Methane Methane skrev:
Om kommunen inte har någon möjlighet att medge att man bygger närmare än 4,5 m till allmän mark eller parkmark på grund av att allmänheten inte representeras av kommunen, kan då kommunen bygga själva på den marken?
Nej.
 
useless useless skrev:
Jo, det får dom.
Nej
 
M molntjanst skrev:
Prickmark får ej bebyggad, hörntomter mot gator kan också ha en begränsning på 6m. Kolla planen eller tomtkarta.
Detta gäller vid bygglovsärenden.
Attefall och friggebod kan du bygga på prickad mark.
 
M molntjanst skrev:
Nej
Du låter säker väldigt säker på ditt ”nej” när det gäller att attefall inte får byggas på prickmark. Kan du ge någon bakgrundsinformation/källa till ditt svar då flera i tråden är av motsatt åsikt?
 
  • Gilla
Herr
  • Laddar…
  • Gilla
Herr och 1 till
  • Laddar…
M MetteKson skrev:
Rörde det sig i ditt fall om ett bygglov eller en attefallsanmälan? Jag kan inte utläsa det av ditt inlägg. Det är olika regelverk.

Är det attefall det gäller läs inlägg # 12.
Det finns rättsfall som berör detta, jag ska se om jag kan hitta det.

Rör det sig om bygglov så har grannarna ingen vetorätt, byggnadsnämnden (BN) kan gå emot deras yttrande. Godkännande av grannen medför alltså inte att sökanden ska beviljas lov. BN gör bedömningen.
Det var en bygganmälan för Attefallshus i Åre kommun.
 
T useless skrev:
Du verkar vara nåt på spåren. Kontakta genast Boverket och meddela att dom har fel!

"Attefallshus får strida mot bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Detta innebär bland annat att den får uppföras på prickmark eller på tomter som redan har använt hela sin byggrätt. "
[länk]
 
useless useless skrev:
Du verkar vara nåt på spåren. Kontakta genast Boverket och meddela att dom har fel!

"Attefallshus får strida mot bestämmelser i detaljplan eller områdesbestämmelser. Detta innebär bland annat att den får uppföras på prickmark eller på tomter som redan har använt hela sin byggrätt. "
[länk]

Lantliv och vardagsarkitektur

Prickmark – Vad är det egentligen?
ARKITEKTUR BYGGANDE OCH BYGGREGLER OKTOBER 3, 2018 5 KOMMENTARER DELA 3
Ibland slänger vi oss med begrepp som för oss är självklara men som kan vara förvirrande för den som inte är insatt. Prickmark är ett sånt begrepp och det tänkte jag förklara lite närmare i det här inlägget.

Kommunens begränsningar
I mina serier Bygglov – så här funkar det och Att bygga ett hus har jag skrivit mer om hur olika bestämmelser reglerar vad som får och inte får utföras på din fastighet. Kommunen ansvarar för att skapa en hållbar balans mellan olika samhällsintressen. De verktyg de då använder sig av är översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Det är i bestämmelserna som kommunen kan göra begränsningar gällande var och vad som får byggas. Begränsningarna kan gälla storlek, höjd och utseende men de reglerar också ofta vilken del av fastigheten som får bebyggas. Detta med hjälp av bestämmelser om begränsning av markens utnyttjande.

Begränsning av markens utnyttjande
De två vanligaste begränsningarna av markens utnyttjande är prickmark och korsmark. Prickmark reglerar att marken inte får förses med byggnad och anges med ett fält som är prickat:



Prickmark.jpg

Prickad mark syns ofta i tomtgräns och reglerar hur nära gatan husen får ligga.

Korsmark reglerar att endast komplementbyggnader (garage, bodar mm) får placeras inom området som på planen markeras med små kors:



Korsmark.jpg



Gemensamt för både prickad- och korsad mark är att betydelsen kan variera från plan till plan. Läs därför alltid planbestämmelserna (den tillhörande texten till detaljplaneillustrationen) noga!

Prickmark
Med bestämmelser om prickmark kan kommunen reglera att marken inte får förses med byggnad. Detta gäller såväl ovan som under marken. Detta kan alltså omfatta del av källare och överkragande balkong och inte bara en byggnad som står på marken. Men som sagt det är texten i planbestämmelserna som avgör vad som är tillåtet.

Värt att observera är att det i tidigare planbestämmelser ofta stod ”marken får ej bebyggas”. Ordet ”bebygga” har på senare tid fått en ny betydelse som innefattar även anläggningar, till exempel parkeringsplatser. I senare planer har formuleringen ändrats till ”byggnad får inte uppföras” vilket tillåter parkering, lekplats mm.
 
