Hej!

Vi har haft en dialog med kommunen precis och vi vill utnyttja en liten del av prickmark som finns på vår tomt. Vi håller oss med 4,5 meter från tomtgräns ändå.
Bygglovshandläggaren har inte något formellt emot avvikelsen, dock så säger hon att de måste få ett granngodkännande också på detta. Då behövs godkännande på situationsplanen samt även på fasader. Då till min fråga:

När det gäller fasader - hur mycket har de att säga till om här? Vi skall ha vit puts. Vad händer om en granne tycker att det bara ska vara trähus i området? Kan byggnadsnämnden säga ok, trots att en person tycker att det exempelvis bara skall finnas trähus?

Tacksam för snabbt svar.

Forsgren
 
Grannar kan tycka och klaga och protestera in absurdum - om det går igenom är en annan sak.

Just fasader kan vara petigt. Står det något i detaljplanen? I mitt område, tex, måste fasaderna vara putsade och en avvikning här skulle säkerligen inte gå igenom.

Bygger ni i ett rent trähusområde kan ni alltså få problem. Om inget står i detaljplanen kan det vara bra att kolla av med kommunen först, innan ni planerar ert bygge vidare.
 
Detaljplanen anger endast takhöjder, vilken typ av hus samt yta det får uppta på tomten.

Själva bakgrunden till varför grannar skall tillfrågas är att vi önskar använda bit av prickmark, vilket kommunen inte har något emot i det här fallet. Så frågan handlar om placering. Om placeringen inte skulle ta prickmark i anspråk skulle det inte gå ut till grannar och de har inte rätt att säga till om fasaden.

Det är just subjektiviteten i det hela som jag har lite svårt att förstå/acceptera - men antagligen inte mycket jag kan göra åt det hela.

/Pär
 
ursäkta om jag tränger mig på
men jag har sprit puts på min kåk. den är väldigt dålig och jag är sjukt trött på att se skiten, så jag funderar ju på att byta till bräder. men när jag läser nedanstående blir jag nervös
yonna skrev:
Just fasader kan vara petigt. Står det något i detaljplanen? I mitt område, tex, måste fasaderna vara putsade och en avvikning här skulle säkerligen inte gå igenom.
i mitt kvarter så är det lite blandat. fläst putsade kåkar men även plåt;eternit och tegel. dok inga trähus. kan jag få problem då jag vill byta till trä. vart kan man se vad som står i detaljplanen. är det något man få hämta hos komunen för hutlösa priser för ett papper?????
 
Hemmakatten
Jo, detaljplanen finns att hämta hos kommunen. Vad jag vet så kostar det ingenting att få ett exemplar. En förändring av fasaden kräver bygglov (kostar en liten slant), men borde inte vara något problem att få om detaljplanen inte motsätter sig det. En del kommuner har detaljplanerna utlagda på sin hemsida, du kan ju kolla där först.
 
a_westman skrev:
ursäkta om jag tränger mig på
men jag har sprit puts på min kåk. den är väldigt dålig och jag är sjukt trött på att se skiten, så jag funderar ju på att byta till bräder. men när jag läser nedanstående blir jag nervös


i mitt kvarter så är det lite blandat. fläst putsade kåkar men även plåt;eternit och tegel. dok inga trähus. kan jag få problem då jag vill byta till trä. vart kan man se vad som står i detaljplanen. är det något man få hämta hos komunen för hutlösa priser för ett papper?????
Kommunen (anställda) skall vara vänliga och tillmötesgående mot sina kunder, men tyvärr finns det alltid en grupp mäniskor även där, som inte borde vara kommunens representanter. (så fick jag skrivet det)
Men de uppgifter Du söker kostar inget, utan kan säkert avklaras per telefon, med någon ansvarig för kommunens byggavdelning. Önskar du mer detaljerade
uppgifter för ditt område, blir det enklast om du traskar dit, och ber att få tal del av bestämmelserna . Du kan begära kopior av handlingarna, en regel för detta brukar vara= 10 kopior= ingen kostnad, över dessa kan man få betala. Man kan begära 10 kopior, och återkomma nästa dag, och få 10 till. Men å andra sidan är kostnaden blygsam.
 
