Vägförening har åsikter

[David lager]

Hej,
Vi bor på näst högsta punkten av vägen, ska förstora vår parkering men behålla samma infart som idag har en naturlig sluttning mot tomten.
Vägföreningen vill att vi ska gräva ner en vägtrumma, samt gräva upp en grop för hantering av dagvatten.
Tomtgränsen sträcker sig 30m, och vi har inget dike. Läser vi stadgarna så står det att en vägtrumma krävs under ett dike.

Vi förstår att det inte är en stor kostnad att gå med på förslaget, men vi tycker det låter ologiskt - varför ska vi skapa ett dike som vi inte behöver? Vattnets naturliga väg rör sig ändå in mot vår tomt och ner mot sluttningen som tar vattnet till skogen. Vi har även inte haft några problem med föreningens vatten i mer än 20år, grannen har ingen vägtrumma.

Vad tycker ni?

 

[Nötegårdsgubben]

Låter som om föreningen har för avsikt att förbättra vägen, och då är det väl bra att ni lägger ner en trumma om ni ändå gräver.

Bor ni på näst högsta punkten har ni antingen en granne åt ena hållet varifrån det rinner vatten eller (om det är flera höjder) har grannar åt båda håll som får del av ert vatten. Oavsett vilket rinner det ju vatten från er del av vägen mot någon annan (även om det mesta kanske rinner ner på er tomt).

Jag tycker föreningens krav verkar rimliga, och bara är att följa. Och även om det i teorin skulle vara så att behovet inte finns just hos er, så kostar det nog mer tid och energi för de frivilliga som driver föreningen att konstatera det än det gör för er att gräva ner ett plaströr.

 

[Claes Sörmland]

Enklast är bara att komma överens men eftersom vi är i juridikforum kan man ju fundera på lagstiftningen.

Anläggningslagen anger att till vägen hör övriga väganordningar som behövs för vägens bestånd, drift och brukande.



I propositionstexten nämns explicit vägdiken och trummor som exempel på sådana väganordningar. D v s det är samfällighetsföreningen som ansvarar för vägens förvaltning som ska bekosta läggning av och drift av vägdike och trummor.

Ingår då även diken och trummor som hör till utfarter till väganläggningen? Det verkar som att din förening menar (i sina stadgar) att så inte är fallet. Jag tror att de enligt anläggningslagen gör det även om många vägföreningar följer en annan tradition. (Så även min!) Det är så att säga rätt irrationellt om varje enskild medlem ska ordna med sin egen vägstrumma den dag man göra lite mer rejäla arbeten på vägen. Och dessutom blir det som du har konstaterat rätt olika standard när alla lägger eller inte lägger olika sorters trummor efter eget huvud.

 

[Claes Sörmland]

Jag tar dagvattnet i ett separat inlägg. Vägföreningen får inte leda in vägens dagvatten på din tomt utan särskild rättighet eller överenskommelse med dig. Du får inte leda ut din tomts dagvatten i vägområdet, t ex ett vägdike, utan särskild rättighet. Vägföreningen är troligen förhindrad av samfällighetslagen att hantera ditt dagvatten i alla fall om ändamålet med gemensamhetsanläggningen är vägar och inte dagvatten.

 

[fsn]

Enklast är bara att komma överens men eftersom vi är i juridikforum kan man ju fundera på lagstiftningen.

Anläggningslagen anger att till vägen hör övriga väganordningar som behövs för vägens bestånd, drift och brukande.

[bild]

I propositionstexten nämns explicit vägdiken och trummor som exempel på sådana väganordningar. D v s det är samfällighetsföreningen som ansvarar för vägens förvaltning som ska bekosta läggning av och drift av vägdike och trummor.

Ingår då även diken och trummor som hör till utfarter till väganläggningen? Det verkar som att din förening menar (i sina stadgar) att så inte är fallet. Jag tror att de enligt anläggningslagen gör det även om många vägföreningar följer en annan tradition. (Så även min!) Det är så att säga rätt irrationellt om varje enskild medlem ska ordna med sin egen vägstrumma den dag man göra lite mer rejäla arbeten på vägen. Och dessutom blir det som du har konstaterat rätt olika standard när alla lägger eller inte lägger olika sorters trummor efter eget huvud.