  • Haha
Fixarlasse Dalarna
  • Laddar…
P pontus7111 skrev:
Hej
Har precis köpt en fastighet utan garage eller större förråd. Allt annat var precis som vi ville ha det så det var ju en mindre detalj bara, plus all prickad mark mot gatan förstås.
Men, på tomtens ena hörn står idag en friggebod. Ena sidan gränsar mot en granne som inte bryr sig och den andra sidan gränsar mot parkmark enl detaljplanen, skog enligt mig. Det är även prickad mark på den delen närmast parkmarken. Kontentan är alltså att den nuvarande friggeboden står i tomthörnet på prickad mark direkt i anslutning mot granne och parkmark.
Nu när vi är i dialog med kommunen om att vi vill byta ut Friggeboden mot ett Attefallsgarage på 25m2 så får vi besked att attefallaren måste dras in 4,5 meter från parkmarken.
Kan kommunen nekas oss att placera Attefallsgaraget på samma plats som Friggeboden (om grannen ger ok) då den inte ska användas som komplementbostad utan bara garage/förråd?
Du säger att det är Parkmark utmed ena sidan av tomten. Vem är huvudman för "Parkmarken"? Är denna mark enbart planerad som Parkmark eller är planen att inrätta Parkmark på platsen genomförd såtillvida att en Lantmäteriförrättning har genomförts? När Du svarat på dessa båda frågor kan jag vägleda Dig bättre.:cool:
 
M molntjanst skrev:
Lantliv och vardagsarkitektur

Prickmark – Vad är det egentligen?
ARKITEKTUR BYGGANDE OCH BYGGREGLER OKTOBER 3, 2018 5 KOMMENTARER DELA 3
Ibland slänger vi oss med begrepp som för oss är självklara men som kan vara förvirrande för den som inte är insatt. Prickmark är ett sånt begrepp och det tänkte jag förklara lite närmare i det här inlägget.

Kommunens begränsningar
I mina serier Bygglov – så här funkar det och Att bygga ett hus har jag skrivit mer om hur olika bestämmelser reglerar vad som får och inte får utföras på din fastighet. Kommunen ansvarar för att skapa en hållbar balans mellan olika samhällsintressen. De verktyg de då använder sig av är översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Det är i bestämmelserna som kommunen kan göra begränsningar gällande var och vad som får byggas. Begränsningarna kan gälla storlek, höjd och utseende men de reglerar också ofta vilken del av fastigheten som får bebyggas. Detta med hjälp av bestämmelser om begränsning av markens utnyttjande.

Begränsning av markens utnyttjande
De två vanligaste begränsningarna av markens utnyttjande är prickmark och korsmark. Prickmark reglerar att marken inte får förses med byggnad och anges med ett fält som är prickat:



[bild]

Prickad mark syns ofta i tomtgräns och reglerar hur nära gatan husen får ligga.

Korsmark reglerar att endast komplementbyggnader (garage, bodar mm) får placeras inom området som på planen markeras med små kors:



[bild]



Gemensamt för både prickad- och korsad mark är att betydelsen kan variera från plan till plan. Läs därför alltid planbestämmelserna (den tillhörande texten till detaljplaneillustrationen) noga!

Prickmark
Med bestämmelser om prickmark kan kommunen reglera att marken inte får förses med byggnad. Detta gäller såväl ovan som under marken. Detta kan alltså omfatta del av källare och överkragande balkong och inte bara en byggnad som står på marken. Men som sagt det är texten i planbestämmelserna som avgör vad som är tillåtet.

Värt att observera är att det i tidigare planbestämmelser ofta stod ”marken får ej bebyggas”. Ordet ”bebygga” har på senare tid fått en ny betydelse som innefattar även anläggningar, till exempel parkeringsplatser. I senare planer har formuleringen ändrats till ”byggnad får inte uppföras” vilket tillåter parkering, lekplats mm.
Ok. Så en privatpersons blog är en säkrare källa än den myndighet som har uppdraget att utforma regelverket?
 
  • Gilla
  • Haha
Fixarlasse Dalarna och 7 till
  • Laddar…
M molntjanst skrev:
Lantliv och vardagsarkitektur

Prickmark – Vad är det egentligen?
ARKITEKTUR BYGGANDE OCH BYGGREGLER OKTOBER 3, 2018 5 KOMMENTARER DELA 3
Ibland slänger vi oss med begrepp som för oss är självklara men som kan vara förvirrande för den som inte är insatt. Prickmark är ett sånt begrepp och det tänkte jag förklara lite närmare i det här inlägget.

Kommunens begränsningar
I mina serier Bygglov – så här funkar det och Att bygga ett hus har jag skrivit mer om hur olika bestämmelser reglerar vad som får och inte får utföras på din fastighet. Kommunen ansvarar för att skapa en hållbar balans mellan olika samhällsintressen. De verktyg de då använder sig av är översiktsplaner, detaljplaner och områdesbestämmelser. Det är i bestämmelserna som kommunen kan göra begränsningar gällande var och vad som får byggas. Begränsningarna kan gälla storlek, höjd och utseende men de reglerar också ofta vilken del av fastigheten som får bebyggas. Detta med hjälp av bestämmelser om begränsning av markens utnyttjande.

