connywesth connywesth skrev:
Domstolen tar inte upp grosstens prissättning över huvud taget, eftersom den inte har med saken att göra. Håll dig till sakfrågan och försök åtminstone förstå vad HD skriver i sin dom. Så kanske fler än jag kan försöka förklara för dig hur man ska tolka HDs dom....
Det är inte grossistens prissättning utan vad/hur hantverkaren ( detaljisten) beräknar sitt pris på som avses.
HD dom punkt 21 . Avser KtjL 36 - det överenskomna priset får bestämmas efter skälighetsbedömning utifrån relevanta
omständigheter , hantverkaren har bevisbördan för att omständigheterna sammantagna är sådana att det
begärda priset är skäligt.
Punkt 23. - Avser KtjL 40 -underlaget bör göra det möjligt för konsumenten att bedöma arbetets art , omfattning samt hur priset har beräknats . Dessa skrivningar ger vägledning hur prissättningen skall utföra och därmed bevisvärdet.
Konsumenttjänstlagen avser både arbete och material , dock skall materialet vara en mindre del . Annars skall
Konsumentköplagen 35 användas på materialet med ev hänvändelse till HD prejudikatet .
 
P Patrik KBA skrev:
Jag skall ge dig ett exempel.

Jag bad kone att justera/byta ut rullar på en port jag äger. Fakturan landade på 17 000 kr för bytet av rullarna.
Jag skulle själv gissat på typ halva den kostnaden max. Om vi avtalat om detta pris innan arbetet utfördes och det var frågan om ktjl så menar du då att det skulle kunna vara ett sådant fall där domstol dömt att detta pris var oskäligt?

Ponera att det är gängse praxis bland port-leverantörer att det kostar mellan 5-10 000 att byta rullar för enkelhets skull.
Ja , t.ex om avtalet tillkommit p g a konsumentens okunskap , förvillande , avtalet är svårtydbart för en normalförståndig
konsument eller omständigheter i övrigt samt omständigheter som tillkommit senare ( Avtalslagen 36 )
 
  • Gilla
Patrik KBA
  • Laddar…
Fairlane
En fråga angående entreprenadjurister, då jag faktiskt inte har en aning. När jag snabbt söker lite på det på nätet så får jag bilden av att de normalt arbetat med företag vs företag, inte mot privatpersoner i någon stärre utsträckning. Ser man på kursinnehåll så diskuteras avtalslagen AB04 och ABK09, men inget om konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen.

Är det verkligen rätt personer att diskutera med?
 
  • Gilla
civilingenjören och 4 till
  • Laddar…
T Taxture skrev:
Är det inte oskäliga materialpriser som ska diskuteras?
Håller med . Dock råder det här en missuppfattning av vad ordet tjänst betyder i Konsumenttjänstlagen .
Begreppet tjänst i KtjL innefattar utfört arbete och ev. tillfört material för arbetets utförande , dock skall materialkostnaden
vara en mindre del .
 
  • Gilla
Patrik KBA
  • Laddar…
P Patrik KBA skrev:
Jag bad kone att justera/byta ut rullar på en port jag äger
Undrar vad för port du som PRIVATPERSON äger anlitar kone att byta rullar på?
 
  • Gilla
Pin
  • Laddar…
Fairlane Fairlane skrev:
En fråga angående entreprenadjurister, då jag faktiskt inte har en aning. När jag snabbt söker lite på det på nätet så får jag bilden av att de normalt arbetat med företag vs företag, inte mot privatpersoner i någon stärre utsträckning. Ser man på kursinnehåll så diskuteras avtalslagen AB04 och ABK09, men inget om konsumentköplagen och konsumenttjänstlagen.

Är det verkligen rätt personer att diskutera med?
Ja det är helt rätt personer att prata med.
Det är med stor sannolikhet en sådan du kommer anlita om du någongång hamnar i tinget mot en byggare.
 
mathiash77 skrev:
jag fick ett förslag om Takpris från en elektriker. 31000kr för ett jobb. Texten var Byte av elcentraler samt en del annat.

Saknades timpris, saknades materialpriser

Det gick helt enkelt inte för mig att veta om jag hade en chans att få det billigare eller inte...
Jag begärde att få en timkostnad och få veta materialpriset (materialet var känt). Det tog mig ungefär 5 minuter att förstå att jag aldrig skulle få betala mindre än takpriset då 22000 redan låg på materialet.

Jag kunde ha godkänt avtalet (innan jag visste deras materialpriser) och därefter förhandlat om priset efteråt då det inte var skäligt/gängse (firma två offererade bättre material för 9000kr)

Jag ville dock inte sätta mig i en sådan sits, jag ville inte uppmuntra ett företag som bevisligen inte hade min värdering. Ville inte slösa min tid efteråt.


