Hej Uffe
Jag har försökt att utifrån dina mätdata rita upp ett TN-C nät och sätta in beräknade impedanser utifrån dina mätvärden.
Min fråga är om du även har mätt enfasig kortslutningsström (Ik1) d.v.s.
Hur stor blir den uppmätta strömmen gällande kortslutning mellan fas och nolla ?
Jag har försökt att utifrån dina mätdata rita upp ett TN-C nät och sätta in beräknade impedanser utifrån dina mätvärden.
Min fråga är om du även har mätt enfasig kortslutningsström (Ik1) d.v.s.
Hur stor blir den uppmätta strömmen gällande kortslutning mellan fas och nolla ?
Hej bortanB bortan skrev:
Det blev fel, ber om ursäkt,
Inte enkelt att rita allt i en figur, men nu gör jag ett nytt försök
Hej Uffe
Jag har försökt att utifrån dina mätdata rita upp ett TN-C nät och sätta in beräknade impedanser utifrån dina mätvärden.
Min fråga är om du även har mätt enfasig kortslutningsström (Ik1) d.v.s.
Hur stor blir den uppmätta strömmen gällande kortslutning mellan fas och nolla ?
Denna fråga har nyligen diskuterats i Mikaels tråd om nytt ledningsdimensioneringsprogram. Men att det skiljer mellan uppmätt och beräknat kan ju bero på många saker. Det är svårt att dra slutsatser utifrån ett fall där den som räknat kan ha gjort fel. Man kan också tänka sig att denna person har fel kabellängd på servisledningen och/eller ledningar hela vägen från transformatorn. Mätningen har ju dessutom en felmarginal, instrumentet mäter inte exakt (noggrannhet). Sen avrundar instrumentet i de steg beräkningar görs (onoggrannhet). Generellt kan man nog säga att uppmätt förimpedans är lägre än beräknad. Vid verkligt fel ligger impedansen sannolikt mellan uppmätt och beräknad. Att använda en vattenkokare för mätning med belastning med cirka 10A i en fas+nolla kommer inte heller ge en mätning ”på den säkra sidan”. Ledningarna kan mycket väl vara varmare vid ett eventuellt fel. Dessutom mäter metoden i neutralledaren vilket vid TN-S kan vara av stor betydelse då skyddsledaren är mindre.
Att räkna på ett korrekt sätt är enligt min mening det bästa sättet att säkerställa allt mellan utlösningsvillkor, belastningsförmåga, kortslutningsbrytförmåga och spänningsfall.
Att räkna på ett korrekt sätt är enligt min mening det bästa sättet att säkerställa allt mellan utlösningsvillkor, belastningsförmåga, kortslutningsbrytförmåga och spänningsfall.
Fast du kan inte beräkna IK1 från IK3. Du söker jordslutningsströmmen Ij (kärt barn har många namn) och du känner egentligen inte till arean på skyddsledaren genom att veta den 3-fasiga kortslutningsströmmen.Mikael_L skrev:
Det är sant. Jag tänkte på det efter jag skrivit och när Martin postat sin första bild. Då kom jag på att det möjligen kunde röra sig om klenare PE/PEN i matande nät.J Johan456 skrev:
Ni som mäter i elanläggningar med Fluke 1653B, Metrel Euroteste eller liknande instrument.
När ni mäter Ik1 (d.v.s. mätning av kortslutningsström mellan fas och nolla) och Ijordslutning (strömmen mellan fas och skyddsledare) i elcentral eller vägguttag nära elcentral, får ni då samma mätvärde på ström och slingimprdans? Se figuren.
När ni mäter Ik1 (d.v.s. mätning av kortslutningsström mellan fas och nolla) och Ijordslutning (strömmen mellan fas och skyddsledare) i elcentral eller vägguttag nära elcentral, får ni då samma mätvärde på ström och slingimprdans? Se figuren.
