Jag ser det ungefär som skräddarsydda kläder. Ett arkitektritat hus är skräddarsytt efter mina förutsättningar. Ett massproducerat hus är mer som att köpa kläderna på Dressman, lite one size fits all även om det finns fem eller femtio storlekar att välja på. Har jag tur passar en färdig storlek mig tillräckligt bra. Om priset är tillräckligt attraktivt accepterar jag att inte få välja tyg, snitt och storlek själv.M MiaFiaLotta skrev:
Vad gäller hus tycker jag inte det skiljer så mkt i pris som när jag jämför Dressman med skräddaren. Kanske t.o.m. billigare med arkitekten om jag kan skala bort standardlösningar jag inte har behov av.
Så om vi fortsätter analogin borde andrahandsförsäljningen av arkitektritade hus liknas vid att leta skräddarsydda kläder på loppis?P Pin skrev:
Ja intressant aspekt! Att huset passade första ägaren betyder det ju inte att det passar mig. Det som arkitekten gjort är dessutom att anpassa huset efter tomten på ett sätt som oftast saknas på massproducerade hus. Den delen är bättre. Kanske att likna vid snittet på kläderna. Materialet är oftast bättre också men egentligen inte kopplat till arkitekten utan mer att beställaren är intresserad av ett bra resultat.worim skrev:
Så om vi fortsätter analogin borde andrahandsförsäljningen av arkitektritade hus liknas vid att leta skräddarsydda kläder på loppis?
Men det heter inte loppis, det heter vintage när du betalar mycket för gamla kläder
Även om arkitektritat hus låter konstigt så är det väl motsatsen till typhus.
Skillnaden ligger i att en arkitekt - värd namnet - inte "ritar hus". Hon eller han "gestaltar en miljö", eller - med andra ord - projekterar ett bygge som skräddarsytt ger plats för viss markanvändning på en specifik fastighet.
Det gör sällan "typhus".
Det gör sällan "typhus".
Ja, det var därför jag skrev:R roli skrev:
Även om "arkitektritat hus" låter konstigt så är det väl motsatsen till typhus.
richardtenggren
Ingen-gör
· Norrlandet
· 6 543 inlägg
richardtenggren
Ingen-gör
- Norrlandet
- 6 543 inlägg
@Markokoistinen @Klaugust @justusandersson
Jag antar att förfarandet skiljer sig utifrån firma, dess storlek, projekt, arkitekt osv, men hur går det till i normala fall?
Min bild är, grovt generaliserad, att arkitekten ritar huskonceptet efter kundens önskemål, sedan tar byggingenjören över och ”realiserar” arkitektens koncept och skapar det skarpa ritningsunderlaget?
Jag antar att förfarandet skiljer sig utifrån firma, dess storlek, projekt, arkitekt osv, men hur går det till i normala fall?
Min bild är, grovt generaliserad, att arkitekten ritar huskonceptet efter kundens önskemål, sedan tar byggingenjören över och ”realiserar” arkitektens koncept och skapar det skarpa ritningsunderlaget?
Det beror som sagt. När det handlar om privata villor och fritidshus så förutsätter jag att totalentreprenad är det vanligaste. Då står arkitekten för programhandling (bolla skisser fram och tillbaka med kunden för att få med allt som kunden vill ha och ha råd med), den formella bygglovshandlingen och sen ett förfrågningsunderlag (som ev föregås av en systemhandling där man kollar med konstruktör, VVS-konsult osv att antagna dimensioner och utrymmen räcker) där man tar med alla lösningar och materialval som man vill att en totalentreprenör ska räkna fram ett pris på. Sen tar totalentreprenören över och använder egna arkitekter eller ingenjörer till att rita bygghandlingar. Har ursprungsarkitekten tur eller är tillräckligt billig kan denne få fortsätta att rita bygghandlingarna åt entreprenören, men det är nog ovanligt. För saker som inte är specificerade i förfrågningsunderlaget (FU) kommer entreprenören förmodligen att välja den billigaste lösningen eller materialet. Är inte kunden nöjd med detta så kommer entreprenören att kräva mer pengar i form av en ÄTA (ändrings- och tilläggsarbeten). Efter ett år eller så kommer kunden förhoppningsvis ha ett hus och en tomt som denne är nöjd med.
