Nej, knasig är du inte. Fortsätt sortera så länge det är avslappnande,T Thomas_Blekinge skrev:
Jag sorterar periodvis. Ändå fattas det skruvar när jag behöver dem, speciellt de med kullriga huvuden och 2-3 cm långa. Jag har kvar ett par gamla medfarna askar som det står Aug Stenman A:B Eskilstuna på, med dimensionerna angivna i tum.
Du har rätt i det så klart. Men skruvar med förstörda skallar, rostiga/skrovliga gängor, böjda eller på annat vis ens det minsta skadade slänger jag på en gång (i metallåtervinningen). Avskyr att plocka upp oanvändbart skit ur lådorna när man väl behöver något. Skapar bara frustration att leta bland trasiga grejer.B b8q skrev:
Sambon är tvärtom. Hon sparar allt, med ambitionen att rikta krokiga skruvar/spikar, syrabehandla bort rost och fila till trasiga skallar. Blir det gjort?...
För mig grundar det sig i lathet. I övrigt köper vi väldigt lite nytt, vi tillverkar själva och köper och säljer begagnat. Men just små saker på golvet ... jag kan betala 500 kr för att slippa spendera städa upp det. Och jag skulle tjäna det dubbla på att jobba halva tiden på mitt jobb istället.
Är det inte därför man köper sig ett fritidshus - just för att förrådet hemma inte har mer plats för burkarna? Och varför bara skruv - det finns ju diverse krokar och handsmidda spikar också.B b8q skrev:
Bra tankar här, gillart.
Själv sorterar jag lite sådär. Jag har ingen större förbrukning vad gäller spik och skruv eftersom jag inte bygger något, bara småfixar på huset.
Men lite då och då kollar jag vad som finns i burkar och lådor där utdragna spikar och udda skruvar hamnar. En del lägger jag i några glasslådor (2 liters) där jag sedan vet att jag kan hitta en sådan där uddaskruv som jag bara behöver en av.
Allt som är trasigt eller fel hamnar i en låda med metallåtervinning. Jag tycker det är lite av en plikt att se till att all metall kommer till återvinning.
Själv sorterar jag lite sådär. Jag har ingen större förbrukning vad gäller spik och skruv eftersom jag inte bygger något, bara småfixar på huset.
Men lite då och då kollar jag vad som finns i burkar och lådor där utdragna spikar och udda skruvar hamnar. En del lägger jag i några glasslådor (2 liters) där jag sedan vet att jag kan hitta en sådan där uddaskruv som jag bara behöver en av.
Allt som är trasigt eller fel hamnar i en låda med metallåtervinning. Jag tycker det är lite av en plikt att se till att all metall kommer till återvinning.
Intressant diskussion. Jag, född 1942 började sorteringen i 15årsåldern när jag kom över många små pappaskar, ca 3x6 cm 3cm höga. Dit sorterades pappas alla skruvar. Länge var jag en "bra att ha" person. Hustrun var pedagogisk och flyttade saker allt längre ut från huset tills de kunde slängas.
Nu vet jag inte om jag håller på att döstäda, men det blir allt lättare att slänga saker jag ej nyttjat på ett tag. Och skruvar, nu är det torx från Byggmax som gäller.
Men vad gör jag med alla spårskruvar jag har? Känns som att slänga ett kulturarv.
Nu vet jag inte om jag håller på att döstäda, men det blir allt lättare att slänga saker jag ej nyttjat på ett tag. Och skruvar, nu är det torx från Byggmax som gäller.
Men vad gör jag med alla spårskruvar jag har? Känns som att slänga ett kulturarv.
Har du inga barn som har glädje av dem, lägg ut på Tradera och sälj i bulk så kommer de till nytta.
Jag behöver fortfarande kort, försänkt spårskruv när jag renoverar gamla fönster, så har du större mängder sådant, hör av dig.
Jag behöver fortfarande kort, försänkt spårskruv när jag renoverar gamla fönster, så har du större mängder sådant, hör av dig.
Då har du inte träffat mina barn.mexitegel skrev:
Om barnen tappat ut sina pärlor får de ju plocka upp efter sig.
Jag gick till godisbutiken och fick 100st sådana där genomskinliga plastburkar för lösgodis. Sätter silvertejp på en sida för att skriva dimension på, och börjar sortera inne i min lilla verkstad under regniga dagar. O senare sitter jag och tittar på allt och funderar på vad jag gjort och varför och om jag kunde gjort något bättre av min tid. Men - en rofylld syssla....
Den minsta kan väl äta upp dem då?S johd01 skrev:Jo absolut men den minsta är lite för liten för att man ska förvänta sig det.
Det är garanterat bättre själavård än att läsa dagens Facebookflöde som väldigt många gör varenda dag, något även jag syndar med alltför ofta.Chubba skrev:
