Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 309 inlägg
Fast det är just det som är min poäng att den inte alls gör. Public service betyder något annat på engelska än det gör på svenska, och då kan man fråga sig på vilken grund uttrycket alls lånats in. Näppeligen för tydlighetens skull.T tobiast skrev:
Riktigt att "näringsliv" är äldre än organisationsnamnet som tillkom 2001, det avgjorde vi ju tidigt men det tål att upprepas.P pmd skrev:
Hur länge menar du att benämningen "näringsliv" exklusivt har "betecknat företagandet i Sverige"?
Tydlighet gentemot publiken var nog inte en prioritet när man lånade termen.
Jag tror att lånet var ett sätt att dels härleda tillbaka till de grundläggande principerna hos BBC som ett sätt att konservera dessa i den svenska varianten av PS. Lånet blir då lite "konstitutions-artat", något man kan gå tillbaka till om lagstiftaren blir klåfingrig. Vad tror du?
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 309 inlägg
Jag vet ärligt talat inte vad ursprunget är. Men jag är övertygad om att i princip alla inom ”public service” och de flesta utanför tror att det är ett lån rakt av, som man sen själva fyllt med det innehåll man vill och tror att förebilden står för.
Och så tror jag att man med ljus och lykta sökt efter ett begrepp som signalerar godhet, oväld och tillförlitlighet. Och där får man väl säga att de lyckats. Så väl rent av att även flertalet förmenta liberaler ser det som något naturligt och gott att våra största mediehus tillhör staten.
Och så tror jag att man med ljus och lykta sökt efter ett begrepp som signalerar godhet, oväld och tillförlitlighet. Och där får man väl säga att de lyckats. Så väl rent av att även flertalet förmenta liberaler ser det som något naturligt och gott att våra största mediehus tillhör staten.
Mja, möjligen att vi är slarviga och säger "public service" när vi menar "public service media" eller "public service television", men den bredare betydelsen inom kontextet media som synonym för BBC-modellen och kontrast till "state media" och "commercial media" eller för den delen "free/independent media" var nog etablerad långt innan man började använda uttrycket här i Sverige. Det är väl helt okej, vi är ju rätt trogna den brittiska modellen(?)
Vad har detta med penningtvätt att göra förresten?
Redigerat:
Så länge jag kan minnas. Finns det något historiskt belägg för att termen inkluderade löntagare en gång i tiden?T tobiast skrev:
Medlem
· Blekinge
· 10 241 inlägg
Någon gång i tråden pratades det om kontantbetalning mm.
Intressant: det tyska förbundet "Sicherer Autokauf im Internet" (säkra bilköp på Internet) som bärs av polisen, Internetportal och Tysklands största bilklubb ADAC rekommenderar uttryckligen att betala begagnade bilar kontant - av säkerhetsskäl. Bezahlung - Initiative sicherer Autokauf im Internet (sicherer-autokauf.de)
Intressant: det tyska förbundet "Sicherer Autokauf im Internet" (säkra bilköp på Internet) som bärs av polisen, Internetportal och Tysklands största bilklubb ADAC rekommenderar uttryckligen att betala begagnade bilar kontant - av säkerhetsskäl. Bezahlung - Initiative sicherer Autokauf im Internet (sicherer-autokauf.de)
Den första meningen säger mig inte så mycket. Näringslivet har alltid inkluderat löntagare och mycket annat utanför organisationen som kallar sig Svenskt Näringsliv. Just benämningen näringsliv har aldrig specifikt handlat om privatägt företagande historiskt utan är sammanfattande benämning; "sammanfattande, om näringarna i ett land l. en stad osv." (SAOB).P pmd skrev:
Näringslivet är inte privatägda företag exklusivt utan snarare en sammanfattande benämning på de produktionsprocesser inom vilka privatägda företag, offentliga företag och statliga verk samt löntagare verkar. Att som Svenskt Näringsliv lyckas monopolisera begreppet och göra det till sitt eget är inte av godo men man måste samtidigt imponeras av kreativiteten och begåvningen när man ser hur man lyckats sälja in det i allmänhetens medvetande som exklusivt för privatägt företagande.
