Vi vill ha tunna, dåligt isolerade, plastfria väggar ocksåuseless skrev:
och allt räknas som en helhet. Men ja, grundens energikrav är inte det svåraste, utan att få en riskfri konstruktion som är hållbar, hälsosam och miljövänlig (och inte påverkar befintlig grund).Att bygga exakt som 1920 (som har hållit i 101 år) går kanske, men om det finns moderna lösningar som gör samma sak, kör vi gärna på "Grund 2.0".
Är det någon som har receptet för det så tar vi det gärna, för vi hittar det inte.
Är det någon som har receptet för det så tar vi det gärna, för vi hittar det inte.
Som sagt var så är det nog varmgrund och oorganisk mullbänk som är det moderna alternativen till dåtidens konstruktion om man inte ska gjuta en platta.
Problemet med konstruktionen från förrförra sekelskiftet är att principen bygger på att relativt mycket värme läcker ner i kryputrymmet - Det går inte att bygga på samma sätt men med lägre energiförluster utan att man får problem med fukt.
Varför vill ni ha tunna och dåligt isolerade väggar? Det går väl att bygga relativt välisolerat utan att blanda in de allra modernaste materialen? En tjockare homogen trästomme med cellulosaskivor t ex?
Problemet med konstruktionen från förrförra sekelskiftet är att principen bygger på att relativt mycket värme läcker ner i kryputrymmet - Det går inte att bygga på samma sätt men med lägre energiförluster utan att man får problem med fukt.
Varför vill ni ha tunna och dåligt isolerade väggar? Det går väl att bygga relativt välisolerat utan att blanda in de allra modernaste materialen? En tjockare homogen trästomme med cellulosaskivor t ex?
Vi har utnyttjat byggrätten till max på vår tomt, med tjockare väggar snor vi så mycket boyta i sovrummet att vi inte får plats med sängbord. Varje centimeter räknas. Annars var vi sugna på IsoTimber, men för att få bra u-värde (och värmelagring inte räknas) är även de väggarna väldigt tjocka.
Vårt supervarma - oisolerade - hus som vi bor i idag har ca 20 cm tjocka väggar, inklusive yttre och inre beklädnad. U-värdet är högt, men i praktiken fungerar det. En 6 tum timmerstomme har u-värde runt 0.9.
(Jag kommer fråga om väggar också, men det får bli en ny tråd!)
Vårt hus läcker troligen ordentligt ner i torpargrunden, ja, och vi kan inte bygga likadant nu, det är därför vi undrar hur man gör 2021.
Naturstensgrund tätad med kalk, fylld med Hasopor, lerklining?
Natursten som öppna plintar (kanske med skumglas i marken), rejält bjälklag med cellulosa/lin/trä?
Gjuta platta på perlite? Trelicell? Koljern?
Vilken är den moderna tidens miljövänliga, hälsosamma, hållbara grund?
Ja, rimligen. Synd bara att ”alla” (inkl. vår konstruktör och byggaren) rekommenderar platta.
Naturstensgrund likt den gamla vore självklart bäst. Plint av rund natursten om miljön och markförhållandena tillåter det är ju både enklare och billigare.B Bor i trähus från 1920 skrev:Jag har 38 cm naturstensgrund idag (just där vi ska bygga till, hörnet längst bort från utbyggnaden har 8 cm natursten, vi har en lutning som man inte tänker på alls, tomten framstår som platt). På den ligger 26 cm till, dvs 64 cm inklusive furugolvet. Bjälklaget är fyllt av kolstybb.
Den nya tillbyggnaden hamnar helt utanför befintligt hus, bär sig självt och ansluter till befintligt hus genom 2 fönster (vi har stående timmer, då brukar timret vara liggande under fönstren = lätt att öppna). Tillbyggnaden blir i 1,5 plan, precis som befintligt hus.
En konstruktör tyckte att vi kunde lämna en ogrundad "ränna" mellan hus och tillbyggnad, blir en bra rörelsefog och ventilationskanal för gamla grunden. Han tycker förstås att vi ska gjuta platta, och med 40 cm "ränna" mellan gammal torpargrund och ny grund är vi inte helt negativa till det - men då vill vi ha den utan plast och hållbar, vilket verkar vara lika svårt som att få till en modern torpargrund.
Vi bor i detaljplanerat område, med Sveriges mest nitiska bygglovsavdelning, vi behöver klara energikraven. Utan plast, hållbart, och utan att förstöra miljön.
Hur gör man?
Går det inte att ordna en grund ur likt orginalet innom den ekonomiska ramen skulle man ju kunna tänka sej en pustad lättklinker grund väl ventilerad med uteluft som om den hadde varit byggd 1950, träbjälklag väl vindtätat med förhydringspapp och fyllt med kutterspån med randisolering av tex klämd mineralull eller lin.
Om man isolerar även mellan tätt (120cm)placerade bärlinor och gollvbjälkarna bör man kunna uppnå ett gott isolerat golvbjälklag även med spån, tänker 30-40cm isolering.
Välj något bättre än dagens sommaravverkade råspont som botten i bjälklaget, ska konstruktionen hålla >100år vill iaf inte jag ha nått som får svartmögelprickar innom 2 år.
Förr återanvände man ofta formbrädor till trossbotten, vet inte om cementresterna kan minska risken för påväxt?
Själv skulle jag såga torrgran till både bärlinor, golvbjälkar och trossbotten, självklart utan blånad.
Billigt, miljövänligt och vettigt att ta tillvara en resurs som lätt förbises.
Det som är det fina med en krypgrund ur ett långsiktigt perspektiv är just att man kan dra vatten el, avlopp. Byta dessa, ändra hur rum nyttjas etc. Nackdelen är klart fuktproblem med välisolerade hus eller bara det faktum att man kańske har annan uppvärmning än förr.
