Hus tomte
Verktygstokig
· Södra Stockholm
· 580 inlägg
Hus tomte
Verktygstokig
- Södra Stockholm
- 580 inlägg
Men den plyfan e nog bättre än OSBD Danne213 skrev:
i badrum pratar ja om då
En reflektion!
I de flesta fall när fuktskyddet har spruckit och en vattenskada har skett så är det i anslutningen mellan vägg och golv och i hörn.
Jag tror att det viktigaste är att minimera rörelserna mellan väggar och golv och vägg-vägg.
Tex att noga förankra väggarna mot golvet och spånskivan.
Samt gärna låta "stommen" stå och torka inne så länge man orkar vänta innan man kaklar och sätter fuktapärrar osv.
Själv lade jag spångolvet först och skruvlimma sedan jag alla väggar mot golvet och ner i reglarna.
Väggarna är så att säga "ett med" golvet.
15mm plywood är säkert jättebra men man ska nog tänka ett steg längre.
I de flesta fall när fuktskyddet har spruckit och en vattenskada har skett så är det i anslutningen mellan vägg och golv och i hörn.
Jag tror att det viktigaste är att minimera rörelserna mellan väggar och golv och vägg-vägg.
Tex att noga förankra väggarna mot golvet och spånskivan.
Samt gärna låta "stommen" stå och torka inne så länge man orkar vänta innan man kaklar och sätter fuktapärrar osv.
Själv lade jag spångolvet först och skruvlimma sedan jag alla väggar mot golvet och ner i reglarna.
Väggarna är så att säga "ett med" golvet.
15mm plywood är säkert jättebra men man ska nog tänka ett steg längre.
Jag tror man ska i första hand ska tänka ett steg bakåt innan man tänker ett steg längre.Huddingebo skrev:
Förr byggde man spåntade plankväggar. Inget fel på dom men det blir ganska stora rörelser och slagningar eftersom dom sitter ihop. Enkelt uttryckt kan man jämföra med ett parkettgolv. Ju större yta desto större rörelsemarginal krävs.
Givetvis ska konstruktionen och allt material ha godkända fuktvärden innan man bygger vidare.
”Jag tror att det viktigaste är att minimera rörelserna mellan väggar och golv och vägg-vägg.”
Istället för att skriva ”minimera” rörelserna skulle det stå ”fördela rörelser” eller ”tillåta rörelser” på rätt sätt.
För rörelser kommer det att bli.
Hur gör man då detta på rätt sätt och utan att skriva en avhandling som jag inte har belägg för? Enkelt uttryckt så följer man de rekommendationer som finns just nu.
Har man ett träbjälklag så måste bärigheten i reglarna vara anpassade efter utrymmet. (Tänk tex. Reglar under altan. Ju längre spännvid desto kraftigare virke krävs.
Skruv-limma spånskivan. Här vill man ha så liten rörelse som möjligt. Finns många exempel på flytspackel som släpper från underlaget beroende på att man inte limmat spånet eller att reglarna är underdimensionerade.
Spånskivor kräver förhållandevis liten rörelsemarginal. Därför fungerar detta. Om vi skulle skruvlimma ett massivt furugolv skulle vi få problem.
15 mm P30 plyfa. Denna skruvar vi med anpassad rörelsefog. Då ”tillåts” de rörelser som uppstår och ”fördelas” skiva till skiva. Monterar vi dessa skivor dikt mot varandra pressas rörelserna ut till svagaste punkten. Finns ingen anpassad svag punkt kommer skivorna att ”resa” sig på svagaste punkten.
Systemet bygger alltså på att konstruktionen ska kunna röra sig och att vi kontrollerat styr var och hur stor rörelsefogen ska vara. Börjar man ändra och laborera med ett föreskrivet system på egen hand så gäller det att både tänka bakåt och framåt.
Tar vi betong är det precis samma sak. Vi kan inte gjuta en oändligt kaka utan att bygga in rörelsefogar.
Mina tankar utgår ifrån en chalmersrapport/utredning jag läste för.1-2 år sedan som fastslog precis detta att trä med "godkänd" fuktkvot fortsätter att torka och är med och bidrar till sättningar och spänningar. Framförallt i golvbjälklaget. Noggranna studier hade gjorts av olika nybyggda våtrum och av vad som gjorde att våtrum ibland ändå inte fungerade trots att de var utförda enligt modern standard med plywood, våtrumsgips etc.
Fördela rörelser skriver du, hur menar du att du ska göra det?
Det enda rätta i ett våtrum är att bygga så att konstruktionen minimerar rörelser.
Man använder material och konstruerar så att konstruktionen rör på sig så lite som möjligt.
Det jag menar är att man framförallt ska minimera rörelser där det är störst chans att de uppstår och där det oftast fallerar och orsakar skador.
Ska se om jag kan hitta den igen.
Förstår inte jämförelsen med helt oadekvata material som spontat virke.
Fördela rörelser skriver du, hur menar du att du ska göra det?
