Buford Buford skrev:
Det bygger alltså på att prisökningarna fortsätter på samma sätt som tidigare. Personligen får mitt hus gärna bli värt hur mycket som helst. Men jag har ändå svårt att se hur framtidens förstagångsköpare skall kunna spara ihop och därmed spekulera på de bostäder som ligger till grund för att ägarna skall sälja med god vinst efter något år, så de i sin tur kan spekulera på den lite större lägenheten, eller villan med renoveringsbehov, som efter något år gått upp såpass i värde att det blir möjligt att bygga nytt eller snegla på villorna i de mer fashionabla kvarteren.
Om det skulle fortsätta blir resultatet, i ännu högre utsträckning än idag, att föräldrar får fixa bostad till sina vuxna barn genom att använda det kapital den egna bostaden frigör. Unga har ingen chans att lösa det på egen hand.

Jag tycker det är en katastrofal situation när unga sätts i sådan beroendesituation gentemot sina föräldrar. Resultatet är även, mer än idag, att arbete är meningslöst och kapital/arv är det enda som spelar roll. Det är ju faktiskt redan så men fenomenet kommer förstärkas. Jag kan inte förstå hur någon politisk åskådning kan tycka att det är ok. Ur "vänster" perspektiv cementeras ojämnlikheten i generationer, ur "höger" perspektiv finns inga incitament att arbeta. Är man accellerationist, dvs vill elda på samhällets tendenser för att påskynda sammanbrottet, kanske man kan vara positivt inställd. Accellerationisterna är ju dock rätt få både till höger och vänster.
 
  • Gilla
Buford
  • Laddar…
Som ung och studerande/nyutkommen på arbetsmarknaden får man ju göra som de flesta andra. Bo kvar hemma ett par år och spara det mesta av vad man tjänar.

Så gjorde jag en gång i tiden och jag vet många som klarar av det i nutid.
Man kommer inte att ha råd med en "het" lägenhet i innerstan men något att börja med.

Det kommer alltid att finnas de som festar upp, reser bort och shoppar upp pengarna de tjänar.
Skyller sen på samhället när de är 30år och fortfarande inte har lyckats skrapa ihop 15% av en bostadsrätt.
 
  • Gilla
HasseTeknik
  • Laddar…
Buford Buford skrev:
"
Svenskarnas skulder har ökat långt snabbare än inkomsterna1
och internationellt sett har Sverige
rekordhög skuldsättning hos privatpersoner. Som del av den disponibla inkomsten har skulderna
ökat från 90 till 170 procent från 1990-talets mitt tills nu. Idag är de privata skulderna 1,5 gånger
högre än genomsnittet i Euroområdet2
. Trenden har hållit i sig men ökningstakten har det senaste
året försvagats3
, mycket för att bolåneskulderna har minskat, vilka utgör 80 procent av hushållens
skulder.
En trend som fortsätter är dock ökningen av konsumtionslån, vilka sedan 2008 nästan har
tredubblats."
Källa: Sveriges konsumenter

"Bostadslånen utgjorde 82 procent av MFI:s totala utlåning till hushållen och uppgick i januari till 3 458 miljarder. Det är en ökning med 13 miljarder jämfört med föregående månad och en ökning med 165 miljarder jämfört med motsvarande månad föregående år. Bostadslånen hade en årlig tillväxttakt på 5,1 procent i januari 2020.

Hushållens konsumtionslån hade en tillväxttakt på 8,4 procent i januari."

Källa: SCB

Jag tänker att så länge värdet på bostäder, alltså kostnaden för folk att köpa bostad ökar mer än lånetakten så kommer det kännas lugnt, så länge räntan ligger stabilt på låga nivåer. Men som sagt, framtida blivande pensionärer kanske har att se fram emot att behöva byta ner sig alternativt påbörja en rejäl amortering inför sin pensionering...
Eller så rullar det på, folk belånar sig och konsumerar allt mer, så att tillväxttakten fortsätter uppåt år efter år och inga större bekymmer uppstår.