Jag tror inte du har rätt här. I varje Samfällighets anläggningsbeslut framgår det troligtvis vilka diken som samfälligheten förvaltar. Ofta är diken utmed fastigheter inte förvaltade av samfälligheten utan en förutsättning för fastighetsägarna för att hantera sitt dagvatten. I detta fallet låter det dock som att det är samfälligheten som står för belastningen som det nu är så att vattnets väg är från vägen in mot TS fastighet och då är det ju samfälligheten som skall stå för kostnaden.

 

[Nötegårdsgubben]

Fast läser ni inte frågan som att TS ska göra om sin parkering (och eventuellt även infart, även om denna inte ska flyttas eller breddas)? Jag tycker att det verkar klokt att i samband med det i så fall lägga ett rör under infarten för att förenkla för den dikning som samfälligheten ändå borde göra.

Rent tekniskt är det kanske inte TS ansvar, men samordningsvinsten skulle sannolikt vara väldigt stor.

 

[Claes Sörmland]

Jag tror inte du har rätt här. I varje Samfällighets anläggningsbeslut framgår det troligtvis vilka diken som samfälligheten förvaltar. Ofta är diken utmed fastigheter inte förvaltade av samfälligheten utan en förutsättning för fastighetsägarna för att hantera sitt dagvatten. I detta fallet låter det dock som att det är samfälligheten som står för belastningen som det nu är så att vattnets väg är från vägen in mot TS fastighet och då är det ju samfälligheten som skall stå för kostnaden.

Hur detaljerade anläggningsbeslut är kan variera stort. Jag tror att de ofta är mycket skissartade eftersom de anläggningsbeslut som jag har sett har varit det. Så att enskilda diken ens är upptagna kan man inte räkna med. Dessutom behövs ju inte den detaljrikedomen p g a 46 § anläggningslagen vad gäller väganläggningar.

Visst kan det finns diken med syfte att hantera dagvatten i form av en gemensamhetsanläggning med det ändamålet. Men då är dessa diken per definition inte en del av väganläggningen, utan av en gemensamhetsanläggning för att hantera just dagvatten. Men det kan ju inte vara fallet i TS scenario eftersom inga diken finns.

Jag delar som sagt din bedömning att detta formellt är vägföreningens problem och kostnad som ska finansieras kollektivt.

 

[David lager]

Hur detaljerade anläggningsbeslut kan variera stort. Jag tror att de ofta är de mycket skissartade eftersom de anläggningsbeslut som jag har sett har varit det. Så att enskilda diken ens är upptagna kan man inte räkna med. Dessutom behövs ju inte den detaljrikedomen p g a 46 § anläggningslagen vad gäller väganläggningar.

Visst kan det finns diken med syfte att hantera dagvatten i form av en gemensamhetsanläggning med det ändamålet. Men då är dessa diken per definition inte en del av väganläggningen, utan av en gemensamhetsanläggning för att hantera just dagvatten. Men det kan ju inte vara fallet i TS scenario eftersom inga diken finns.

Jag delar som sagt din bedömning att detta formellt är vägföreningens problem och kostnad som ska finansieras kollektivt.

Hur detaljerade anläggningsbeslut kan variera stort. Jag tror att de ofta är de mycket skissartade eftersom de anläggningsbeslut som jag har sett har varit det. Så att enskilda diken ens är upptagna kan man inte räkna med. Dessutom behövs ju inte den detaljrikedomen p g a 46 § anläggningslagen vad gäller väganläggningar.

Visst kan det finns diken med syfte att hantera dagvatten i form av en gemensamhetsanläggning med det ändamålet. Men då är dessa diken per definition inte en del av väganläggningen, utan av en gemensamhetsanläggning för att hantera just dagvatten. Men det kan ju inte vara fallet i TS scenario eftersom inga diken finns.

Jag delar som sagt din bedömning att detta formellt är vägföreningens problem och kostnad som ska finansieras kollektivt.

De vill att vi ska bekosta arbetet, men att de sedan besiktar och tar över framtida kostnader (om jag förstått dem rätt).