Så, efter dialog med grannar så tycker 5 av 6 att det verkar väldigt fint huset och inga synpunkter på placering, fasad eller markhöjning som vi gör (terrassering ner mot dem).

De uppskattade dialogen och att vi tog oss tid att prata med dem och introducera oss. Så, som ni ser - den 6:e grannen - gillade det inte.

De ville inte prata med oss. Istället för att ställa fråga till oss vände de sig till kommunen och ställde frågor direkt till dem.

Hur mycket tror ni att det kan påverka vår möjlighet till bygglov. Tomtmässigt så angränsar vi endast i ett hörn ingen annan angränsning.

Ha det gott (vi är vid förhållandevis gott mod ändock :) - Människor har ju självfallet sin rätt att säga nej (oavsett vad skälen är), tråkigare att vi inte fick till en dialog.

Forsgren
 
För mig låter det lite långsökt om ett ärende där man skall ha granngodkännande för en smärre avvikelse av placeringen skulle kunna falla på val av fasadmaterial. Om grannens invändningar skall ha effekt så borde de handla om att de får en olägenhet av er placering, efterssom det är placeringen som avviker.

MEN, det är väl också så att om det finns ett negativt svar från en granne, så får handläggaren troligen inte ta beslutet själv, då skall det upp i nämnden. Och finns det då någon/några av politikerna som av olika anledningar inte heller är förtjusta i ert bygge (kanske kompisar med er granne) så kan det ju bli problem. För nämnden kan ju mycket väl bara avslå bygglov efterssom det inkräktar på prickmark, utan någon som helst hänvisning till den trilskande grannen. Det kan ev. vara en bra linje att ni själva dels tar reda på hur beslutsgången kommer att vara, dels ev. kontaktar några av politikerna i nämnden i förväg för att "lobba" för ert bygglov. Har ni en bra handläggare så kan hon säkert råda er om vem som ev. skulle kunna bli ett problem i nämnden osv. Samtidigt så är det stor chans att handläggaren aldrig skulle erkänna om nämnden ev. vill fatta ett annat beslut än handläggaren. Handläggarna förväntas ju fatta sina delegationsbeslut precis som de skulle bli i nämnden.

Som argument är det troligen bra att ta reda på vad syftet med prickningen är. Det är ovanligt med prickmark mot granne (tror jag), det brukar vara mot gator etc. Ofta är syftet att man vill ha frihet att bredda gatan i framtiden.
 
Hej,

Ja, jag håller med gällande att det borde vara placeringen som avgör. Vi tror att de har synpunkter på att vi vill höja tomten något.

Prickmarken finns där för att den angränsar till en allmänning som ägs av tomtägarföreningen. Däremot så går det inte att komma till den allmänningen annat än via en c.a 3 meter passage mellan två tomter. Tomtägarföreningen har sagt ja till användandet av den biten.
Indikationen är precis som du säger att det måste upp i nämnden. Vi har inte riktigt fått återkoppling från grannen (som för övrigt är minst berörd nästan) varför han inte samtycker.
Vi tror inte att vår bygglovshandläggare kommer att kunna/vilja ge återkoppling på vem som kan vara ett problem i byggnadsnämnden.

I nämnden, vilket material är det som de presenteras med? Om vi gör en skrivelse till ärendet med argument, måste det då beaktas i nämnden, eller kommer det hela enbart styras av hur bygglovshandläggaren förbereder ärendet?

/Forsgren
 
Vi har lämnat in bygglov på vårat tillbygge (60m2). Eftersom vårat hus idag står för nära tomtgräns så kommer alla tillbyggnader, oavsett om den nya är för nära tomtgräns eller ej, tas upp i nämnden. Dessutom ska alla intillliggande grannar tillfrågas. I vårt fall var det en granne som sa blankt nej, helt utan förklaring. Bygglovet gick igenom då det byggnadsnämnden inte såg några störningar.

