F fsn skrev:
Vad är inte lätt? Ett tomtrör är ett tomtrör och det har koordinater. Vad skulle vara svårt?
Det finns gott om äldre tomtrör utan koordinater eller med bara lokala koordinater. Så mycket pengar som staten tar in på lagfartsskatt så borde lantmäteriet få anslag för översyn och revision av gränsmarkeringar med koordinatinmätning av befintliga rör och helst även utsättning av försvunna markeringar.
 
harry73
F FGLIN skrev:
Det finns gott om äldre tomtrör utan koordinater eller med bara lokala koordinater. Så mycket pengar som staten tar in på lagfartsskatt så borde lantmäteriet få anslag för översyn och revision av gränsmarkeringar med koordinatinmätning av befintliga rör och helst även utsättning av försvunna markeringar.
Nja, alla tomtrör som finns i verkligheten har koordinater (eller kan definieras med koordinater), men koordinater behöver mätas in för att veta vilka de är. Och finns det koordinater registrerade i ett litet lokalt koordinatsystem, är det inte sagt att de kan transformeras till moderna Sweref koordinater, utan större utredning.

Men i detta fall har TS redan 2 kända punkter och en fastighetskarta med all information att beräkna var de övriga punkter ska finnas. Det kan vilken mätingenjör som helst utföra på några timmar. Ska det dock sättas nya gränsrör, är det LM som ska göra det, men det känns som en onödig kostnad.
 
  • Gilla
Destrier
  • Laddar…
Det är självklart att alla punkter kan koordinatsättas, men det finns gott om rör som saknar officiellt fastställda koordinater.
 
Det finns mängder med fastighetsgränser som saknar fastställda koordinater framför allt på landsbygden där gränserna kan vara markerade med råstenar. Det är sällan ekonomiskt försvarbart att utreda sådana gränser. Även inom tätort kan det finns många äldre gränser som inte har modern koordinatsättning. Där jag har varit verksam fanns en del områden som vi inte kunde göra gränsutvisningar på. I en mängd områden gjordes tidigare större gränsutredningar/fastighetsbestämning. Då letar man fram så många markeringar som möjligt, mäter in dem och konstruerar sedan fram de som saknas utifrån gamla handlingar. Nya markeringar görs då inte. Inom tät centrumbebyggelse görs sällan några markeringar då fasaderna ofta går i gräns. I en del fall utelämnas markeringar där det i praktiken är svårt att göra dem typ strandlinje. Numera försvinner ofta fysiska markeringar i samband med byggnation typ gräns mot gata. Det har även pågått en ständig kommunikation när gränserna ska markeras eller om de ska markeras. På senare tid görs ofta markeringar med läkt vid byggnationen eftersom det efterfrågades vid utsättning. På många områden är inte ens gränserna fastställda när byggnationen påbörjas. Utanför detaljplan på privatmark är det annorlunda och där finns gränser innan byggnation.

När det gäller lägesbestämning med GNSS (GPS, GLONASS, GALILEO) så kräver det aktuella korrektionsdata (oftast från Lantmäteriet) för att ge tillräcklig noggrannhet. Det är en rätt kostsam tjänst som kräver avancerade utrustningar och uppkoppling till exempelvis Lantmäteriet (Swepos Nätverk-RTK). Den noggrannhet som då uppnås har man inte i mobiler eller navigatiorer i fordon.

https://www.lantmateriet.se/sv/Kart...nering/Metoder-for-GNSS-matning/Natverks-RTK/

För gränsbestämning krävs även flera mätsessioner för överbestämning. Numera görs även inmätning efter att gränsmarkeringen är gjord.

För den som vill fördjupa sig i mätteknik kan läsning av "Handbok i mät- och kartfrågor" vara lämplig, dock är dessa anvisningar ofta föråldrade innan de hinner ges ut, tekniken utvecklas snabbt.
 
  • Gilla
Twilight81 och 3 till
  • Laddar…
Intressant att höra att större gränsutredningar/fastighetsbestämningar tidigare skulle gjorts "inom en mängd områden". Var det alltså en allmän revision föranledd av att moderna data saknades eller var det fastighetsbestämningar beställda av stora fastighetsägare? Om det var allmän revision, när och varför upphörde den? Var det begränsat till Jönköpings län eller förekom det över hela landet?

Ska man inte kunna få noggranna resultat genom att göra samtidiga referensmätningar vid närliggande kända punkter, tex modernt bestämda gränspunkter?

Jag tycker korrektionstjänsterna är en infrastruktur som staten borde bjuda på.
 