Det enda rätta i ett våtrum är att bygga så att konstruktionen minimerar rörelser.
Man använder material och konstruerar så att konstruktionen rör på sig så lite som möjligt.
Det jag menar är att man framförallt ska minimera rörelser där det är störst chans att de uppstår och där det oftast fallerar och orsakar skador.
Ska se om jag kan hitta den igen.
Förstår inte jämförelsen med helt oadekvata material som spontat virke.
Redigerat:
Jag skulle påstå att fuktskador som uppstår genom normala infästningar i vägg är ganska ovanliga, visst händer det, men knappast i närheten av vad felaktigheter kring golvbrunn och rörgenomföringar står för. Sätter man osb bakom gips och kortlar där tyngre infästningar ska upp är det inga konstigheter.
Mina tankar utgår ifrån ca 20 års erfarenhet av fuktskador. Jag är entreprenör och arbetar mycket med försäkringsskador.
Eftersom vattenskador ofta uppstår i badrum har jag sett en del.
I förlängningen innebär detta att vi återställer vi skadorna. Och eftersom skadorna ofta uppstår i badrum så har vi byggt en hel del badrum under denna tid.
Branschreglerna har under denna tid förändrats många gånger. Med facit i hand så kan man fundera hur vissa regler ens blivit tryckta i skrift. Kanske har dom sitt ursprung i chalmersrapporter. Vad vet jag.
”Fördela rörelser skriver du, hur menar du att du ska göra det?” Om du läser inlägget igen så står det där. Du får läsa igen och specificera lite mer specifikt det du inte förstår.
”Förstår inte jämförelsen med helt oadekvata material som spontat virke.”
Jämförelsen handlar om hur olika trämaterial rör sig och därmed kräver olika utrymme och lösningar för sina rörelser.
Som du kan läsa i förra inlägget så är det tex. inte direkt ovanligt men stående plankväggar i äldre hus. En plankvägg är ofta just spontat virke.
Den gedigna utredning jag läste var gjort i samarbete med hustillverkare i syfte att gå till botten med just de fall när tätskiktet brister trots att våtutrymmet var korrekt utfört enligt konstens alla regler. Inte helt ovanligt, och rapporten utredde alltså BARA just dessa problem uppkomna i nybyggen inom 10årKrille-72 skrev:
Att väldigt många fuktskador beror på VVS installationer är en annan sak.
Reparationer i befintliga byggnader av äldre snitt är givetvis knepigare.
Stabilisering av spontade innerplankväggar likt mina hemma görs lämpligen med skivmaterial som plywood och skruven ska fästas så nära mitten som möjligt för att undvika spänningar när trät rör sig under året.
Ytterväggar av plankstommar är betydligt mer problematiska.
Det rapporten bland annat utredde är hur mycket och ojämnt ett bjälklag krymper efter att det har köpts i den ordinarie bygghandeln. Om jag inte mins helt fel så var det allt från 2-8mm. Och detta ansågs vara ett av huvudskälen till framtida inbyggda spänningar, när golvbjälklaget sjunker ojämnt det närmsta året. Tacka dagens forserade byggtempo. Rapporten föreslog och provade ut alternativ för att minska problem med inbyggda spänningar. Samt listade var de flesta problem med spruckna tätskickt uppstår och vad som är avgöranden för att minska riskerna. Ingen har vad jag vet kunnat bevisa att just 15mm plywood är någon bra garant för framtida kvalitet. Lika lite som att bra plåt gör en bil krocksäker.
Redigerat:
Lägg upp rapporten så ska jag läsa och kommentera den.
Att bygga badrum som tål sättningar är mer eller mindre omöjligt. Att det förekommit mycket våtrumskador inom nyproduktion beror på något helt annat när vi inte pratar om sättnings skador. Nämligen fusk, slarv eller okunskap. Det lustiga i kråksången är att dessa byggen har en godkänd besiktning.
Vi har byggt massor med badrum med det ”gamla” tätskiktet som kallas ”gummi”. Peppar, peppar. Inte en enda reklamation.
Samtidigt har vi varit på många försäkringsskador som klassas som ”tätskiktsskada” där tätskiktet består av ”gummi”.
Vi som jobbar med detta kan i många fall förstå att man inte följt anvisningarna och använt för lite ”gummi”. Men eftersom det är svårt att ” bevisa” så döms tätskiktet ut i statistiken.
Vi kan också i många fall, när det gäller nyproduktion se eller förstå att man slarvat med allt möjligt, där slarv kring golvbrunnen är dominerande. Men ändå är regresser ovanliga troligtvis då det finns en godkänd besiktning.
Har funderat på duschkabin men hur gör man med rensning av golvbrunnen när kabinen står på golvbrunnen? Brf renoverar inte badrum.
Du har en sil i en duschkabin. Sköter du den så behöver du inte rensa golvbrunnen speciellt ofta. Under silen har du ett rör som ska ner i golvbrunnen. Så när det är dags för rensning av golvbrunn så blir det lite bök precis som vid monteringen.D Dr Jumping Jack skrev: