Rent tekniskt och säkerhetsmässigt så finns ju ingen fördel med att lägga detektorerna på en buss istället för att direktkoppla varje enhet till centralenheten. Du får t.ex sämre sabotageövervakning. Det enda du tjänar är evt minskad kabeldragning. Säkert även några kronor billigare att tillverka detektorer med rena reläutgångar än busskopplare också. Men det äts nog upp av behovet av fler strömingångar i centralapparaten.
Jag kan inte se någon fördel alls med direktaddreserbara detektorer för slutkunden. För tillverkaren är väl fördelen att man låser in kunden i ett system men jag har svårt att se att det är en vettig USP.
En design som de flesta har, med buss, expansionsenheter och enkla detektorer kopplade till centralapparat eller expansionskort (som kan sitta ute i periferin eller i centralkapslingen) är vettig. Kabeldragningen kan möjligen minska minimalt men då till priset att den blir krångligare. Om man kör busskabel till varenda liten detektor får man också snart problem med den fysiska bussen pga reflektioner och annat elände på kommunikationen. Det blir helt enkelt krångligare. Troligen får man också sämre slingrespons pga risk för kollisioner och retransmits. Förmodligen går energiförbrukningen upp också (även om det är små effekter vi pratar om).
En design som de flesta har, med buss, expansionsenheter och enkla detektorer kopplade till centralapparat eller expansionskort (som kan sitta ute i periferin eller i centralkapslingen) är vettig. Kabeldragningen kan möjligen minska minimalt men då till priset att den blir krångligare. Om man kör busskabel till varenda liten detektor får man också snart problem med den fysiska bussen pga reflektioner och annat elände på kommunikationen. Det blir helt enkelt krångligare. Troligen får man också sämre slingrespons pga risk för kollisioner och retransmits. Förmodligen går energiförbrukningen upp också (även om det är små effekter vi pratar om).
Som tommib var inne på, så kör så vitt jag vet, alla brandlarmstillverkare egna protokoll. Så man måste alltid köpa deras deckare. Blir ofta mycket dyrt för kunden då larmet börjar bli gammalt och man är i behov av delar. En enkel felsökning/ lagning av ett brandlarm kan lätt gå på flera tiotusentals kronor.
Jag undrar snarare varför man inte kan lösa det enklare som man gör med inbrottslarm. Utveckla en standard kan inte vara svårt, men då tjänar leverantörerna inte lika bra med pengar.
Jag undrar snarare varför man inte kan lösa det enklare som man gör med inbrottslarm. Utveckla en standard kan inte vara svårt, men då tjänar leverantörerna inte lika bra med pengar.
Jag trodde att det skulle finns en standard, så att alla dekare fungerar mellan systemen. Väldigt märkligt att det inte har blivit klagomål och en standard. Förstår ju att företagen tjänar på det, men det är helt klart fel. Hade man haft x miljoner liggandes till ingen nytta då hade man kanske utvecklat en standard.
Det finns en standard. Den kallas brytande kontakt. Eller ja, det finns slutande också, just på branddetektorer.
Det finns ingen anledning att krångla till det mer än så i de allra, allra flesta fall.
Det finns ingen anledning att krångla till det mer än så i de allra, allra flesta fall.
Finns en standard som heter LonWorks som tydligen används i vissa larmsammanhang.
https://en.wikipedia.org/wiki/LonWorks
Siemens Sintony-system har något de kallar E-Bus där det finns åtminstone bussanslutna rörelsedeckare. Oklart om det är samma protokoll som LonWorks, som också kallas E-Bus i vissa sammanhang.
https://en.wikipedia.org/wiki/LonWorks
Siemens Sintony-system har något de kallar E-Bus där det finns åtminstone bussanslutna rörelsedeckare. Oklart om det är samma protokoll som LonWorks, som också kallas E-Bus i vissa sammanhang.
Nä, jag har ingen direkt koll på detta heller, men jag har svårt att tänka mig någon tillämpning med mindre krav på datahastighet än larmdeckare. Om det tar någon tiondels sekund att signalera larm till centralenheten är det väl fullt tillräckligt?J Joelbit skrev:
Lonwork används väl mest till datainsamling över delade kablar (tex elnätet) där det inte finns krav på snabbhet. Tex mätarställningar från elmätare, värden från tempgivare. Hur snabbt det går över en egen kabel vet jag inte, men annars kan det nog inte vara tillräckligt snabbt. DMX, Dali och Canbus är protokoll utvecklade för att vara mycket eller hyfsat snabba.C cpalm skrev:
Varför ska du ha taggsystem och touchscreen?
Touchscreen kan man tycka lite olika om, där är det mycket en smaksak om hur man vill interagera med systemet och rent estetiska hänsyn. Taggar däremot har faktiska säkerhetsimplikationer. Om du analyserar det hela lite kommer du förstå att taggsystem potentiellt är en försämring av säkerheten. Det måste inte vara det men tenderar att bli det av lättjeskäl.