Jo Svenskt Näringsliv är en ev Sveriges mest framgångsrika lobbyister och planlade o planlägger sitt arbete tiotals år framåt, en del av vad jag förhandlade om för trettio år sedan har de nu fått igenom. De har även direkt linje in i flera partier och vad man misstänker en stor bidragsgivare till SDT tobiast skrev:
Statliga verk hör inte nödvändigtvis till näringslivet. En del statliga verk producerar ingenting av värde. Affärsdrivande verk bör dock räknas till näringslivet.T tobiast skrev:
Att löntagare skulle räknas till näringslivet är inget jag har hört/sett. Var har du fått det ifrån?
En hel del löntagare är förvisso anställda i näringslivet, men det finns också rätt många som inte är det.
Ja, ungefär det skrev jag också i inlägg #658.
Redigerat:
Skiljer sig Svenskt Näringsliv mycket från SAF i det avseendet?K kortis skrev:
Vem är "man" som misstänker det, och vad grundar sig dessa misstankar på?
Jag vet inte vilka lagar som finns om partibidrag i Sverige, men min åsikt är att de borde vara offentliga.
LO mörkade inte sina bidrag till SAP men kollektivanslutningen av LO-medlemmar till SAP var en skamfläck som gav SAP många miljoner. Den avskaffades lyckligtvis för 30 år sen.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 309 inlägg
Grejen med bra lobbyarbete är att det inte alls behöver bygga på att organisation A stöder parti B med pengar, utan att man har gemensamma ideologiska intressen som man verkar för på olika vis. Det är väl först när A sen säger att de kommer sluta stödja B om B inte gör X (som kanske rent av gynnar A på alla andras bekostnad) som det är problematiskt.
På den grunden är det inte orimligt att exempelvis LO tar sin kader av ombudsmän och går ut och kampanjar för sossarna varje val. Är man då inte sosse får man fundera på om man kan bära de avigsidorna och vara med i facket ändå om man tycker att det finns andra fördelar, om man ska försöka påverka organisationen att reformera sig eller om man ska ställa sig utanför.
Näringslivets organisationer driver sitt lobbyarbete annorlunda, genom exempelvis Timbro, och jobbar med längre perspektiv snarare än att de är aktiva i valrörelserna. Att de skulle ge dolda bidrag till SD eller någon annan passar inte in i modellen och känns närmast konspiratoriskt att tro. Särskilt om man betänker hur olika de tycker i SDs viktigaste fråga – invandringen.
Svenskt Näringsliv lär vara rätt udda där vid en internationell jämförelse i att de är så idelogiska och långsiktiga snarare än kortsiktigt egentjänande. Pro market snarare än pro business. Sen kan man förstås tycka illa om båda de perspektiven, men det är en annan sak.
Sen finns det förstås enskilda företag/företagare som valkampanjar, som Max om restaurangmomsen för några år sedan, men det är väl mer undantaget som bekräftar regeln.
Om det ena eller andra sättet är effektivast beror nog på vad man har för budskap och mål.
På den grunden är det inte orimligt att exempelvis LO tar sin kader av ombudsmän och går ut och kampanjar för sossarna varje val. Är man då inte sosse får man fundera på om man kan bära de avigsidorna och vara med i facket ändå om man tycker att det finns andra fördelar, om man ska försöka påverka organisationen att reformera sig eller om man ska ställa sig utanför.
Näringslivets organisationer driver sitt lobbyarbete annorlunda, genom exempelvis Timbro, och jobbar med längre perspektiv snarare än att de är aktiva i valrörelserna. Att de skulle ge dolda bidrag till SD eller någon annan passar inte in i modellen och känns närmast konspiratoriskt att tro. Särskilt om man betänker hur olika de tycker i SDs viktigaste fråga – invandringen.
Svenskt Näringsliv lär vara rätt udda där vid en internationell jämförelse i att de är så idelogiska och långsiktiga snarare än kortsiktigt egentjänande. Pro market snarare än pro business. Sen kan man förstås tycka illa om båda de perspektiven, men det är en annan sak.
Sen finns det förstås enskilda företag/företagare som valkampanjar, som Max om restaurangmomsen för några år sedan, men det är väl mer undantaget som bekräftar regeln.
Om det ena eller andra sättet är effektivast beror nog på vad man har för budskap och mål.