Jag byggde upp en tredjedel av mitt gamla hus (kallmurad krypgrund direkt på mark). Grunden är troligtvis från tidigt 1800, huset ovan byttes 1900. Jag byggde då ut genom att fortsätta krypgrunden fast med leca och rejält urgrävt + makadam. Det har fungerat fint i 15 år, men jag har också under många perioder eldat mkt och det har värmt upp grunden. De senaste åren när jag eldat mindre mäter jag upp ganska höga fuktvärden. Man får också beakta det förändrade klimatet, varmare vintrar innebär fuktigare vintrar. Dvs i södra Sverige har vi knappt vinter längre utan fukt hela tiden.
Jag har lagt på en matta i grunden, det har hjälp ganska mkt med fukten, men fortfarande är det höga värden.
Nu bygger jag ut lite igen, denna gång blir det likadant, men jag fyller grunden med hassopor. Dvs grävning, sula, grus, leca väggar, markduk, fylla och packa med hassopor.
Det jag stör mig mest på är att det fina med en krypgrund, att man kan krypa ner och dra om ett rör eller fixa avloppet försvinner.
Men jag tror inte på att med dagens klimat och med modern uppvärming bygga en traditionell krypgrund längre. Den måste på något sätt isoleras om man vill ha någorlunda energieffektivt. Så då hamnar man vid att isolera med perlit, hassopor eller liknande om man vill slippa sprutskummet och frigoliten.
Jag byggde upp en tredjedel av mitt gamla hus (kallmurad krypgrund direkt på mark). Grunden är troligtvis från tidigt 1800, huset ovan byttes 1900. Jag byggde då ut genom att fortsätta krypgrunden fast med leca och rejält urgrävt + makadam. Det har fungerat fint i 15 år, men jag har också under många perioder eldat mkt och det har värmt upp grunden. De senaste åren när jag eldat mindre mäter jag upp ganska höga fuktvärden. Man får också beakta det förändrade klimatet, varmare vintrar innebär fuktigare vintrar. Dvs i södra Sverige har vi knappt vinter längre utan fukt hela tiden.
Jag har lagt på en matta i grunden, det har hjälp ganska mkt med fukten, men fortfarande är det höga värden.
Nu bygger jag ut lite igen, denna gång blir det likadant, men jag fyller grunden med hassopor. Dvs grävning, sula, grus, leca väggar, markduk, fylla och packa med hassopor.
Det jag stör mig mest på är att det fina med en krypgrund, att man kan krypa ner och dra om ett rör eller fixa avloppet försvinner.
Men jag tror inte på att med dagens klimat och med modern uppvärming bygga en traditionell krypgrund längre. Den måste på något sätt isoleras om man vill ha någorlunda energieffektivt. Så då hamnar man vid att isolera med perlit, hassopor eller liknande om man vill slippa sprutskummet och frigoliten.
Det är nog ändå lättare att bryta upp en del av golvbrädorna och lägga ett horisontellt rör i hasoporen om man t.ex vill flytta en toastol eller bygga köksö jämfört med att göra det i ett hus med betongplatta och ingjuten golvvärmeslang. I mitt hus har jag källare med oarmerat betonggolv. Bara att slå upp ett hål med slägga, gräva om vad man nu ska och sen hälla på ny betong.G guggen skrev:
Torpargrund har oförtjänt dåligt rykte. Har du haft en fungerande torpargrund sedan 1920, är det väl rimligare att bygga ut med ännu mera torpargrund och ventilera på samma sätt som du har idag. Bygger du med Leca eller betonghålsten så får du minst 100 år i livslängd, förmodligen mycket längre. Torpargrund är enkelt, billigt och effektivt om inte markförhållandena är helt olämpliga, vilket de inte verkar vara i ditt fall.B Bor i trähus från 1920 skrev:
Torpargrund bygger på att värme tillförs hela tiden via t ex en murstock. För hundra år sedan eldade man dagligen året om för att få varmvatten och mat. Slutar man elda eller bygger ut utan skorsten så blir det en krypgrund.
Det är en väsentligt skillnad i förutsättningar.
Det är en väsentligt skillnad i förutsättningar.
Min erfarenhet med att ha levt (och lever) med en mängd torpare/kryp grunder är densamma. Jag isolerar dessutom golvbjälklag endast med kutterspån.
Det är utmärkt så länge man kastar in 10-15m3 i kakelugnarna och kaminerna varje vinter, men går man över på fjärr, bergvärme eller likande går det sakta utför. Dock beroende på var man bor tror jag också. I södra Sverige tror jag inte vi har haft så fuktigt klimat på 100 år som nu. Lite mer norröver har man fortfarande lite vinter och torr luft då grunden kan få vila.
Det är iaf min erfarenhet av ett par hus och renoveringar trotts att jag älskar enkelheten med en öppen krypgrund.
Det är utmärkt så länge man kastar in 10-15m3 i kakelugnarna och kaminerna varje vinter, men går man över på fjärr, bergvärme eller likande går det sakta utför. Dock beroende på var man bor tror jag också. I södra Sverige tror jag inte vi har haft så fuktigt klimat på 100 år som nu. Lite mer norröver har man fortfarande lite vinter och torr luft då grunden kan få vila.
Det är iaf min erfarenhet av ett par hus och renoveringar trotts att jag älskar enkelheten med en öppen krypgrund.
Medlem
· Blekinge
· 10 202 inlägg
Nej, men optimalt vore att styra ventilationen flexibelt utifrån temp och R.H. ute och inne i grunden. Det är samma som med källare. På sommaren kan ventilation vara rent kontraproduktivt.larsbj skrev:
Sedan kommer Anticimex och försöker kränga avfuktare som drar en helvetes massa ström.