Bör väl som regel bli samma där, förutsatt TN-C in och ekvivalent area i TN-S-anläggningen.M Martin Lundmark skrev:
Med grövre skärmade kablar i TN-S-anläggningen behöver inte PE/PEN vara ekvivalent fasledarna och felkretsimpedansmätning kan därav ge högre och sämre värden än linjeimpedansmätningen, vilket även exempelvis SEK421 tar hänsyn till och som ger motsatta förhållandet för IK1/IKj.
I större anläggningar kan jordningssystemet dock vara mer omfattande än så med multipla jordtag och den impedansen bör lika gärna kunna vara bättre, detta får ses i schemor för den aktuella anläggningen.
Är inkommande servis TN-S är det ungefär samma sak, ekvivalent skärmarea var på modet för några år sen ihop med TN-S men numera är det standard med TN-C in eller undantagsvis TN-S med reducerad skärmarea, beror på nätägarens filosofi.
Hej El-Löken66E El-Löken66 skrev:
Tack för respons
Jag anser, som du, att det i en elcentral, matad från ett TN-C nät, så borde mätvärdena vara lika. Speciellt om uppdelningen av PEN i PE och N sker i elcentralen.
Skiljer sig mätvärden i anläggningen,så borde slingimpedansen snarare vara lägre vid jordslutning (fas - skyddsjord) än vid kortslutning (fas - nolla) genom förekomsten av t.ex. fjärrvärmenät, vattenledningar och multipla jordtag (som du påpekade)
Men nu presenteras mätvärden som säger det omvända att kortslutning (fas - nolla) ger högre ström (lägre impedansvärde) än vid jordslutning (fas - skyddsjord) mätt t.ex. med Fluke
Det är av den anledningen jag frågar er som har mätt, och har mätvärden, med motsvarande instrument som ni kan redovisa.
Hej.M Martin Lundmark skrev:
Ja, det finns, eller fanns, tror det kom i samma modesväng då övertoner i Neutralledare blev mycket på tapeten och Ericsson lanserade sin N1XV Plus, huvudkund industrier, har inte sett den varken nu eller förr men finns säkerligen någonstans.
Cool kabel, den har jag helt missat.
Jag har ibland funderat på om det inte skulle finnas marknad för en 3x6 +10 (N1XV) där 10mm2 är gröngul, att använda som huvudledning i TN-C-system där man klarar sig med 6mm2
Jag har ibland funderat på om det inte skulle finnas marknad för en 3x6 +10 (N1XV) där 10mm2 är gröngul, att använda som huvudledning i TN-C-system där man klarar sig med 6mm2
Har också tänkt tanken men kommer då alltid på vårt huvudbudskap: det går alltid att koppla TN-S!
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 24 099 inlägg
Nej det gör det inte. Det går endast att gå över till TN-S ifall det sedan är TN-S hela vägen. Vill man byta sin huvudledning från mätarskåpet händer det att det finns en gammal TN-C-ledning i huset som förhindrar att man kopplar den nya huvudledningen som TN-S. Den kabel Mikael föreslår hade därför varit bra, men som femledare, för att slippa debatten om man "tillfälligt" kan parallellkoppla blå och grön/gul till en PEN.
Ja, i något fall hade det ju kunnat vara användbart, och denna lösning fanns ju förr i gamla oljekablqr, finns det verkligen inte nu?
Det är inte rekommenderat att parallella två till en PEN, denna avvikelse måste då riskbedömas och dokumenteras.
EKKJ 3x6+1x10/6 har funnits en tid på 80-talet och lite in i nästa decennie. Men ingen direkt vanligt förekommande typ dvs med nummermärkta 1-3 som 6 och 4 som 10 och koncentriska ledaren 6 mm2.
El-Löken kan eventuellt sett den i delar av nät under Sydsvenska Kraftaktiebolaget lite innan Arenhill kluddade ut sin röd/orangea symbol som logo där.
El-Löken kan eventuellt sett den i delar av nät under Sydsvenska Kraftaktiebolaget lite innan Arenhill kluddade ut sin röd/orangea symbol som logo där.