Nämnden tror jag presenteras med bygglovshandlingar och utlåtande från grannar helt enkelt. Sen är det upp till nämnden vad jag förstår...
 
Hm,

Jag har liknande frågor (kanske inte direk relaterade, hoppas dock jag inte stör tråden):

1) vad räknas som grannar, i vårt fall har vi en mindre asfalterad bilgata (utan trottoarer) som går runt vårt hus, är då de hus på andra sidan den lilla bilgatan att beteckna som våra grannar?

1b) Om vi avser att bygga en friggebod närmare än 4,5 m från tomtgräns. Kan då våra "grannhus" ha något att säga till om i bygglovsfrågan? Följdfråga, får en friggebod vara hur hög som helst förutsatt inom detaljplanen (har hört ngt kring 3m)?

Många frågor, tacksam för era synpunkter!
Dund
 
När vi sökte bygglov för ombyggnad så fick alla grannar med gräns mot oss samt de som har en gräns som projiceras på vår gräns över gatan yttra sig. Vi har en granne som vi har ca 50cm gräns mot i ena hörnet av tomten, och en skafttomt på andra sidan gatan där skaftutfarten skulle gränsa mot oss med någon halvmeter om inte gatan fann mellan oss. Båda de grannarna räknades som grannar. I andra hörnet har vi en granne som "missar" vårt hörn med någon meter, de räknas inte som grannar. Trots att deras hus ligger närmare vårt än något annat grannhus.

Om grannhuset inte bryter mot detaljplanen så kommer ni inte att bli tillfrågade när de söker bygglov för fönstren. Men det räcker ju med att de har någon kvm extra i yta redan tidigare, så blir det grannhörande om fönstren även om fönstren i sig själv inte är någon avvikelse från planen. Sedan kan man ju alltid överklaga ett bygglov oavsett om det krävt grannehörande eller inte. Nu misstänker jag att argumentet om insyn över tomten är svagt, så sannolikheten för att ni skall kunna förhindra fönstren är nog inte så hög. Att i det läget överklaga ses lätt som ett okynnesöverklagande som bara resulterar i förstörd grannsämja.

Friggebod närmare än 4,5 meter borde innebära grannehörande. Vet inte vad höjdgränsen är men det finns med all sannolikhet en gräns för höljden.
 
Direkt avgörande för utfallet i nämnden är hur handläggaren presenterar er sak. När politikerna har en fråga är det handläggaren som svarar, och bidrar med sin inställning. Som regel är handläggaren mera sakkunnig än någon av byggnadsnämndens ledamöter. Därför blir det i 99 fall av 100 handläggarens ord som fäller utslaget.

Bygglovsritningarna måste inte alls redovisa fasadmaterial, utan endast utformning och marknivå. Därför har ni möjligen väckt den björn som sover till ingen nytta. Grannarna skulle bara behövt sätta sina namnkråkor på bygglovsritningarna i befintligt skick.
 
DDD: Begreppet "sakägare" innefattar i praktiken alla som byggnadsnämnden tycker har med saken att göra.

Bygger du på en sjötomt kan utsikten skymmas för inte bara närmast belägna villor, utan också för kåkarna på andra och tredje "parkett". Har du flerbostadshus som granne räknas inte bara ägaren, utan också de boende som sakägare. Ligger ett dagis intill kan personalen och föräldrarna ha synpunkter, exempelvis på din nya garageinfart...

Byggnadsnämnderna är olika kinkiga beroende på hur illa de blivit åthutade av sakägare, som man i tidigare fall har glömt fråga.
 
DDD skrev:
Om vi avser att bygga en friggebod närmare än 4,5 m från tomtgräns. Kan då våra "grannhus" ha något att säga till om i bygglovsfrågan?
En friggebod är inte bygglovspliktig alls (under förutsättning att du inte har någon sedan tidigare). Däremot måste du ändå ha grannens medgivande för att få bygga närmare tomtgräns än 4,5 meter (förutsatt att det är det avstånd som gäller i din detaljplan).
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.