Kunskap är makt, att ha kunskap om inköpsregler/avtal är jättebra men det hjälper inte alltid ändå då det finns många fallgropar.
mathiash77 skrev:
Nu kan man ju avtala skriftligt på lite olika sätt. Ja, muntligt går också men grejen med muntligt är att det finns en bevisbörda så därför håller vi detta utanför.



Fast pris
Ett fast pris innebär, som ordet antyder, att priset för de arbeten parterna avtalat om ska utföras till en på förhand bestämd summa. Har man ett skriftligt avtal behöver det sällan bli diskussion om vilket pris som gäller. Tvister om avtal som utförs till fast pris handlar därför oftare om vilka arbeten som skulle ingå i det fasta priset. Under vilka förutsättningar lämnades det fasta priset och vilka arbeten ska istället ersättas som ÄTA-arbeten? Det är viktigt att parterna noga reglerar i avtalet vilka arbeten som omfattas av det fasta priset. Den noggranne ser även till att de arbeten som inte ingår i det fasta priset specificeras.


Löpande räkning
Löpande räkning innebär att det inte finns något på förhand bestämt pris för entreprenaden. I allmänhet avtalar parterna om någon form av à-priser, till exempel kostnad per löpmeter, timpris för hantverkare eller timkostnad för maskiner. Även om arbetena sker på löpande räkning är parterna naturligtvis bundna av de överenskomna à-priserna.
Det förekommer en uppfattning om att löpande räkning innebär ”fri prissättning”. Så är inte fallet. Priset måste ändå vara skäligt. Om beställaren är en konsument och parterna inte avtalat alls om priset bedöms skäligheten utifrån arbetets ”art, omfattning och utförande, gängse pris och prisberäkningssätt för motsvarande tjänster” och omständigheterna i övrigt. Entreprenören måste alltså arbeta effektivt, med ett rimligt antal hantverkare på arbetsplatsen och på en timtaxa som motsvarar gängse pris, så att priset slutligen blir ”skäligt”.


Takpris
En vanlig missuppfattning är att takpris och fast pris är samma sak. Begreppet takpris innebär att arbetena i och för sig ska utföras på löpande räkning men med det tillägget att det finns ett maximalt pris som inte får överskridas. Entreprenören står alltså hela risken för att arbetena blir dyrare än takpriset. Blir arbetena billigare än takpriset betalar beställaren samma belopp som om inget takpris avtalats, det vill säga som om arbetena utförts på löpande räkning. Att det avtalats om ett takpris får då ingen egentlig betydelse.
På samma sätt som vid fast pris är det viktigt att parterna noga dokumenterar vilka arbeten som ska ingå i det som omfattas av takpriset. En entreprenör bör alltid vara noga med att varsko om ÄTA-arbeten som uppkommer under arbetenas gång och dokumentera detta, för att slippa diskussion om dessa i efterhand. Särskilt viktigt är detta när en konsument är beställare, eftersom entreprenören bara i undantagsfall kan få betalt för tillkommande arbeten som konsumenten inte informerats om.


Riktpris, budgetpris
Ibland avtalar parterna om ett riktpris eller budgetpris. I konsumentsammanhang används begreppet ungefärligt pris. Om en entreprenör uppgett ett ungefärligt pris för en konsument (observera att detta kan ha skett muntligen eller i ett mejl och inte måste ha formaliserats i ett skriftligt avtal för att gälla) får priset inte avvika med mer än 15 procent från det ungefärliga priset. Om entreprenören är osäker på om det ungefärliga priset kan hållas, måste denne – redan när han lämnar priset – vara tydlig mot konsumenten att han inte vill vara bunden av lagens föreskrivna 15 procent.
När man i kommersiella sammanhang talar om budgetpris eller riktpris är syftet förmodligen att ge en uppskattning om vad entreprenören räknar med för pris, samtidigt som entreprenören inte är beredd att lämna ett fast pris. Begreppen budgetpris eller riktpris finns dock inte med i begreppsbestämningarna i AB04 eller ABT06. Parterna bör därför vara noga med att ange vad man egentligen menar om man använder begreppen i ett avtal. Utgångspunkten är annars att ett budgetpris/riktpris inte är bindande för entreprenören och att denne därför är oförhindrad att ta betalt som om det vore ett arbete på löpande räkning.



Så detta är stulet rakt av från

[länk]

Som det står vid ett flertal tillfällen så är det entreprenörerna som ska säkra upp och vara tydliga. Detta har att göra med beroende/kunskapsställningen att entreprenören/hantverkaren är den kunniga parten.