Än så länge, tänker jag, att de absolut flesta som idag äger sitt boende är de som började sin bostadskarriär på relativt låga nivåer. De som ger sig ut på marknaden idag eller framöver, har kanske en helt annan verklighet att hantera om säg 10 -15 år om värdet på boenden fortsätter öka med sådär 5-10% per år. Alternativt att de får börja se till att spara till kontantinsatserna, då deras första inköpta bostad den där 1an i förorten (som det ändå gick att spara till) inte stigit såpass mycket i värde att det löser kontantinsatsen på nästa bostad.

Jag ser orosmoln, men hoppas du har rätt, även om jag inte tror det.
Ja, med den ökningen av konsumtionslån så ökar de mer än BNP och Capita. Dock är konsumtionslån relativt liten andel av skulder. Så det handlar inte om så många kronor.

Sedan är det så att bostadslånen ökar därför att priserna ökar. Det har funnits perioder där bostadspriserna närmast stått still. Jag kommer inte ihåg men troligen har ökningen av bostadslån då också stått i det närmaste still.

Vidare så ökar inte hushållens skulder mer än dess tillgångar. Soliditeten består.

Det finns alltid en risk i att ha en tillgång. Den kan upphöra att existera. Eller stjälas. Eller skadas. Ibland man kan försäkra sig, till en kostnad. Ibland inte.

Kan man inte acceptera detta får man förorda en tillbakagång till stenåldern. Då hade vi inte tillgångar att tala om. Annars måste man acceptera risken.

Observera att för en hyresbostad sitter fastighetsbolaget med stora skulder. Finns det fasta tillgångar är det mest en fråga om vem som sitter med skulderna.

När jag köpte min första bostad för länge sedan, en BR, kostade den inte mycket. Men då satt föreningen på enorma skulder. Och månadsavgiften var stor. Räntorna ingick där. Så var det på den tiden. Men det är inget som gillas numera.

Kan bostadspriserna falla?
Ja, det har dom gjort förr. Största fallet var i början på 1990-talet. Då föll dom med ca 19% från topp till botten. Notera dock att de flesta inte behövde uppleva en minskning under deras inköpsnivå. Det vara bara vi som köpt strax innan som fick uppleva det.
(En del som talar om BR missar en sak grovt. Satt BRF på 80% av kostnaden och innehavaren 20%. Och priserna faller med 19% så tar innehavaren alla 19%. Och 19% av 20% blir en ganska stor andel.
De som talar om prisfall av BR talar alltid om %. Frågar man om kronor kryper det fram att det inte handlade om många).

Prisfall på några % får man räkna med. Det sker ifall BNP rasar. Då finns mindre löner att betala med.
Så det stora problemet är ett BNP-fall. Men rasar BNP har vi nog större problem än att bostadspriserna faller.

Kommer bostadspriserna fortsätta upp?
Ja, fundamenta driver på. Ett hus man låter förfalla kommer inte kosta mycket. Att återställa dessa kostar nämligen mycket.
Att anlita hantverkare kostar 1000-2000 kr/timme inkl material. Det är bara räkna efter. Och detta pris ökar för varje år. Och det gör att bostäder som är upprenoverade/moderniserade, vilket de flesta är någotsånär, kommer att fortsätta stiga. Det är bara ren matematik.
De på gatan där jag bor som köpt har nästan alla haft hantverkare där som gjort ett upplyft. I något fall lär notan nu ligga på 2 MSEK. Om man ser till hur ofta och många hantverkarbilar som stått där. Skulle dom sälja nu skulle priset bli högre. Om de skulle få igen dessa 2 MSEK är väl tveksamt. Dvs dagens bostadspriser motsvarar inte kostnaderna. De är för låga.

Sedan har vi markpriser där det är attraktivt. Klart att de kan minska om det blir mindre attraktivt där. Dock borde det mest handla om var. Minskar det någonstans så ökar det någon annanstans.
 
makhno_ makhno_ skrev:
Om det skulle fortsätta blir resultatet, i ännu högre utsträckning än idag, att föräldrar får fixa bostad till sina vuxna barn genom att använda det kapital den egna bostaden frigör. Unga har ingen chans att lösa det på egen hand.

