Vems ansvar är det att se till så att katten inte går in till grannen?? (Obs! Ej skadegörelse)
Haha, klockren parallell! Avslutet på Palmeutredningen är ett formidabelt haveri av bibliska proportioner. Blir förbannad bara jag tänker på det...P Pin skrev:Vi gör som i Palmemordet, väntar till grannens katt dör en naturlig död och sedan kan vi bestämma att det är katten som är skyldig och har ansvaret. Alternativt samma procedur fast med grannen som äger katten.
Kanske @Skandiamannen har något att tillföra debatten?
Det här var trådens bästa inlägg. Tyvärr kan man bara använda en "kommentarssymbol". Men här, hur många som helst.J JohanLun skrev:
Staffans
Hejsan.
Jag har inte läst hela tråden men kan informera om en händelse i verkligheten.
Grannkatten tog sig in i vår hundgård med två Östsibiriska lajkor. Den naturliga urvalsprocessen var inte till kattens fördel.
Gick över till grannen och sa som hänt och deras kommentar var
"Där inne har katten ingenting att göra, jaja det är som det är."
Att skjuta "förvildade katter" förutsätter att man är på den mark som man har jakträtt på eller om det är i stadsplanerat område ringer till Polisens ledningscentral och erhåller ett "Skottlossningstillstånd". Använd då 112 och begär att få prata "vakthavande befäl" inte 114 14 då kötiden är förvånansvärt lång.
Torde vara väldigt tveksamt att erhålla skottlossningstillstånd för en katt i stadsplanerat område.
Upplevde den enorma kötiden på 114 14 då en skabbräv sprang på gatan utanför vårt hus och in på ett motionsområde, rävens svans helt kal och varig, sönderbiten och pälsen fläckig med pga. håravfall, fd. svansen såg ut som en kal pinne, omkring ett år sedan i januari. Fick låna en fälla av kommunala skyddsjägaren som kontrollerades morgon och kväll men det blev ingen fångst.
Kattproblemet att den går in i hus/lägenheter altaner etc, går att lösa utan att döda katten med att köpa en minkfälla liknande en bur och aptera med ngt som doftar gott för katten, sedan när katten är i fällan spola vatten på katten och gör det otrevligt, OBS ej vintertid. Släpp sedan ut den. Med mycket stor sannolikhet kommer den inte tillbaka.
Katter är inga dumma djur så de försöker att undvika faror och otrevligheter.
Lycka till.
Jag har inte läst hela tråden men kan informera om en händelse i verkligheten.
Grannkatten tog sig in i vår hundgård med två Östsibiriska lajkor. Den naturliga urvalsprocessen var inte till kattens fördel.
Gick över till grannen och sa som hänt och deras kommentar var
"Där inne har katten ingenting att göra, jaja det är som det är."
Att skjuta "förvildade katter" förutsätter att man är på den mark som man har jakträtt på eller om det är i stadsplanerat område ringer till Polisens ledningscentral och erhåller ett "Skottlossningstillstånd". Använd då 112 och begär att få prata "vakthavande befäl" inte 114 14 då kötiden är förvånansvärt lång.
Torde vara väldigt tveksamt att erhålla skottlossningstillstånd för en katt i stadsplanerat område.
Upplevde den enorma kötiden på 114 14 då en skabbräv sprang på gatan utanför vårt hus och in på ett motionsområde, rävens svans helt kal och varig, sönderbiten och pälsen fläckig med pga. håravfall, fd. svansen såg ut som en kal pinne, omkring ett år sedan i januari. Fick låna en fälla av kommunala skyddsjägaren som kontrollerades morgon och kväll men det blev ingen fångst.
Kattproblemet att den går in i hus/lägenheter altaner etc, går att lösa utan att döda katten med att köpa en minkfälla liknande en bur och aptera med ngt som doftar gott för katten, sedan när katten är i fällan spola vatten på katten och gör det otrevligt, OBS ej vintertid. Släpp sedan ut den. Med mycket stor sannolikhet kommer den inte tillbaka.
Katter är inga dumma djur så de försöker att undvika faror och otrevligheter.
Lycka till.
Välkommen till Byggahus!B Blaser R93 skrev:
Läste i närtidningen om katt och minfälla. Det verkade ha spårat ur till en grannfejd. Grannen störde sig på katten och satte upp en minkfälla på sin tomt. Katten fastnade i fällan. Kattägaren hämtade hem katten och fällan och anmälde sin granne för att ha satt upp fälla för att fånga katt. Minkgrannen försvarade sig med att det fanns mink och annat i området och han inte tänkt fånga katter som ju ändå inte skulle vara på hans tomt. Motanmälde kattgrannen för att ha gjort intrång och stulit hans fälla. Om jag minns rätt vann minkgrannen i rätten. I övrigt framstår båda som förlorare.
Nissens skrev:
Du verkar ha missuppfattat detta helt. Jag har aldrig beskyllt katterna för något över huvud taget.