Det finns andra entreprenadformer där kunden och arkitekten bevarar mer av kontrollen men det förutsätter en van beställare eller att arkitekten eller någon annan blir projektledare åt kunden. Då blir det dennes ansvar att se till att snickarna har hunnit regla upp väggar så att elektrikerna inte behöver stå och vänta. I dessa fall ritar arkitekten förmodligen bygghandlingar också med alla detaljer.
Jag skulle förutsätta att en skicklig arkitekt kommer leda in sin kund på att bygga ett hus som inte bara fungerar för en person och ett ändamål (även om jag tyvärr tror att så är fallet många gånger) - dvs att ett hus fungerar drägligt både för en barnfamilj, ett ungt par eller pensionärer. Givetvis med hänsyn taget till den totalyta som man bygger. Om man bygger ett pyttehus blir det troligen skräddarsytt för ett mycket litet hushåll. Men större hus bör arkitekten utforma så att det finns eller lätt går att ordna så många rum att en barnfamilj kan bo där. Om ett äldre par bygger ett hus som bara fungerar för ett äldre par, eller om rummen bara kan möbleras på ett sätt och med en uppsättning möbler så anser jag att både beställare och arkitekt misslyckats. Den dag huset säljs kommer det passa bara en snäv krets.
Sen finns det arkitekter likt Winhårdh som ser sitt byggande som nån slags konstform där "konstigast vinner", dvs att man ska provocera och bygga så "on the edge" som det bara går. Då nappar de säkert på ett hus med bara ett sovrum och svävande trappor utan räcke som både gamla och barn förolyckas i och garderober som bara rymmer en persons kläduppsättning. Bara det är coolt och udda och retas med folk.
Sen finns det arkitekter likt Winhårdh som ser sitt byggande som nån slags konstform där "konstigast vinner", dvs att man ska provocera och bygga så "on the edge" som det bara går. Då nappar de säkert på ett hus med bara ett sovrum och svävande trappor utan räcke som både gamla och barn förolyckas i och garderober som bara rymmer en persons kläduppsättning. Bara det är coolt och udda och retas med folk.
Verktygstokig
· Stockholm
· 234 inlägg
Dom flesta större bostads byggnader är absolut ritade av arkitekter! Men mot en allmän fiktiv kund och därmed inte så anpassat till något särskilt.
Dessa hus marknadsförs ibland som arkitektritade ofta i början av sitt ”liv”
annars det så att majoriteten av hus är inte arkitektritade eller så har det bara fallit glömska vem som ritade huset på låt oss säga 40-50talet.
Dessa hus marknadsförs ibland som arkitektritade ofta i början av sitt ”liv”
annars det så att majoriteten av hus är inte arkitektritade eller så har det bara fallit glömska vem som ritade huset på låt oss säga 40-50talet.
M MiaFiaLotta skrev:
Verktygstokig
· Stockholm
· 234 inlägg
Där delar du nog bilden med den större allmänheten som aldrig anlitat en arkitekt.
Dom flesta tror att arkitekten arbete ligger just i att utveckla ett koncept och göra en enkel bygglovritning på det.
men hur det egentligen ser är ungefär såhär:
En arkitekt börjar sitt arbete med skisser och ideér om ett hus efter förutsättningar på plats och kund etc.
Detta steg kallas för ”programskede”
Sen gör man ett bygglov på skisserna och hjälper till med ansökning etc, då har arkitekten gjort ca 20% av sitt arbete för huset.
Detta steg kallas ”bygglovsskede”
Sen går arkitekten och samordnar arbetet vidare tillsamman med en konstruktör och andra viktiga konsulter och i en nära dialog med kunden och projekterar huset produktionsritningar och föreskriver hur allt byggs och vilka material använt och hur dom används.
Då både estetiskt och tekniskt.
exempel på dessa ritningar är tex badrumsuppställningar, takdetaljer, ritningar på terrassuppbyggnad etc.