Begränsning av markens utnyttjande
De två vanligaste begränsningarna av markens utnyttjande är prickmark och korsmark. Prickmark reglerar att marken inte får förses med byggnad och anges med ett fält som är prickat:



[bild]

Prickad mark syns ofta i tomtgräns och reglerar hur nära gatan husen får ligga.

Korsmark reglerar att endast komplementbyggnader (garage, bodar mm) får placeras inom området som på planen markeras med små kors:



[bild]



Gemensamt för både prickad- och korsad mark är att betydelsen kan variera från plan till plan. Läs därför alltid planbestämmelserna (den tillhörande texten till detaljplaneillustrationen) noga!

Prickmark
Med bestämmelser om prickmark kan kommunen reglera att marken inte får förses med byggnad. Detta gäller såväl ovan som under marken. Detta kan alltså omfatta del av källare och överkragande balkong och inte bara en byggnad som står på marken. Men som sagt det är texten i planbestämmelserna som avgör vad som är tillåtet.

Värt att observera är att det i tidigare planbestämmelser ofta stod ”marken får ej bebyggas”. Ordet ”bebygga” har på senare tid fått en ny betydelse som innefattar även anläggningar, till exempel parkeringsplatser. I senare planer har formuleringen ändrats till ”byggnad får inte uppföras” vilket tillåter parkering, lekplats mm.

Detta har jag saxat ur samma blogg som du verkar ha stor tilltro till. Det stod längre ner i samma stycke. Du läste nog inte färdigt.

Textutdrag som diskuterar bygglovsbefriade åtgärder som friggebodar och komplementbostadshus, hänvisande till detaljplanbestämmelser.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Jag rekommenderar Boverket och PBL i dessa frågor. I svåra bedömningar är rättsfall en tillgång. Vill du veta vad som gäller din egen fastighet kontaktar du kommunen.
 
  • Gilla
TickyNucker och 7 till
  • Laddar…
Jag har precis fått byggnadstillstånd att bygga en Bolundare (30 kvm) på prickad mark.
Pris 2.700 för byggnads tillstånds kostnad i Vara Kommun.
Åt ena hållet fick jag medgivande från grannen att bygga närmare än 4,5 m. Men åt vägsidan va det krångligare med Vägverket inblandat och då skulle det också krävas byggnadslov, så det struntade jag i.
Jag skall bara ha det som förråd och passade på när möjligheterna utökats till 30 kvm.
Heja den ”nya” Bolundaren
 
  • Gilla
Herr och 1 till
  • Laddar…
Fillin Fillin skrev:
Jag har precis fått byggnadstillstånd att bygga en Bolundare (30 kvm) på prickad mark.
Pris 2.700 för byggnads tillstånds kostnad i Vara Kommun.
Åt ena hållet fick jag medgivande från grannen att bygga närmare än 4,5 m. Men åt vägsidan va det krångligare med Vägverket inblandat och då skulle det också krävas byggnadslov, så det struntade jag i.
Jag skall bara ha det som förråd och passade på när möjligheterna utökats till 30 kvm.
Heja den ”nya” Bolundaren
Inte för att vara petig med terminologin, men är det ett startbesked du fått efter att ha lämnat in en anmälan av Bolundare? Du struntade i att söka bygglov och flyttade byggnaden längre från vägen, har jag förstått rätt?
 
Jag skulle göra en bygganmälan på att bygga ett attefalls-förråd på 21kvm i tomtgräns mot allmän platsmark.(4,5m) Har sedan tidigare ett förråd i samma tomtgräns på 26kvm med beviljat bygglov, dock från 2010. 2011 kom ett prejudicerande fall att så inte är möjligt, men mitt står säkert eftersom det var efter jag fick medgivandet.
Eftersom jag har överskridit byggrätten på tomten kunde jag inte få bygga det nya förrådet på platsmark, men om jag haft byggrätt kvar säger handläggaren på byggkontoret att hen skulle nekat, men nämnden troligtvis sagt ja. Nu fick det bli en friggebod. Och den har jag ställt i tomtgräns till någon anmäler mig. Bara hoppas den får stå i 10 år.
 
M MetteKson skrev:
Inte för att vara petig med terminologin, men är det ett startbesked du fått efter att ha lämnat in en anmälan av Bolundare? Du struntade i att söka bygglov och flyttade byggnaden längre från vägen, har jag förstått rätt?
Du har helt rätt!
Ett startbesked är helt korrekt.
Jag ”behöll” 4,5 m från gränsen mot vägen så jag ansökte ej hos Vägverket.
Och sökte ej bygglov.
Men flyttade lite mot den grannen som gett sitt medgivande.
Så du uppfattade det hela mer korrekt än jag uppgav.
 
  • Gilla
MetteKson
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.