Självklart är det kattägaren som släpper ut katten bland småfåglarna som är ansvarig för vad katten gör. Det gör de trots att de vet vad katten ställer till med. Antingen är det uppsåt eller likgiltighet.
Katterna orsakar ett grymt långdraget lidande för småfåglarna och till slut dör de.. det är plågeri och inget annat. Vad som händer i naturen är en helt annan sak, detta handlar om tama djur som släpps ut av människor.
[Go Midsommar!
Svar - Nej!Du tycker inte att du själv har något ansvar för vad som hände då?
Försöker bara förstå hur du tänker…
Go Midsommar!
Nytt försök @Nissens
Förut skrev du att alla djur var lika värda. Men det finns tydligen undantag. Så var går gränsen i den Nissenska världsordningen? Är humlor, fåglar? Bin? Salamandrar? Ekorrar? Huggormar? Nyckelpigor? Ekoxar? Näbbmöss? Hästar? Slamkrypare? Molusker?
Tacksam för svar,
Staffans
Det var intressant.
Förut skrev du att alla djur var lika värda. Men det finns tydligen undantag. Så var går gränsen i den Nissenska världsordningen? Är humlor, fåglar? Bin? Salamandrar? Ekorrar? Huggormar? Nyckelpigor? Ekoxar? Näbbmöss? Hästar? Slamkrypare? Molusker?
Tacksam för svar,
Staffans
Där vi bodde förut blev Svea biten vid tre tillfällen av en söt röd grannkatt. När vi såg den försökte vi skrämma bort den med väs eller vatten men tre gånger på 10 år skedde det ändå. Svea klarar inte av att vara inne, förmodligen inte den röde heller. Även fast vi visste vem ägaren var valde vi att inte ta upp det utan betala veterinär själva. Omöjligt för ägaren att styra över kattens beteende.U Uppner skrev:Haha, jag vet och jag vet även att jag kommer få betala för att inneha en katt.
Skulle det finnas säkra bevis på att just min katt gjort något så kommer jag få betala för det, inga konstigheter.
Det är bara såå irriterande att jag ska behöva betala för vad någon annans katt gjort emot mina katter.
Men men, det är bara att bita ihop, betala och supa sig redlös i morgon kväll.
Sedan på söndag är det bara att plocka upp resterna och gå vidare.
Glad midsommar på er!
När vi flyttade in här var en grannes katt van vid att gå in här så jag lät den. Den hade ner en lampa vid ett tillfälle, tråkigt, men kisse var ju utan uppsåt. Visade sig (såklart) att Svea inte tyckte om den så sedan lät jag den inte komma in längre.
Hade du resonerat likadant om någon släppte in en Rottweiller i ditt hem som fördärvar saker? Hade du hållit hundägaren ansvarig för vad hunden fördärvar? För hunden har inte heller uppsåt…Karlia skrev:
Precis så är det, har man skaffat katt så får man stå för konsekvenserna precis som någon skrev flyttar man till ett villa/radhus-område lär man få räkna med att en och annan katt kan ställa till med mer eller mindre besvär.
Det är som den gamla klassikern att flytta till Bromma området och sedan börja klaga på Bromma flygplats - sicka nötter!
(Känns som jag kanske just förlängde tråden med några sidor flygplatssnack
)Katter och hundar fungerar olika. Hundar är gruppdjur, katter är det inte. Det är därför lagen ser olika ut för dem.
En hund kan bita ihjäl en människa, det klarar inte en katt. Också en anledning till att lagen är olika för dem.
Vill du förbjuda utekatter så är inte detta forum det bästa sättet, ligg på politikerna istället.
En hund kan bita ihjäl en människa, det klarar inte en katt. Också en anledning till att lagen är olika för dem.
Vill du förbjuda utekatter så är inte detta forum det bästa sättet, ligg på politikerna istället.
Har ni utekatter bägge två.. får du väl först kolla om de andra katterna blivit skadade också… antingen får ni dela kostnaden på alla katternas skador.. på två - eller så får ni stå för era egna djurs kostnader.U Uppner skrev:
Vistas de i naturen kan allt hända, bli påkörda..påhoppade (av både människor, hundar, katter el andra djur) osv. Det är osäkerheten med att låta dem vara ute. Vill man ha mer koll får man ha dem instängda.
Hoppas dina missar mår bra nu och att det lugnar ner sig i området.
Se mina svar låååångt ned i tråden.Snigla skrev:
Men i korta drag, nej de kommer inte acceptera att vara inne och ja, jag betalar för dessa skador och för med största sannolikhet även kommande för det kommer tyvärr inte bli bättre är jag rädd. Du vet katter och revirtänk.
Näe, nu ska vi iväg och ta stygnen så jag har inte tid för fler inlägg.
Jag tycker kommentarer som jämför med vilda djur är fantastiska. Eftersom jag inte kan förhindra att myggor, getingar, rävar, rådjur eller vargar tar sig in på min tomt så ska jag inte klaga om grannens katt gör det heller.