Så här skriver de i deras stadgar:
”Föreningen har rådighet över vägområdet, d v s även området mellan vägen och tomtgräns där fastighetsägaren har ett obestridligt ansvar att omhänderta vatten som strömmar ut från fastigheten samt att skydda vägen från detta vatten”

Hur skulle ni lägga upp det på ett pedagogiskt sätt förklara vad detta skyldighet är och vad vi måste/ måste inte gå med på?

 

[David lager]

Låter som om föreningen har för avsikt att förbättra vägen, och då är det väl bra att ni lägger ner en trumma om ni ändå gräver.

Bor ni på näst högsta punkten har ni antingen en granne åt ena hållet varifrån det rinner vatten eller (om det är flera höjder) har grannar åt båda håll som får del av ert vatten. Oavsett vilket rinner det ju vatten från er del av vägen mot någon annan (även om det mesta kanske rinner ner på er tomt).

Jag tycker föreningens krav verkar rimliga, och bara är att följa. Och även om det i teorin skulle vara så att behovet inte finns just hos er, så kostar det nog mer tid och energi för de frivilliga som driver föreningen att konstatera det än det gör för er att gräva ner ett plaströr.

Vi gräver ner ett plaströr vid infarten. Då marknivån på tomten efter parkeringen kommer att höjas i nivå med vägen så kommer det inte finnas någon naturlig väg för vattnet att fortsätta ner från plaströret. Utan vattnet går in i plaströr - 1,5m från röret sätts det stop. Är det fortfarande en rimlig lösning?

 

[Claes Sörmland]

De vill att vi ska bekosta arbetet, men att de sedan besiktar och tar över framtida kostnader (om jag förstått dem rätt).

Det står er fritt att göra den överenskommelsen och satt jag i styrelsen skulle jag också börja med det upplägget, det är ju ekonomiskt gynnsamt för samfälligheten.

Så här skriver de i deras stadgar:
”Föreningen har rådighet över vägområdet, d v s även området mellan vägen och tomtgräns där fastighetsägaren har ett obestridligt ansvar att omhänderta vatten som strömmar ut från fastigheten samt att skydda vägen från detta vatten”

Förutom den stolpiga svenskan så ser det lagligt och korrekt ut. Föreningen ansvarar för vägområdet. Fastighetsägaren har inte rätt att leda ut tomtens dagvatten till väganläggningen.

Hur skulle ni lägga upp det på ett pedagogiskt sätt förklara vad detta skyldighet är och vad vi måste/ måste inte gå med på?

Enklast är att inte gå in i den diskussionen alls, det riskerar bara att bli en massa missförstånd och principdiskussioner.

Håll dig på din tomt där du bestämmer själv. Led inte ut tomtens dagvatten på vägen (inget fall utåt). När grävmaskinen väl är där och arbetet på tomten är i gång erbjud vägföreningens att du kan lägga ned en viss trumma på din bekostnad under den gamla utfarten som du skänker till föreningen. Det är ett take it, or leave it, ingen lek med besiktningar. Det blir ju kostsamt för dig att etablera en grävare igen om föreningen vid besiktning senare inte skulle gilla trummans utförande. Vill föreningens styrelse absolut ha besiktningar och strula så blir det helt enkelt inget och samfälligheten får helt själva sköta vägområdet som åligger den enligt anläggningslagen.

 

[Nötegårdsgubben]

Vi gräver ner ett plaströr vid infarten. Då marknivån på tomten efter parkeringen kommer att höjas i nivå med vägen så kommer det inte finnas någon naturlig väg för vattnet att fortsätta ner från plaströret. Utan vattnet går in i plaströr - 1,5m från röret sätts det stop. Är det fortfarande en rimlig lösning?

Ja, det tycker jag nog. Men då utifrån perspektivet att det ändå måste dikas, och att stoppet 1,5 meter från röret inte borde vara permanent.

Men sen kan man förstås vända på frågan om man vill. Om er fastighet alltid legat lägre än vägen och överskottsvattnet från vägen därmed kunnat rinna ner på den har ni förstås ett rimligt krav att ställa på att dagvattnet från vägen inte får fylla er fastighet, utan måste tas omhand inom vägområdet. Det är inte en orimlig position. Och om avrinning inte går blir det ännu tydligare att vägen måste dikas.