R Roger_Gustavsson skrev:
Det finns mängder med fastighetsgränser som saknar fastställda koordinater framför allt på landsbygden där gränserna kan vara markerade med råstenar. Det är sällan ekonomiskt försvarbart att utreda sådana gränser. Även inom tätort kan det finns många äldre gränser som inte har modern koordinatsättning. Där jag har varit verksam fanns en del områden som vi inte kunde göra gränsutvisningar på. I en mängd områden gjordes tidigare större gränsutredningar/fastighetsbestämning. Då letar man fram så många markeringar som möjligt, mäter in dem och konstruerar sedan fram de som saknas utifrån gamla handlingar. Nya markeringar görs då inte. Inom tät centrumbebyggelse görs sällan några markeringar då fasaderna ofta går i gräns. I en del fall utelämnas markeringar där det i praktiken är svårt att göra dem typ strandlinje. Numera försvinner ofta fysiska markeringar i samband med byggnation typ gräns mot gata. Det har även pågått en ständig kommunikation när gränserna ska markeras eller om de ska markeras. På senare tid görs ofta markeringar med läkt vid byggnationen eftersom det efterfrågades vid utsättning. På många områden är inte ens gränserna fastställda när byggnationen påbörjas. Utanför detaljplan på privatmark är det annorlunda och där finns gränser innan byggnation.

När det gäller lägesbestämning med GNSS (GPS, GLONASS, GALILEO) så kräver det aktuella korrektionsdata (oftast från Lantmäteriet) för att ge tillräcklig noggrannhet. Det är en rätt kostsam tjänst som kräver avancerade utrustningar och uppkoppling till exempelvis Lantmäteriet (Swepos Nätverk-RTK). Den noggrannhet som då uppnås har man inte i mobiler eller navigatiorer i fordon.

[länk]

För gränsbestämning krävs även flera mätsessioner för överbestämning. Numera görs även inmätning efter att gränsmarkeringen är gjord.

För den som vill fördjupa sig i mätteknik kan läsning av "Handbok i mät- och kartfrågor" vara lämplig, dock är dessa anvisningar ofta föråldrade innan de hinner ges ut, tekniken utvecklas snabbt.
För att inte tala om hur många gränser som ej är lagligen tillkomna. Detta är inte alls ovanligt inom äldre tätbebyggda samhällen. Det är förenklat att sitta och dra slutsatser om fastighetsgränser med begränsad information som i TS fall. Såklart finns det tillfällen när det är så enkelt men utan helhetsbilden ska man vara försiktig med att förhasta sig. OCH gränsrören måste tolkas tillsammans med förrättningskartan!
 
F FGLIN skrev:
Intressant att höra att större gränsutredningar/fastighetsbestämningar tidigare skulle gjorts "inom en mängd områden". Var det alltså en allmän revision föranledd av att moderna data saknades eller var det fastighetsbestämningar beställda av stora fastighetsägare? Om det var allmän revision, när och varför upphörde den? Var det begränsat till Jönköpings län eller förekom det över hela landet?

Ska man inte kunna få noggranna resultat genom att göra samtidiga referensmätningar vid närliggande kända punkter, tex modernt bestämda gränspunkter?

Jag tycker korrektionstjänsterna är en infrastruktur som staten borde bjuda på.

Nja, jag tor det var ett arbete som påbörjades i den kommunen efter kommunsammanslagningen 1971. Hela kommunen fick ett gemensamt kart- och koordinatsystem vilket var ovanligt men praktiskt, bra tänkt av beslutsfattarna. Antar att man då ville ha gränserna i det koordinatsystemet också, det var före min tid. Arbetet med de gamla fastighetsgränserna avslutades med tiden och några äldre områden där inga större projekt var aktuella inom överskådlig tid genomfördes inte. I nutid handlade det om att några få gränsutvisningar per år inte kunde göras. Ett av de större områdena jag var med om att gå igenom var Gränna. Annars gjordes dessa arbeten när behovet uppstod, vid nya detaljplaner och liknande. Före min tid gjordes även signalering av fastighetsgränser vid flygfotografering men det var alldeles för mycket jobb med det. Numera är alla dessa processer mycket enklare att göra men för förrättningslantmätarna är det annat som är prioriterat. Bör kanske tilläggas att mätningsjobben oftast/nästan alltid görs av mätningsingenjörer och inte av förrättningslantmätare.
 
S Stefan HWH skrev:
Hej!
Väldigt underligt om jag vill ha reda på minsting och grannen får vara med och betala för din fråga.
Isf. om det är en tomtpinne som båda behöver. H den är borta så har ju båda glädje av den, så där har duken riktig uppfattning. Men om en saknas så bör man nog ta med grabben innan i frågan och få dem med på tåget. tack för bra tanke!
:rofl::cool:(y)
Det ska man väl alltid, prata med grannen först, alltså. Men jag tror att gemensam betalning blir det eftersom alla får nytta av uppmätningen.
 
Produkter som diskuteras i tråden
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.