Detta steg kan kallas lite olika beroende upphandlingsform med byggaren och har lite olika omfattning.
Steget har ofta en första runda som kallar Förfrågningsunderlag och är det man upphandlar en byggare på för att få ett hyfsat korrekt pris.
Sen leder steget vidare det till bygghandling eller någon typ av systemhandling.
I villa sammanhang brukar det vara bygghandling oavset totalentreprenör eller generalentreprenör. Mycket pågrund av att det brukar bli det sistnämnda eller en ”kombination”so kallas för styrd totalentreprenad. Så att kunden i förväg vet vad som ska byggas utan att byggaren har så stor frihet att ändra och justera.
I detta steg blir det slutgiltiga priset på huset mer eller mindre fastsatt.
Sen tar en byggare över och bygger huset efter det som i handlingarna. Detta skede sker i en tät dialog med framför allt arkitekter och konstruktören, under hela bygget.
Här sker Byggmötet, kontroller/besiktningar och en fråga svar lista går runt bland dom iblandade i detta skede.
Detta skede kallas bygguppföljning.
Sen efter slutbesiktning har arkitekten avslutat sitt uppdrag kan man säga.
Men vidare äger upphovs rättigheterna för husets lösningar och design och rätten fotografering dokumentation och av publiceringar etc om inte det bortförhandlats.
För arkitektens arbete utgår en betalning med ca 7-12% av projektets totala kostnader/budget.
Arkitekten normalt fakturera månadsvis och ger pris/offert för varje steg i processen och ibland ett helt pris för allt.
Arvodet för arkitekten är ofta en väldigt stor besparing till skilldnad mot oplanerade upptäckter/kostnader i ett arkitektlöst bygge.
hoppas det har gett lite inblick i hur det fungerar
Jag jobbar mer eller mindre endast med privatkunder.
Vet att vissa arkitekter jobbar precis så som du tänkte dig att vi gör. Men det oprofessionellt och då är man ofta oerfaren och rädd för att ta ansvar, eller ta betalt för sina tjänster.
Det är också bra att veta att arkitektyrket är både väldigt konstärligt och estetiskt men också väldigt tekniskt.
Alla har lite olika balans mellan dessa områden beroende av erfarenhet, utbildningsplats, intressen och sitt varumärke etc.
I bästa och allra skickligaste fall det bästa av båda världarna.
Dom flesta tror att arkitekten arbete ligger just i att utveckla ett koncept och göra en enkel bygglovritning på det.
men hur det egentligen ser är ungefär såhär:
En arkitekt börjar sitt arbete med skisser och ideér om ett hus efter förutsättningar på plats och kund etc.
Detta steg kallas för ”programskede”
Sen gör man ett bygglov på skisserna och hjälper till med ansökning etc, då har arkitekten gjort ca 20% av sitt arbete för huset.
Detta steg kallas ”bygglovsskede”
Sen går arkitekten och samordnar arbetet vidare tillsamman med en konstruktör och andra viktiga konsulter och i en nära dialog med kunden och projekterar huset produktionsritningar och föreskriver hur allt byggs och vilka material använt och hur dom används.
Då både estetiskt och tekniskt.
exempel på dessa ritningar är tex badrumsuppställningar, takdetaljer, ritningar på terrassuppbyggnad etc.
Detta steg kan kallas lite olika beroende upphandlingsform med byggaren och har lite olika omfattning.
Steget har ofta en första runda som kallar Förfrågningsunderlag och är det man upphandlar en byggare på för att få ett hyfsat korrekt pris.
Sen leder steget vidare det till bygghandling eller någon typ av systemhandling.
I villa sammanhang brukar det vara bygghandling oavset totalentreprenör eller generalentreprenör. Mycket pågrund av att det brukar bli det sistnämnda eller en ”kombination”so kallas för styrd totalentreprenad. Så att kunden i förväg vet vad som ska byggas utan att byggaren har så stor frihet att ändra och justera.
I detta steg blir det slutgiltiga priset på huset mer eller mindre fastsatt.
Sen tar en byggare över och bygger huset efter det som i handlingarna. Detta skede sker i en tät dialog med framför allt arkitekter och konstruktören, under hela bygget.