Autentisering kan ske på tre principiella sätt: Något du har, något du vet och/eller något du är. Det vanliga är att du kombinerar två av dessa för sk. tvåfaktorautentisering (2FA). Exempel på detta är det klassiska kort och kod, mer modernt är kod + verifierings-SMS (dvs att du är i fysisk besittning av din telefon). Biometri (dvs något du är) har en stor svaghet i att du aldrig (i praktisk bemärkelse) kan ändra vad du är. Därför får man problem direkt när t.ex. fingeravtryck kan förfalskas med hjälp av relativt enkla medel.
För att föra över detta till den praktiska applikationen larm, så handlar det om två saker. Primärt är ett larm till för att avskräcka från tillträde genom att sätta upp ett hinder pga åtgärder vid larm. Sekundärt (eller primärt i fråga om vissa applikationer) handlar det om att använda larmet för att avslöja att något haft tillträde vid en viss tidpunkt. Larmet hindrar egentligen inte tillträde, det gör det bara besvärligt och förkortar möjligen vistelsetiden.
För ökad säkerhet så vill du ha 2FA. Nyckel + larmkod fungerar bra för detta. Om du istället använder nyckel + tagg (utan kodkrav) så har du försämrat säkerheten såtillvida att taggen normalt sitter på nyckelknippan (kom igen, hur många har den separat). Då har du gett bort båda dina faktorer (nyckel + tagg, som egentligen är samma eftersom de är fysiskt kopplade) i händelse av att du blir av med nyckelknippan. Funktionen att avslöja tillträde är fortfarande intakt och ett vettigt system kommer visa vilken tagg som användes för att larma av, men den avskräckande effekten är borta.
Av det skälet är nyckel + kod, eller kort + kod att föredra eftersom koden "förvaras" separat från nyckeln/kortet och således utgör äkta 2FA.
Men visst, det är bekvämt med tagg..... Man ska bara inte skapa sig illusioner om vad det innebär.
Touchscreen kan man tycka lite olika om, där är det mycket en smaksak om hur man vill interagera med systemet och rent estetiska hänsyn. Taggar däremot har faktiska säkerhetsimplikationer. Om du analyserar det hela lite kommer du förstå att taggsystem potentiellt är en försämring av säkerheten. Det måste inte vara det men tenderar att bli det av lättjeskäl.
Autentisering kan ske på tre principiella sätt: Något du har, något du vet och/eller något du är. Det vanliga är att du kombinerar två av dessa för sk. tvåfaktorautentisering (2FA). Exempel på detta är det klassiska kort och kod, mer modernt är kod + verifierings-SMS (dvs att du är i fysisk besittning av din telefon). Biometri (dvs något du är) har en stor svaghet i att du aldrig (i praktisk bemärkelse) kan ändra vad du är. Därför får man problem direkt när t.ex. fingeravtryck kan förfalskas med hjälp av relativt enkla medel.
För att föra över detta till den praktiska applikationen larm, så handlar det om två saker. Primärt är ett larm till för att avskräcka från tillträde genom att sätta upp ett hinder pga åtgärder vid larm. Sekundärt (eller primärt i fråga om vissa applikationer) handlar det om att använda larmet för att avslöja att något haft tillträde vid en viss tidpunkt. Larmet hindrar egentligen inte tillträde, det gör det bara besvärligt och förkortar möjligen vistelsetiden.
För ökad säkerhet så vill du ha 2FA. Nyckel + larmkod fungerar bra för detta. Om du istället använder nyckel + tagg (utan kodkrav) så har du försämrat säkerheten såtillvida att taggen normalt sitter på nyckelknippan (kom igen, hur många har den separat). Då har du gett bort båda dina faktorer (nyckel + tagg, som egentligen är samma eftersom de är fysiskt kopplade) i händelse av att du blir av med nyckelknippan. Funktionen att avslöja tillträde är fortfarande intakt och ett vettigt system kommer visa vilken tagg som användes för att larma av, men den avskräckande effekten är borta.
Av det skälet är nyckel + kod, eller kort + kod att föredra eftersom koden "förvaras" separat från nyckeln/kortet och således utgör äkta 2FA.
Men visst, det är bekvämt med tagg..... Man ska bara inte skapa sig illusioner om vad det innebär.
tag + kod på utsida ytterdörr är det enda rätta, tar man ändå kostnaden för att sånt larm kan man likväl komplettera med en dörrcentral då det går hand i hand.tommib skrev:
Tag + kod på utsida ytterdörr är retarderat ur säkerhetssynpunkt. Manöverpanel för att larma av ska sitta inom larmskyddat område med tillträdesbegränsning. Att montera dosan på utsidan öppnar för en rad attacker mot systemet helt i onödan.
Detta är av relativt ringa signifikans nu i privatbostäder men har man större värden eller krav på säkerheten så gör man inte så. En sofistikerad angripare kan redan idag relativt enkelt ta sig igenom ett sådant system.
Detta är av relativt ringa signifikans nu i privatbostäder men har man större värden eller krav på säkerheten så gör man inte så. En sofistikerad angripare kan redan idag relativt enkelt ta sig igenom ett sådant system.