Nej, inte på betonggolv förutsatt att det inte är en källare. Faktum är att du ska ha plast som skydd för trägolvet om du lägger på betong. Tejp är överkurs enl läggningsanvisningen men i detta fall hade jag kompletterat med det.J JohanLun skrev:
Tack för utförlig information! Läst om 70-tals spacklet, riktigt vidrigt.K KTM950 skrev:Epoxi är det man använder om man har emissioner från golv. Hela Dalen i Enskede är renoverat med Epoxi för att de hade problem med emitterande golv. Det är vanligt att gammalt flytspackel från 70-talet ger upphov till problem då det innehöll kasein. Nu gör det inte det längre så därmed är det inget problem med nytt flytspackel. Det kan vara så att du har gammalt lim i betongen som skulle kunna ge upphov till problem men att det skulle avge så mycket trots nytt flytspackel vete sjutton.
Jag skulle testa att lägga diff-tät plast och tejpa skarvarna med åldersbeständig tejp. Sen lägga 5G-klickgolv som kan göras om ifall det behövs.
Det kan också vara något helt annat du reagerar på. Mögel är väl det vanligaste, men även kvalster, VOC (flyktiga organiska ämnen) eller liknande. Mögel kan du testa med ett DNA-test, VOC med ett VOC-test. Kvalster får du dammsuga upp
Här är ett ställe som säljer tester:
[länk]
Asbest ger f.ö inte upphov till sådan reaktion och brukar mest finnas på fasader, tak och i ventilation samt som brandskydd. Asbest ger bl.a. cancer (Asbestos) vid långvarig exponering.
Har nu lagt Triofol luft och ångspärr (0.2 mm) över alla golv och tejpat med Stokseal tejp, och idag, första dagen sedan plasten lades ut, så känner jag inte av något, än så länge iaf. Hoppas de här löser problemet.
Min parkett har 5g klick, dock ska jag limma ihop plankorna. Men jag lägger nog ut golvet om nån vecka för att försäkra att lägenheten är problemfri.
Tjena! Läste den tråden. I mitt fall så gissar jag på att betong kakan var kontaminerad av limmet (limmet vandrade nedåt över tid), när jag flytspacklade tillsattes vatten, skapar en kemisk reaktion och ämnen i äckellimmet blev flyktiga och avgick som emissioner.J JohanLun skrev:
Innan jag förslöt plasten så har jag dammsugit ur mellanrummet, så ett nåttsånär vakuum bildades mellan golv och plast. Var idag över på lunchen och inspekterade golvet. Stora gas/luft fickor har bildats mellan golvet och plasten (se bifogad bild), jag skar hål vid en tejp tätning och pressade ut bubblorna för hands mot hålet. Ganska direkt efter började det att klia på händerna, så antar att emissioner är mitt problem. Tror inte plasten är en permanent lösning på mitt problem, då trycket kommer öka över tid och trycka upp parkettgolvet och även förseglingstejpen så emissionerna kan spridas ut i lägenheten. Tror den bästa åtgärden i mitt fall är epoxy som emissionsspärr. Eller vad tror ni? Blir så matt..
Ja, nu har jag skummat några forskningsrapporter i ämnet och det verkar som att epoxi är den enda långsiktiga lösningen (om du inte ska bila ur till ren betong).
Men testet med plasten verkar iallafall bevisa att det är golvet som är orsaken till problemen.
Men testet med plasten verkar iallafall bevisa att det är golvet som är orsaken till problemen.
Jag har lite svårt att tro att det är emissioner i luft som orsakar att det kliar faktiskt. Näsan är extremt känslig och faktiskt känsligare än alla VOC-mätare. Men att din hud skulle reagera låter inte lika sannolikt. Men man ska aldrig säga aldrig.