I de olika avtalsformerna så är det egentligen endast Fast pris där en skälighet i priser på materialet är irrelevant då man har avtalat om just ett fast pris. I alla övriga avtalsformer kan privatpersonen, trots avtal klaga på materialpriser.

Min poäng är att Materialpriser / påslag fortfarande är relevant trots att det finns ett avtal!
mathiash77 skrev:
Nu kan man ju avtala skriftligt på lite olika sätt. Ja, muntligt går också men grejen med muntligt är att det finns en bevisbörda så därför håller vi detta utanför.



Fast pris
Ett fast pris innebär, som ordet antyder, att priset för de arbeten parterna avtalat om ska utföras till en på förhand bestämd summa. Har man ett skriftligt avtal behöver det sällan bli diskussion om vilket pris som gäller. Tvister om avtal som utförs till fast pris handlar därför oftare om vilka arbeten som skulle ingå i det fasta priset. Under vilka förutsättningar lämnades det fasta priset och vilka arbeten ska istället ersättas som ÄTA-arbeten? Det är viktigt att parterna noga reglerar i avtalet vilka arbeten som omfattas av det fasta priset. Den noggranne ser även till att de arbeten som inte ingår i det fasta priset specificeras.


Löpande räkning
Löpande räkning innebär att det inte finns något på förhand bestämt pris för entreprenaden. I allmänhet avtalar parterna om någon form av à-priser, till exempel kostnad per löpmeter, timpris för hantverkare eller timkostnad för maskiner. Även om arbetena sker på löpande räkning är parterna naturligtvis bundna av de överenskomna à-priserna.
Det förekommer en uppfattning om att löpande räkning innebär ”fri prissättning”. Så är inte fallet. Priset måste ändå vara skäligt. Om beställaren är en konsument och parterna inte avtalat alls om priset bedöms skäligheten utifrån arbetets ”art, omfattning och utförande, gängse pris och prisberäkningssätt för motsvarande tjänster” och omständigheterna i övrigt. Entreprenören måste alltså arbeta effektivt, med ett rimligt antal hantverkare på arbetsplatsen och på en timtaxa som motsvarar gängse pris, så att priset slutligen blir ”skäligt”.


Takpris
En vanlig missuppfattning är att takpris och fast pris är samma sak. Begreppet takpris innebär att arbetena i och för sig ska utföras på löpande räkning men med det tillägget att det finns ett maximalt pris som inte får överskridas. Entreprenören står alltså hela risken för att arbetena blir dyrare än takpriset. Blir arbetena billigare än takpriset betalar beställaren samma belopp som om inget takpris avtalats, det vill säga som om arbetena utförts på löpande räkning. Att det avtalats om ett takpris får då ingen egentlig betydelse.
På samma sätt som vid fast pris är det viktigt att parterna noga dokumenterar vilka arbeten som ska ingå i det som omfattas av takpriset. En entreprenör bör alltid vara noga med att varsko om ÄTA-arbeten som uppkommer under arbetenas gång och dokumentera detta, för att slippa diskussion om dessa i efterhand. Särskilt viktigt är detta när en konsument är beställare, eftersom entreprenören bara i undantagsfall kan få betalt för tillkommande arbeten som konsumenten inte informerats om.


Riktpris, budgetpris
Ibland avtalar parterna om ett riktpris eller budgetpris. I konsumentsammanhang används begreppet ungefärligt pris. Om en entreprenör uppgett ett ungefärligt pris för en konsument (observera att detta kan ha skett muntligen eller i ett mejl och inte måste ha formaliserats i ett skriftligt avtal för att gälla) får priset inte avvika med mer än 15 procent från det ungefärliga priset. Om entreprenören är osäker på om det ungefärliga priset kan hållas, måste denne – redan när han lämnar priset – vara tydlig mot konsumenten att han inte vill vara bunden av lagens föreskrivna 15 procent.
När man i kommersiella sammanhang talar om budgetpris eller riktpris är syftet förmodligen att ge en uppskattning om vad entreprenören räknar med för pris, samtidigt som entreprenören inte är beredd att lämna ett fast pris. Begreppen budgetpris eller riktpris finns dock inte med i begreppsbestämningarna i AB04 eller ABT06. Parterna bör därför vara noga med att ange vad man egentligen menar om man använder begreppen i ett avtal. Utgångspunkten är annars att ett budgetpris/riktpris inte är bindande för entreprenören och att denne därför är oförhindrad att ta betalt som om det vore ett arbete på löpande räkning.



