35 460 läst · 91 svar
35k läst
91 svar
Arga snickaren måste ju ha fel eller?
En planka, bräda eller panel buktar sig inåt eller utåt beroende på vilken som är kärnsidan, träets årsringar tenderar att "räta ut sig".Johangfx skrev:
Då får du kassera hälften av alla klädselbrädorna som byggvaruleveranrören levererar!H heimlaga skrev:Det är skruven som är fel. Det finns bara tre sätt att få loss en skruvad brädslåning när den behöver bytas eller repareras.
-Eld
-Dynamit
-Grävmaskin
Alla tre metoderna medför galopperande värdeminskning på huset.
Att spika med en galvaniserad tretumsspik mitt i brädan är helt rätt. Man kan använda två om man vill men det är inte nödvändigt. Sedan spikar man ribborna (lockläkten) med galvaniserad fyratumsspik mitt i springan mellan bräderna. Då håller ribborna bräderna på plats.
Kärnsidan på bräderna måste vändas utåt. Annars antingen drar de loss ribborna eller spricker när de torkar och koppar sig. Bräder som inte går att vända med kärnsidan ut är sekundavaror som man kan använda som tröd under något plåttak eller i betongformar men har man köpt dem som brädslåningsvirke skall man ha pengarna tillbaka.
Att spika i brädkanten bakom ribban är fel. Då bräderna rör sig med varierande fukthalt spjälks den lilla flisan utanför siken bort och bräderna lossnar. Det där är tyvärr en vanlig åkomma som jag har träffat på många gånger.
H
Hallerudsbo
Verktygstokig
· Värmland
· 3 080 inlägg
Hallerudsbo
Verktygstokig
- Värmland
- 3 080 inlägg
Håller verkligen skruven (speciellt om man sätter två i samma bräda)? I min erfarenhet är det vanligt att skruv knäcks när träet rör sig (syns t.ex. på många altaner), medan spik är mer segt och kan böjas med träets rörelser över året utan att gå av. Jag har själv spikat panel med två spik i varje, och det brukar inte vara något problem just pga att spik kan böjas med träets rörelser över året.
Problemet är om brädorna är sågade på en sida och hyvlade på en, som brädor oftast är om man inte köper helt ohyvlat på sågverket. Tycker det ofta är hyvlat på fel sida, men det kanske beror på var man köper brädorna.H heimlaga skrev:
Jag har ingen erfarenhet av just panel i detta fallet. Men min byggställning som satt uppe 1.5år där.hade massor av skruvarna gått av..S SnickareHobb skrev:
Ingen av spikarna.
Så jag är verkligen beredd att hålla med dig. Spik är mycket segare och starkare. Sen om det behövs för just en panel vet jag inte.
Man bör såklart försöka minimera håltagning i såväl vindduk som diffusionsspärr. Därför sätts diffusionsspärren oftast en bit (tex en 45mm regel) in i väggen. På samma sätt använder man kortare spikar (med samma diameter som längre spik) som inte går igenom vidduken. Allt för att försöka få så energieffektiva konstruktioner som möjligt.
Ett spikhål är förvisso litet, men det kan med tiden skavas upp (vindduken kan röra sig bakom panelen) och bli större. Dessutom handlar det om tusentals hål.
Jag förstår inte varför någon skulle vilja försöka argumentera mot användandet av korta spik i det här fallet.
Ett spikhål är förvisso litet, men det kan med tiden skavas upp (vindduken kan röra sig bakom panelen) och bli större. Dessutom handlar det om tusentals hål.
Jag förstår inte varför någon skulle vilja försöka argumentera mot användandet av korta spik i det här fallet.
Men är det inte så att kortare spik per automatik är tunnare i diameter? Det går ju inte att få tag i tretum spik med samma tjocklek som fyrtum? Och det vet man ju själv hur sanslöst mycket sämre exempelvis råspont sitter med 2,5tum jämfört med tre.G Gabbe1 skrev:Man bör såklart försöka minimera håltagning i såväl vindduk som diffusionsspärr. Därför sätts diffusionsspärren oftast en bit (tex en 45mm regel) in i väggen. På samma sätt använder man kortare spikar (med samma diameter som längre spik) som inte går igenom vidduken. Allt för att försöka få så energieffektiva konstruktioner som möjligt.
Ett spikhål är förvisso litet, men det kan med tiden skavas upp (vindduken kan röra sig bakom panelen) och bli större. Dessutom handlar det om tusentals hål.
Jag förstår inte varför någon skulle vilja försöka argumentera mot användandet av korta spik i det här fallet.
Man måste köpa rätt spik.F frityreldarn skrev:
http://www.gunnebofastening.se/produkt/?product_id=448&family_slug=spik
Eller om man, gud förbjude, använder spikpistol så har 50mm maskinspik samma diameter som 75mm.
Om du skall byta spelar väl infästning ingen roll.H heimlaga skrev:Det är skruven som är fel. Det finns bara tre sätt att få loss en skruvad brädslåning när den behöver bytas eller repareras.
-Eld
-Dynamit
-Grävmaskin
Alla tre metoderna medför galopperande värdeminskning på huset.
Att spika med en galvaniserad tretumsspik mitt i brädan är helt rätt. Man kan använda två om man vill men det är inte nödvändigt. Sedan spikar man ribborna (lockläkten) med galvaniserad fyratumsspik mitt i springan mellan bräderna. Då håller ribborna bräderna på plats.
Kärnsidan på bräderna måste vändas utåt. Annars antingen drar de loss ribborna eller spricker när de torkar och koppar sig. Bräder som inte går att vända med kärnsidan ut är sekundavaror som man kan använda som tröd under något plåttak eller i betongformar men har man köpt dem som brädslåningsvirke skall man ha pengarna tillbaka.
Att spika i brädkanten bakom ribban är fel. Då bräderna rör sig med varierande fukthalt spjälks den lilla flisan utanför siken bort och bräderna lossnar. Det där är tyvärr en vanlig åkomma som jag har träffat på många gånger.
Äntligen en som förstått vad man använder för spik, sedan om man spikar en tre tum spik i en takstol så har spiken virke hela vägen att sitta i, men om man bara har en begränsad tjocklek på läkten så sitter inte spiken mycket hårdare bara för att den går i genom läkten 2-3 cm .G Gabbe1 skrev:
Vindpapp häftar man upp.
Försök få loss träskruvar som har suttit i trä utvändigt i 50 eller 100 år så får du se.K kentauren skrev:
Problemet är att det enda sättet att få loss en skruvad brädslåning är att slita loss den med våld.
Hur mycket av väggen bakom tror du skadas när man måste slita loss brädslåningen med våld?
Har man tur kan det gå med måkare och järnkilar och järnspett men mera troligt måste man haka i med grävmaskinsskopan och dra. Hur mår huset av det?
Produkter som diskuteras: "träskruvar"
Träskruv
Träskruvar är speciellt designade för att användas i trämaterial och har ofta en självborrande effekt som minskar risken för sprickor i träet under infästning. Denna självborrande funktion innebär att skruven skär genom träet när den
Läs mer