Jag tycker det är en katastrofal situation när unga sätts i sådan beroendesituation gentemot sina föräldrar. Resultatet är även, mer än idag, att arbete är meningslöst och kapital/arv är det enda som spelar roll. Det är ju faktiskt redan så men fenomenet kommer förstärkas. Jag kan inte förstå hur någon politisk åskådning kan tycka att det är ok. Ur "vänster" perspektiv cementeras ojämnlikheten i generationer, ur "höger" perspektiv finns inga incitament att arbeta. Är man accellerationist, dvs vill elda på samhällets tendenser för att påskynda sammanbrottet, kanske man kan vara positivt inställd. Accellerationisterna är ju dock rätt få både till höger och vänster.
Arv spelar inte så stor roll. Det får man ungefär vid 55-60 års ålder.

Grundproblemet är att vi inte har marknadshyra. Hade vi haft det så hade ungdomar kunna flytta hemifrån när de kan/vill betala hyra. Tillgången på bostäder hade varit större än efterfrågan. Precis av samma skäl som vi ser varor på hyllorna i butikerna. Det finns gott om begagnade bilar att köpa.
Vid fri prissättning produceras det så mycket som folk vill betala för.

Marknadshyra motsvarar dagens kostnad att bo i BR. (BR är marknadsprissatta). Dvs månadsavgift + ränta + lite kostnader för div service.
Och den boendekostnaden är inget problem att betala för ungdomar med arbete. Även lågavlönat arbete.

Sedan kommer dom inte ha råd med en HR på Skeppsholmen. Av samma skäl som dom inte har råd med en Ferrari.
Men dom har råd med en ordinär HR i ett ordinärt område.
 
D daVinci skrev:
Ja, med den ökningen av konsumtionslån så ökar de mer än BNP och Capita. Dock är konsumtionslån relativt liten andel av skulder. Så det handlar inte om så många kronor.

Sedan är det så att bostadslånen ökar därför att priserna ökar. Det har funnits perioder där bostadspriserna närmast stått still. Jag kommer inte ihåg men troligen har ökningen av bostadslån då också stått i det närmaste still.

Vidare så ökar inte hushållens skulder mer än dess tillgångar. Soliditeten består.

Det finns alltid en risk i att ha en tillgång. Den kan upphöra att existera. Eller stjälas. Eller skadas. Ibland man kan försäkra sig, till en kostnad. Ibland inte.

Kan man inte acceptera detta får man förorda en tillbakagång till stenåldern. Då hade vi inte tillgångar att tala om. Annars måste man acceptera risken.

Observera att för en hyresbostad sitter fastighetsbolaget med stora skulder. Finns det fasta tillgångar är det mest en fråga om vem som sitter med skulderna.

När jag köpte min första bostad för länge sedan, en BR, kostade den inte mycket. Men då satt föreningen på enorma skulder. Och månadsavgiften var stor. Räntorna ingick där. Så var det på den tiden. Men det är inget som gillas numera.

Kan bostadspriserna falla?
Ja, det har dom gjort förr. Största fallet var i början på 1990-talet. Då föll dom med ca 19% från topp till botten. Notera dock att de flesta inte behövde uppleva en minskning under deras inköpsnivå. Det vara bara vi som köpt strax innan som fick uppleva det.
(En del som talar om BR missar en sak grovt. Satt BRF på 80% av kostnaden och innehavaren 20%. Och priserna faller med 19% så tar innehavaren alla 19%. Och 19% av 20% blir en ganska stor andel.
De som talar om prisfall av BR talar alltid om %. Frågar man om kronor kryper det fram att det inte handlade om många).

Prisfall på några % får man räkna med. Det sker ifall BNP rasar. Då finns mindre löner att betala med.
Så det stora problemet är ett BNP-fall. Men rasar BNP har vi nog större problem än att bostadspriserna faller.