Om en hund biter ihjäl en katt så tror jag inte att kattälskare applicerar samma logik. Jadå, grannens hund bet ihjäl min katt, men det kunde ju varit en räv, en varg, en örn eller något annat djur så jag klagar inte.
Obs, jag hatar inte katter och jag är medveten om att gällande lagstiftning ger kattägare frikort. Jag tycker bara att man som kattägare har ett ansvar för sin katt, även om inte lagen säger det. Att helt strunta i hur andra känner är lite som hundägare som inte kopplar hunden när den är lös och någon ber de koppla den utan istället säger "den är inte farlig" eller något annat fånigt. Jag har vänner och syskon med katt, inget problem. Jag har vänner och familj med hund, inget problem. När jag har hunden lös (inte min) så skulle jag inte drömma om att sägas "hunden är snäll" när någon ber mig koppla den. Är man hundrädd så är man och det hjälper inte ett dugg att jag försäkrar om att min hund är snäll. Skaffar man sig djur så får man respektera de som valt att inte skaffa djur. Kanske tycker man inte det är hela världen om katten kommer in i ens hem (någon grannes katt var inne hos oss i vår förra bostad), men det betyder inte att alla uppskattar det. Jag brydde mig inte så mycket, men hade det hänt igen så hade jag ansett att det var ägarens uppgift att hålla koll på sin katt, inte min. Hade någon i familjen varit kattallergiker så hade jag nog blivit mer irriterad.
Om en hund biter ihjäl en katt så tror jag inte att kattälskare applicerar samma logik. Jadå, grannens hund bet ihjäl min katt, men det kunde ju varit en räv, en varg, en örn eller något annat djur så jag klagar inte.
Obs, jag hatar inte katter och jag är medveten om att gällande lagstiftning ger kattägare frikort. Jag tycker bara att man som kattägare har ett ansvar för sin katt, även om inte lagen säger det. Att helt strunta i hur andra känner är lite som hundägare som inte kopplar hunden när den är lös och någon ber de koppla den utan istället säger "den är inte farlig" eller något annat fånigt. Jag har vänner och syskon med katt, inget problem. Jag har vänner och familj med hund, inget problem. När jag har hunden lös (inte min) så skulle jag inte drömma om att sägas "hunden är snäll" när någon ber mig koppla den. Är man hundrädd så är man och det hjälper inte ett dugg att jag försäkrar om att min hund är snäll. Skaffar man sig djur så får man respektera de som valt att inte skaffa djur. Kanske tycker man inte det är hela världen om katten kommer in i ens hem (någon grannes katt var inne hos oss i vår förra bostad), men det betyder inte att alla uppskattar det. Jag brydde mig inte så mycket, men hade det hänt igen så hade jag ansett att det var ägarens uppgift att hålla koll på sin katt, inte min. Hade någon i familjen varit kattallergiker så hade jag nog blivit mer irriterad.
Svårigheten är ju att enda sättet att göra det är ju att inte släppa ut katten alls. Men i samråd med dig tycker jag kattägaren ska bistå så mkt han kan - tex erbjuda sig köpa de där sakerna man kan hälla ut som katten inte gillar lukten på, eller uppmana dig att spruta vatten på den. Men jag misstänker du inte vill ha grannen springandes in och jaga katten i ditt hus för att få ut den. Men en bra dialog med ägaren hur det ska hindras och vad du resp han kan göra är nog ett bra första steg.Fairlane skrev:
Om du tex skulle ha någon jättealergisk vän på besök eller ha ett firande i trädgården så vore det fullt rimligt att be grannen hålla katten inne den dagen. Men att (när lagen säger att man får ha utekatter) förbjuda katten vara ute alls känner jag är att gå till överdrift om det händer en gång om året...
Ska jag vara ärlig så tycker jag det vart bra om våra grannar skrämde vår katt så han bara höll sig på vår tomt (som han för det mesta gör) för det är säkrare för katten och det gör att risken för att någon irriterar sig blir mindre. Men att jag som kattägare ska skrika och spola vatten på min egen katt tror jag inte funkar. Katten kommer få dubbla budskap och inte alls fatta varför jag gör det. Vår katt har klöst på suffletten på (vår) bil och då har jag ju visat att det inte är ok. En annan katt har klöst på min grannes sufflett, jag frågade om vår katt gjort det och då sa han nej, men gjorde han det så önskar ju jag att min granne skrämmer honom rejält. Var det så skulle jag ju försöka bistå så mycket jag kunde, men jag kan ju inte springa runt på grannens tomt och jaga min katt (skulle jag se det så skulle jag ändå göra ett försök och hoppas att grannen tyckte det var ok om jag gick in på hans tomt). Jag försöker fostra min egen katt inomhus att inte klösa på möbler. Det har funkat rätt bra, men en soffa har han lyckats göra märken på för att jag inte vart tydlig nog.