera en frysbox än ett frysskåp. Man kan använda 5–15 cm frigolit och/eller betongtäckmatta (liknar liggunderlag) som t.ex. finns i 2 m bredd.

Med frigolit bygger man en låda runt frysboxen där locket är av frigolit, betongtäckmatta eller t.ex. gamla täcken som läggs över lådan, och man ställer även frysboxen på frigolt.. Det är viktigt att helt undvika att täcka för, den delen där kompressorn och elementen för värmeavgivning är placerade. (sitter oftast på baksidan). En bra luftcirkulation där minskar frysboxens elenergianvändning.

Betongtäckmatta kan "lindas" runt frysboxen och fästas med spännband

Mäter man energiåtgången före/efter med en energimätare (t.ex. i elkontakten) så ser man resultatet. I avsaknad av elmätare kan man även mäta kompressorns drifttid gentemot paustiden och jämföra före efter åtgärd (se grafen i inlägget #384).

Det går även att använda tre termometrar (en i frysboxen, en mellan frysboxens isolering och den extra isoleringen och en för rumstemperaturen), och därigenom bedöma värmeflödet. Är temperaturen i frysboxen -18 grader, rumstemperaturen +20 grader och temperaturen mellan frysboxens isolering och den extra isoleringen 0 grader då har man (approximativt) dubblerat isoleringen.

Hoppas det blev begripligt.

 

[elmont]

Bygger man in frysboxen nog mycket kommer den att ha svårt att bli av med den värme som ska transporteras ut fån insidan till rummet. Så att bara isolera in en frysbox är en dålig ide. Dom värmeavgivande ytorna ska ha så bra ventilation som möjligt.

 

[Martin Lundmark]

Bygger man in frysboxen nog mycket kommer den att ha svårt att bli av med den värme som ska transporteras ut fån insidan till rummet. Så att bara isolera in en frysbox är en dålig ide. Dom värmeavgivande ytorna ska ha så bra ventilation som möjligt.

Hej elmont

Jag skrev tydligt om, att se till att kompressorns värmeavgivning inte hindras av den extra isoleringen, i mitt inlägg; ”Det är viktigt att helt undvika att täcka för, den delen där kompressorn och elementen för värmeavgivning är placerade. (sitter oftast på baksidan). En bra luftcirkulation där minskar frysboxens elenergianvändning.”

 

[elmont]

Det är mycket vanligt att värmeavgivningen INTE sker via en liten fläktkonvektor utan via delar av boxens ytterväggar, men det kanske du inte visste om?