Garage delvis på kommunal mark (vägområde)
Har en fastighet i Tanums kommun där man nu gör en ny detaljplan. Man kräver i nya detaljplanen att jag skall riva eller flytta garaget som som stått på samma plats sedan det byggdes 1937 (84år). Kan kommunen göra detta?
Man hänvisar till den nu gällande detaljplanen från 1949 som visar att ca 2 meter av garaget står på kommunens mark. När det byggdes var marken privatägd. Hur kommunen förvärvat dessa två meter finns inget svar på utan man hänvisar till -49 års detaljplan där man lagt in väggränsen 2 meter in i garaget.
Vad skall jag göra?
Man hänvisar till den nu gällande detaljplanen från 1949 som visar att ca 2 meter av garaget står på kommunens mark. När det byggdes var marken privatägd. Hur kommunen förvärvat dessa två meter finns inget svar på utan man hänvisar till -49 års detaljplan där man lagt in väggränsen 2 meter in i garaget.
Vad skall jag göra?
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 23 546 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 23 546 inlägg
Kan vi ta det stegvis.S Säterdal skrev:
Var är ni i den nya detaljplaneprocessen? Är den under diskussion eller har den redan beslutats och vunnit laga kraft?
Är det ostridigt att garaget till del står på en kommunal fastighet?
Kommunen kan lösa in mark för att genomföra en detaljplan. Så de har lagliga medel att få bort ditt garage om de vill.
Var uppe i byggnadsnämnden 27/4 och skall ut för synpunkter (utställning). Garaget byggdes 1937 då på arrendemark helt lagligt. På detaljplanen som gjordes 1949 lade man in en ny väg som går utmed baksidan av garaget och man placerade då kommunens fastighetsgräns ca. 2 meter in i garaget. Planarkitekten menar att om dåvarande marägare inte protesterade och planen har
vunnit laga kraft så är det den gränsen som gäller.
Finns inga handlingar som någon gång tidigare krävt att garaget skall flyttas eller rivas.
Finns heller inga handlingar som visar att kommunen köpt in gällande markområde.
Finns inga handlingar som någon gång tidigare krävt att garaget skall flyttas eller rivas.
Finns heller inga handlingar som visar att kommunen köpt in gällande markområde.
Verkar vara en otroligt principsak kommun.
MEN, jag skulle inte nöja mig med det. Garaget placerades ju lagligt med godkännande på privat arrendemark. Nu vill kommunen ändra det/ begära rivning pga av att man nu ser ett annat användningsområde för marken. Kanske man vill dra el/va-ledningar där?
Oavsett. Det här kommet att bli en stor fråga, för stor för dig själv att hantera. Ta kontakt med en specialiserad fastighetsjurist, betala för några timmars rådgivning i första skedet och få en uppfattning om det är lönt att driva vidare.
MEN, jag skulle inte nöja mig med det. Garaget placerades ju lagligt med godkännande på privat arrendemark. Nu vill kommunen ändra det/ begära rivning pga av att man nu ser ett annat användningsområde för marken. Kanske man vill dra el/va-ledningar där?
Oavsett. Det här kommet att bli en stor fråga, för stor för dig själv att hantera. Ta kontakt med en specialiserad fastighetsjurist, betala för några timmars rådgivning i första skedet och få en uppfattning om det är lönt att driva vidare.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 980 inlägg
Jag skulle nog i TS fall hävda 3:12 jordabalken för att få ha kvar garaget. Nu håller inte ett sådant resonemang om garaget är relativt lättflyttat, men kommunen har inte heller automatiskt rätt till sin mark då eventuella rivningsbeslut är preskriberade sen länge om jag förstår saken rätt.
Ska kommunen använda marken (bygga/bredda en väg exempelvis) lär TS slutligen få avträda marken, men sannolikt först få ersättning för byggnaden enligt expropriationslagen.
Ska kommunen använda marken (bygga/bredda en väg exempelvis) lär TS slutligen få avträda marken, men sannolikt först få ersättning för byggnaden enligt expropriationslagen.
Anledningen till att man vill att jag och även grannen ovanför skall riva garagen är att man skall bredda vägen och lägga till en cykel/gångväg. Åt andra sidan går bra att bredda men man väljer att görat det åt våran sida. År 1960 avstyckades fastigheterna från stamfastigheten och våra tomtgränser drogs då genom de befintliga garagen och då blev kommunens fastighetsgräs tydlig genom byggnaderna. Detaljplanen var uppe för förändring 2014 och då fick vi följande förslag från den arkitektbyrån som då skissade på förslaget. (Se bild och där ser ni hur garagen ligger). Kan man hänvisa till detta förslag ?. Vi känner oss väldigt överkörda från kommunens sida.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 980 inlägg
Jag förstår att kommunen vill använda sin fastighet till det den är till för. Att era garage levt på lånad tid måste väl varit uppenbart i 60 år om tomterna styckats av rakt igenom dem.
Därmed inte sagt att ni inte har rätt till ersättning om garagen måste rivas, men jag skulle nog sikta in mig på den striden snarare än att försöka få rätt att förvärva marken.
Därmed inte sagt att ni inte har rätt till ersättning om garagen måste rivas, men jag skulle nog sikta in mig på den striden snarare än att försöka få rätt att förvärva marken.
Om man behöver riva, räcker det inte då med den delen som står på kommunens mark och man har kvar den delen som står på vår fastighet ? Det vore en lösning, för att ha kvar ett förråd, då det är prickad mark som man ej kan bygga något nytt på.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 980 inlägg
Ja, resten borde ni kunna behålla. Man kan ju riva ganska mycket av ett hus utan att det blir en ny lovpliktig byggnad, så att devis riva borde gå bra. Jag kommer i alla fall inte spontant på något argument emot.
Ja, om det inte finns någon fastighetsreglering dokumenterad för markremsan som kommunen gör anspråk på så måste förstås en sådan göras innan kommunen kan använda marken.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 980 inlägg
Jag tolkade det som att marken redan är vägfastighetens och kommunens sen avstyckningen. Vilken ytterligare fastighetsreglering skulle då behöva göras?
P pmd skrev:
P pmd skrev:
Jag har pratat med byggnadsnämnden och dom hittar inga handlingar äldre än 1960.P pmd skrev:
Planarkitekten menar att när detaljplanen från 1949 vann laga kraft, så behövs inga handlingar, för då är det kommunens mark enl. detaljplanen.