Har läst igenom några också. Instämmer angående epoxi.useless skrev:
Har aldrig bilat betong innan, är det svårt? Är det dammigt? Vad anväder man för maskin? Funkar nån av dessa maskiner: https://www.ramirent.se/hyrmaskiner/byggmaskiner/slip-och-ytbehandling/golvfrasar
Om jag väljer att bila ur till ren betong, vet jag dock inte hur långt ned jag ska bila, 2cm? 5cm? 10cm? 20 cm? Enligt forskningsrapporter/artiklar kan betongen kontamineras 10-20 cm nedåt, blir ju ett jäkla projekt isf
Kanske är dags att involvera bostandsstyrelsen?
Så kände jag i början också, därför trodde jag mer på asbest.K KTM950 skrev:
Min hud är dock en historia i sig, är atopiker och hudproblem går i familjen (eksem, rosacea etc.), är extremt känslig mot en mängd produkter tex. olika hudkrämer, duschprodukter, mjukmedel mm och kan få kraftiga reaktioner i forma av utslag och kliningar.
För att citera en studie om VOC i inomhusmiljö vilket leder till "Sick Building Syndrom"
"symptom som irritation i ögon, näsa och hals, känsla av torrhet i hud och slemhinnor, hudrodnad, hudutslag, onaturlig trötthet eller dylikt." Många av desas upplever jag, även om jag tycker det är extremt märkligt att jag upplever symptomen så agressiva. Men det kan ha att göra med att jag är atopiker, men tycker jag borde ha reagerat på liknande sätt i andra byggnader som lider av liknande problem.
Dock vet jag inte hur långt ner jag lär bila för att stöta på färsk betong, samt hur jag ska avgöra när betongen är färsk, missfärgningar kanske inte är en god faktor för att avgöra detta. Kontamineringar kan enligt forskningsstudier krypa ner 10-20 cm i betongen så det kan bli ett jätteprojekt, vilket jag inte tror styrelsen går med på. Tror epoxi är det rimmligaste alternativet.W witten skrev:
Jo men kontaminering och källa är ju olika grader av det onda. Jag tänker att om du får bort 1 mm så får du ju ändå bort limresterna som är källan. Sen kan du nog inte få bort det kontaminerade men det är där epoxin får kliva in.
Har målat med epoxi förr, är utbildad inom härdplaster då jag använder mig utav epoxi för att gjuta in forskningsprover inför elektronmikroskopering, så känns mer som en OK bök mot golvbilningK KTM950 skrev:
Kan vara bra att testa VOC innan, hittade ivl.se som erbjuder provtagning, eller har du tips på ett annat bolag?
Från en studie hittade jag detta:
"De vanligaste symptomen är irritation i ögon, näsa och hals, känsla av torrhet i hud och slemhinnor, hudrodnad, hudutslag samt trötthet. Dessa symptom är desamma som vid överkänslighet och allergier och förväxlingar kan därför lätt uppstå. I dagsläget finns ett flertal kända kemiska ämnen och föreningar som har stor påverkan på människors hälsa. Framförallt har tester gjorts för att se vilka ämnen som är reproduktionsstörande, allergi- eller cancerframkallande. Klassificeringslistor finns på kemikalieinspektionens hemsida.
I denna studie mäts 1-butanol vilket i första hand verkar irriterande på ögon och slemhinnor. Vid inandning irriterar det luftvägarna vilket kan leda till huvudvärk och yrsel. Höga koncentrationer kan dessutom leda till att andningsorganen förlamas. Förtäring kan orsaka samma symptom som vid inandning, men även kräkningar. Om 1-butanol kommer i kontakt med huden kan det ge irritation som eksem eller nässelutslag och vid kontakt med ögonen kan irritation och ögonskador uppstå. Även 2-etylhexanol mäts i studien. Detta ämne kan i första hand ge ögon och hudirritationer. Vid inandning kan det orsaka irritation i näsa och hals, vilket kan leda till hosta, huvudvärk och yrsel. Höga koncentrationer kan dessutom leda till förvirring, muskelsvaghet och diarré."