Här sker Byggmötet, kontroller/besiktningar och en fråga svar lista går runt bland dom iblandade i detta skede.
Detta skede kallas bygguppföljning.
Sen efter slutbesiktning har arkitekten avslutat sitt uppdrag kan man säga.
Men vidare äger upphovs rättigheterna för husets lösningar och design och rätten fotografering dokumentation och av publiceringar etc om inte det bortförhandlats.
För arkitektens arbete utgår en betalning med ca 7-12% av projektets totala kostnader/budget.
Arkitekten normalt fakturera månadsvis och ger pris/offert för varje steg i processen och ibland ett helt pris för allt.
Arvodet för arkitekten är ofta en väldigt stor besparing till skilldnad mot oplanerade upptäckter/kostnader i ett arkitektlöst bygge.
hoppas det har gett lite inblick i hur det fungerar
Jag jobbar mer eller mindre endast med privatkunder.
Vet att vissa arkitekter jobbar precis så som du tänkte dig att vi gör. Men det oprofessionellt och då är man ofta oerfaren och rädd för att ta ansvar, eller ta betalt för sina tjänster.
Det är också bra att veta att arkitektyrket är både väldigt konstärligt och estetiskt men också väldigt tekniskt.
Alla har lite olika balans mellan dessa områden beroende av erfarenhet, utbildningsplats, intressen och sitt varumärke etc.
I bästa och allra skickligaste fall det bästa av båda världarna.
Redigerat:
Verktygstokig
· Stockholm
· 234 inlägg
Det vanligaste i dag är en kombination av dessa.
en så kallad ”styrd totalentreprenad”
Där bygghandling finns upprättad för styrning av lösningarna i bygget i den mån det går, med att utförandet sker som en total även ansvarsmässigt.
Är inte byggaren bekväm med ansvar för vissa lösningarna tas gemensamt fram en annan lösning med utsprungsarkitekten.
i bästa fall är byggaren redan med under BH projekteringen och kan där kontrollera att dom kan ta ansvar lösningarna innan färdig BH är klar.
Men det hela sker med en och samma konsult gäng hela vägen och kunder har kontroll på slutprodukten.
en så kallad ”styrd totalentreprenad”
Där bygghandling finns upprättad för styrning av lösningarna i bygget i den mån det går, med att utförandet sker som en total även ansvarsmässigt.
Är inte byggaren bekväm med ansvar för vissa lösningarna tas gemensamt fram en annan lösning med utsprungsarkitekten.
i bästa fall är byggaren redan med under BH projekteringen och kan där kontrollera att dom kan ta ansvar lösningarna innan färdig BH är klar.
Men det hela sker med en och samma konsult gäng hela vägen och kunder har kontroll på slutprodukten.
Klaugust skrev:
Jag har främst jobbat med större projekt, beställare och entreprenörer och då är det inte alls säkert att man får följa med från ax till limpa som arkitekt. Har haft mindre projekt (fritidshus osv) och då har man så klart större chans att påverka beställarens val av entreprenadform. Det du beskriver är ju ändå någon slags idealbild av yrket eftersom väldigt många arkitekter inte ”får chansen” (om man inte startar eget, vilket många gör) att rita åt privatkunder utan får sitt levebröd av att rita WC-uppställningar och undertaksplaner för sjukhus, skolor och stora kontorshus.
Det känns lite väl enkelt att avfärda det med att det är oprofessionella, oerfarna arkitekter med rädsla för att ta ansvar som inte äger hela gestaltningsprocessen.
En ”styrd” totalentreprenad (finns väl egentligen inte definierat vad exakt det är och vad som förväntas vid en sådan, till skillnad mot andra entreprenader) är också en totalentreprenad och det är så som jag säger att det man då inte har ritat färdigt vid förfrågningsunderlaget kommer som en ÄTA senare. Har man inte angett vilket golv det ska vara i badrummet så blir det plastmatta. Har man ritat golvplaner kan man bestämma mönstersättningen av kakel och klinker. Allt handlar ju om hur mycket beställaren är beredd att betala i vilket skede.