Kommer bostadspriserna fortsätta upp?
Ja, fundamenta driver på. Ett hus man låter förfalla kommer inte kosta mycket. Att återställa dessa kostar nämligen mycket.
Att anlita hantverkare kostar 1000-2000 kr/timme inkl material. Det är bara räkna efter. Och detta pris ökar för varje år. Och det gör att bostäder som är upprenoverade/moderniserade, vilket de flesta är någotsånär, kommer att fortsätta stiga. Det är bara ren matematik.
De på gatan där jag bor som köpt har nästan alla haft hantverkare där som gjort ett upplyft. I något fall lär notan nu ligga på 2 MSEK. Om man ser till hur ofta och många hantverkarbilar som stått där. Skulle dom sälja nu skulle priset bli högre. Om de skulle få igen dessa 2 MSEK är väl tveksamt. Dvs dagens bostadspriser motsvarar inte kostnaderna. De är för låga.

Sedan har vi markpriser där det är attraktivt. Klart att de kan minska om det blir mindre attraktivt där. Dock borde det mest handla om var. Minskar det någonstans så ökar det någon annanstans.
Ja det är väl bara att hoppas på att priserna fortsätter uppåt på samma sätt, med ca 10%/år framöver så folk fortsätter få ihop kapital att konsumera genom belåning av det högre värdet, eller kapital att lägga in i insatsen på den nya bostaden...
 
Buford Buford skrev:
Ja det är väl bara att hoppas på att priserna fortsätter uppåt på samma sätt, med ca 10%/år framöver så folk fortsätter få ihop kapital att konsumera genom belåning av det högre värdet, eller kapital att lägga in i insatsen på den nya bostaden...
Tittade just på HOX Sverige. Priserna har sedan 2005 stigit med 6.6% i snitt per år.
Av detta är 1.2% ökad KPI. Resterande 5.4 % är lönekostnader och dyrare material, högre standard, större boyta, skatter/avgifter. Hälften lär vara ökade lönekostnader. Det lär blir svårt att komma ifrån. Krävs större justeringar i lagstiftning för komma ifrån det.
Resten behöver ju inte inträffa. Står BNP still ser jag inte att folk ägnar sig direkt åt att lyfta boendet.

Bergvärme har många skaffat. Det kostar en del och driver upp bostadspriserna. Något mer lär folk betala för det. Kanske inte så mycket som det kostar att dra in.

Det är svårt att se standardökning från ett år till ett annat. Men det är tydligt när man tittar på en äldre bostad som inte är moderniserad. Folk upplever det som sunkigt. Och betalar mindre. Och därmed mer för en upp-moderniserad bostad.
 
D daVinci skrev:
Tittade just på HOX Sverige. Priserna har sedan 2005 stigit med 6.6% i snitt per år.
Av detta är 1.2% ökad KPI. Resterande 5.4 % är lönekostnader och dyrare material, högre standard, större boyta, skatter/avgifter. Hälften lär vara ökade lönekostnader. Det lär blir svårt att komma ifrån. Krävs större justeringar i lagstiftning för komma ifrån det.
Resten behöver ju inte inträffa. Står BNP still ser jag inte att folk ägnar sig direkt åt att lyfta boendet.

Bergvärme har många skaffat. Det kostar en del och driver upp bostadspriserna. Något mer lär folk betala för det. Kanske inte så mycket som det kostar att dra in.

Det är svårt att se standardökning från ett år till ett annat. Men det är tydligt när man tittar på en äldre bostad som inte är moderniserad. Folk upplever det som sunkigt. Och betalar mindre. Och därmed mer för en upp-moderniserad bostad.
Samma sunkiga 2a i en förort till en av Sveriges större städer som kostade 320.000kr år 2003, 610.000kr år 2005, 1.125.000kr år 2011 kostar 2.300.000kr idag. Det är bara bra om det fortsätter stiga, för varje gång bostaden säljs har vi en ny glad spekulant på husmarknaden som "sparat" ihop för att ha råd till kontantinsatsen till hus... Inga problem... Det stora problemet kanske blir att den där 2an, genom den ständiga prisutvecklingen till slut blir så dyr att förstagångsköpare får lite svårt att spara till kontantinsatsen och därmed har svårt att ta sig in i karusellen med allt dyrare bostäder men det går ju att lösa det med, t.ex genom att göra det enklare att låna...
Eller så är det kanske en helt naturlig oproblematisk prisökning som främst grundar sig i att folk blir allt rikare...
 
Redigerat:
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.