Se det som en förhandling med en part du huvudsakligen delar intressen med:

”Ja, vi lkan lägga ett rör under vår infart, men för att vi ska göra det kräver vi att föreningen förbinder sig att dika vägen på vår sida, då dagvatten redan nu tränger in till oss, och nyttan med röret vore noll om det inte också anläggs ett dike.”

Men som sagt, glöm inte att ni har rätt lika mål. Det är inte givet att det är meningsfullt att försöka vinna fullt ut.

 

[fsn]

Det står er fritt att göra den överenskommelsen och satt jag i styrelsen skulle jag också börja med det upplägget, det är ju ekonomiskt gynnsamt för samfälligheten.



Förutom den stolpiga svenskan så ser det lagligt och korrekt ut. Föreningen ansvarar för vägområdet. Fastighetsägaren har inte rätt att leda ut tomtens dagvatten till väganläggningen.





Enklast är att inte gå in i den diskussionen alls, det riskerar bara att bli en massa missförstånd och principdiskussioner.

Håll dig på din tomt där du bestämmer själv. Led inte ut tomtens dagvatten på vägen (inget fall utåt). När grävmaskinen väl är där och arbetet på tomten är i gång erbjud vägföreningens att du kan lägga ned en viss trumma på din bekostnad under den gamla utfarten som du skänker till föreningen. Det är ett take it, or leave it, ingen lek med besiktningar. Det blir ju kostsamt för dig att etablera en grävare igen om föreningen vid besiktning senare inte skulle gilla trummans utförande. Vill föreningens styrelse absolut ha besiktningar och strula så blir det helt enkelt inget och samfälligheten får helt själva sköta vägområdet som åligger den enligt anläggningslagen.

På samma sätt har samfälligheten inte rätt att leda in vatten från vägen till fastigheten. Lite lurigt ibland, vi har haft fastighetsägare som grävt ner sig under vägnivå för att sänka ner ett garage för att kunna bygga lägenhet ovanpå garaget och inte helt oväntat så rinner det in vatten från vägen till garaget via infarten. Vatten som fastighetsägaren absolut vill att vägföreningen skall ta hand om. Men Lantmäteriet hade bra med sunt förnuft och talade om att det ligger i sakens natur att vatten rinner neråt och att detta borde ha hanterats av fastighetsägaren vid projektering.

 

[merbanan]

Nu är det svårt att veta förutsättningarna exakt men om det finns en grävare på plats kanske han kan tänka sig lite mer arbete med att dika ur vägen några meter bredvid röret. T ex längden av fastigheten och då i samfällighetens regi.

Om man tänker på att man själv till slut kommer betala för kalaset genom samfällighetsavgiften så brukar man komma på kostnadseffektiva lösningar till slut.

 

[Claes Sörmland]

På samma sätt har samfälligheten inte rätt att leda in vatten från vägen till fastigheten. Lite lurigt ibland, vi har haft fastighetsägare som grävt ner sig under vägnivå för att sänka ner ett garage för att kunna bygga lägenhet ovanpå garaget och inte helt oväntat så rinner det in vatten från vägen till garaget via infarten. Vatten som fastighetsägaren absolut vill att vägföreningen skall ta hand om. Men Lantmäteriet hade bra med sunt förnuft och talade om att det ligger i sakens natur att vatten rinner neråt och att detta borde ha hanterats av fastighetsägaren vid projektering.

Ja det är många svåra juridiska gränsdragningar med dagvattnet. Vår vägförening kämpar med att vi har vägdiken men ingen rättighet att leda vattnet någonstans. Och ska man ta det strikt juridiskt så heter lösningen nya rättigheter samt nya gemensamhetsanläggningar med ändamålet dagvatten. Men i verkligheten händer inte detta och istället har det över åren grävts lite slumpvisa diken. Juridiken är en härva.

 

[Nötegårdsgubben]

Juridiken är en härva.

Eller om det är verkligheten som är en härva. I så fall blir kraven på att allt i den ska vara reglerat något orealistiskt.