35 546 läst · 91 svar
36k läst
91 svar
Arga snickaren måste ju ha fel eller?
Är grundade från fabrik på den ohyvlade sidan. Så borde ju inte vara generalfel kan man tyckaH heimlaga skrev:
H heimlaga skrev:
Så du menar att de bara skall grunda brädor med kärnsidan utåt.H heimlaga skrev:
Det tror jag inte något bolag gör eller?
Är nog lite svårt då den grundade sidan är sågad och baksidan hyvlad. Så i teori har du helt rätt men inte praktiskt genomförbart.H heimlaga skrev:
Blir förvirrande med råd, även bra, som inte är realiserbart.
I Finland försöker de seriösa hyvlerierna vända bräderna rätt innan de matar in dem i hyvelmaskinen. Ett par tre bräder per knippe brukar kunna bli fel av misstag men i stort sett brukar det fungera.
Det är alltså fullt genomförbart.
Om leverantören gör totala generalfel byter man leverantör. Det är väldigt fult att göra sådär och knuffa över problemet på kunden.
Hyvleriet har ställt till ett olösligt problem som aldrig går att lösa med materialet trä. Du får acceptera att dina bräder koppar sig och spricker och att det blir glipor bakom lockbräderna. Hyvleriet har bestämt att dina väggar skall se ut så.
Personligen föredrar jag vanliga sågade bräder som aldrig har varit i någon hyvelmaskin. Då kan jag själv vända dem som jag vill.
Det är alltså fullt genomförbart.
Om leverantören gör totala generalfel byter man leverantör. Det är väldigt fult att göra sådär och knuffa över problemet på kunden.
Hyvleriet har ställt till ett olösligt problem som aldrig går att lösa med materialet trä. Du får acceptera att dina bräder koppar sig och spricker och att det blir glipor bakom lockbräderna. Hyvleriet har bestämt att dina väggar skall se ut så.
Personligen föredrar jag vanliga sågade bräder som aldrig har varit i någon hyvelmaskin. Då kan jag själv vända dem som jag vill.
I princip INGA bygghandlare/brädgårdar säljer sånt virke du pratar om.H heimlaga skrev:
Även om det skulle vara önskvärt så verkar de fungera bra ändå. Iaf för mig. Efter att ha suttit uppe grundmålade någon månad är de helt plana, inga sprickor någonstans. Nu två år senare ser det plant och snyggt ut utan sprickor. Likadant hos pappa, byggt 1983. Inga sprickor, inga kupade brädor och inga med sorterade kärnsidor
Virke med kärnsidan utåt i med av 50% av brädorna, var köper du det? Någon lokal liten såg?
I så fall har Sverige rasat iväg till rena U-landsnivån då det gäller trä.
Vanliga sågade bräder finns att köpa på flera mindre sågar och brädgårdar här i trakten men oftast har vi antingen egna stockar eller inköpta stockar som vi för till sågen och får fraktsågade. Det blir billigare så.
Vanliga sågade bräder finns att köpa på flera mindre sågar och brädgårdar här i trakten men oftast har vi antingen egna stockar eller inköpta stockar som vi för till sågen och får fraktsågade. Det blir billigare så.
Tror du spikar efter en gammal skröna, någon gång i tiden har det uppkommit 3 och 4 tums spikning av lock och bräda på fasader.H heimlaga skrev:Det är skruven som är fel. Det finns bara tre sätt att få loss en skruvad brädslåning när den behöver bytas eller repareras.
-Eld
-Dynamit
-Grävmaskin
Alla tre metoderna medför galopperande värdeminskning på huset.
Att spika med en galvaniserad tretumsspik mitt i brädan är helt rätt. Man kan använda två om man vill men det är inte nödvändigt. Sedan spikar man ribborna (lockläkten) med galvaniserad fyratumsspik mitt i springan mellan bräderna. Då håller ribborna bräderna på plats.
Kärnsidan på bräderna måste vändas utåt. Annars antingen drar de loss ribborna eller spricker när de torkar och koppar sig. Bräder som inte går att vända med kärnsidan ut är sekundavaror som man kan använda som tröd under något plåttak eller i betongformar men har man köpt dem som brädslåningsvirke skall man ha pengarna tillbaka.
Att spika i brädkanten bakom ribban är fel. Då bräderna rör sig med varierande fukthalt spjälks den lilla flisan utanför siken bort och bräderna lossnar. Det där är tyvärr en vanlig åkomma som jag har träffat på många gånger.
Vad få inte tänker på är att då får inte glesregel vara 28 mm , spikar botten bräda med 3 tum så går du igenom vindpappen och vindpappen ser ut som den är sönder skjuten med en kulspruta , samma om du använder 4 tum till lockbrädan.
Slår man rakt in spiken även med en 34 mm gles så når du igenom vindpappan.
Har du funderat på om du då gör rätt då?
Vad hustillverkare och proffsen använder är kamgängad spik 50 mm för botten och 70 mm för lock allt för att inte ta sönder bokomliggande vindskydd.
Vindpapp idag är väl grå skrovlig diffusionsöppen "plast". Spiken går igenom den men eftersom den är elastisk smiter den tätt om spiken. Har svårt att tro att det inte är tätt ändå...T Takläggare skrev:Tror du spikar efter en gammal skröna, någon gång i tiden har det uppkommit 3 och 4 tums spikning av lock och bräda på fasader.
Vad få inte tänker på är att då får inte glesregel vara 28 mm , spikar botten bräda med 3 tum så går du igenom vindpappen och vindpappen ser ut som den är sönder skjuten med en kulspruta , samma om du använder 4 tum till lockbrädan.
Slår man rakt in spiken även med en 34 mm gles så når du igenom vindpappan.
Har du funderat på om du då gör rätt då?
Vad hustillverkare använder är kamgängad spik 50 mm för botten och 70 mm för lock allt för att inte ta sönder bokomliggande vindskydd.
Som oerfaren tror man detta inte utgör något problem, man tror även att vindpappen ligger helt still under panelen och glesregeln vid kraftig blåst och vind , man tror inte på under och övertryck som sker bakom panelen, eller att vindpappen har just den uppgiften att se till att vind inte når in i isoleringen och har en kylande effekt. så med andra ord, om du kan titta och se så kommer du se att vindpappen verkligen rör på sig när det blåser , även fast den är bra uppspänd och glesregel på cc 600 mm, fundera då på om spiken verkligen ligger tätt efter vindpappen.Huddingebo skrev:
Vi kan utöka och även gå in i huset, där monteras ett ångskikt (plast) den ska tejpas i alla skarvar, men hur monterar man den på rätt sätt? man kan montera den 42 mm in i väggen så alla el dosor, infästningar från ex gipsskivor inte når plasten, eller att den behövs göra hål i. allt detta gör man för en och samma orsak. inte punktera vind eller ångskikten. Alla andra sätt är just okunskap, med för lång spik osv.
H
Hallerudsbo
Verktygstokig
· Värmland
· 3 086 inlägg
Hallerudsbo
Verktygstokig
- Värmland
- 3 086 inlägg
Där jag har arbetat har vi vanligen använt vindskyddskivor till exempel Hunton eller Bitulit eller Tuulileijona och ingen vindskyddspapp.
Problemet med att spika med korta spikar är att spikarna kryper ut litet med åren och är de inte tillräckligt långa så tappar de greppet..
Problemet med att spika med korta spikar är att spikarna kryper ut litet med åren och är de inte tillräckligt långa så tappar de greppet..