Så detta är stulet rakt av från

[länk]

Som det står vid ett flertal tillfällen så är det entreprenörerna som ska säkra upp och vara tydliga. Detta har att göra med beroende/kunskapsställningen att entreprenören/hantverkaren är den kunniga parten.

I de olika avtalsformerna så är det egentligen endast Fast pris där en skälighet i priser på materialet är irrelevant då man har avtalat om just ett fast pris. I alla övriga avtalsformer kan privatpersonen, trots avtal klaga på materialpriser.

Min poäng är att Materialpriser / påslag fortfarande är relevant trots att det finns ett avtal!
Bra definitioner av begreppen. Men det finns några grundläggande begrepp som saknas och som jag upplever vara roten till en del missförstånd.

Det är stor skillnad på "priset" och "á priset". Dessutom måste man definiera vad "tjänsten" är för något.

TJÄNSTEN
Detta är vad "Hantverkaren" är tänkt att leverera till kunden när allt är klart. Det kanske är att bygga en friggebod, med markarbete, grund, konstruktion, framtagning av ritningar (som kanske köps in från arkitekt), materialkostnader, transporter m.m. Men det är superviktigt att specificera det kunden förväntar sig, som resultat, inte HUR hantverkaren åstadkommer detta. Det är alltså MÅLET som ska definieras. Inte HUR det ska uppnås.


À PRISET
Det är exempelvis timarvodet för en snickare ex. 400 kr/tim exkl moms (till ej momsregisterade kunder ska hantverkaren specificera detta som 500 kr/tim inklusive moms).

PRISET
Det är det kompletta beloppet som kunden ska betala, d.v.s. den summa som står "att betala" på fakturan. Det är alltså INTE ett enskilt detaljpris på någon av delar som levereras. I domar från TR, HR eller HD så anges detta begrepp "priset för tjänsten" ofta och då menar domstolen just det kompletta priset för hela tjänsten, inte "á priset" för en enskild artikel.

HUR PRISET HAR BERÄKNATS
Med det begreppet menar domstolen att kunden ska kunna se på fakturan att leverantören debiterat 40 timmar för snickare á 500 kr inklusive moms, d.v.s. 20000 kr inklusive moms för bygget av en altan. Materialkostnader 260 löpmeter trallvirke av svensk fura á 11,50 kr per löpmeter inklusive moms d.v.s. 2990 kr inklusive moms. m.m. Det är en total missuppfattning att hantverkaren behöver specificera sina inköpspriser eller sitt "påslag", Det finns inget stöd för den uppfattningen i HDs prejudicerande dom NJA 2016 s. 1011. Eller någon annan prejudicerande dom jag sett.

PRISLISTA
Det är en lista på de produkter (en produkt är en vara eller en tjänst) och deras respektive "á priser" som är tänkt att levereras till kunden från hantverkaren i tjänsten (d.v.s. uppdraget, domstolen använder begreppet "tjänsten" när de menar vad folk i gemen säger "uppdraget", för begreppet "tjänsten" används i lagstiftningen).

FRI PRISSÄTTNING
Det är fri prissättning enligt svensk lag. men "fri prissättning" menas att leverantören får sätta vilka "á priser" som leverantören vill i sin "prislista". Men givetvis får ingen leverantör ändra ett avtalat pris hur som helst, efter att ett avtal har ingåtts med kunden. Men före det finns ett avtal om ett "á pris" så får leverantören ange precis vilket "á pris" som helst. Det är vad som menas med "fri prissättning".

AVTAL
Enligt svensk lag ska avtal om fast egendom alltid vara skriftliga, annars är de ogiltiga.Men i övrigt så är sättet man ingår avtal ganska öppen, men grundprincipen är att det måste finnas en offert från leverantören och kunden måste göra en "ren accept", det är grunden för alla avtal enligt avtalslagen från 1915. Avtalslagen har reviderats ett drygt 10-tal gånger sedan dess men grunderna är oförändrade i sig, avtalslagen bygger även på den "romerska rätten" som är över 2000 år gammal och väl beprövad.
Lagstiftaren förutsätter att alla avtal är skriftliga, men har med anpassningar för att hantera, avtal som ingåtts på annat sätt, exempelvis muntliga, eller när man passerar en skylt som anger villkoren för vad man åtar sig om man passerar skylten (man har ingått ett avtal när man passerar skylten, typiskt vid parkeringsplatser).

IMPLICITA AVTAL (OFFERT UTAN ACCEPT)
Dessa avtal är olagliga i Sverige. Med detta menas att om en leverantör skickar ut en offert till en person eller organisation och erbjuder dem en specifik produkt (vara eller tjänst) och att villkoret är att mottagaren av erbjudandet inte uttryckligen tackat nej till erbjudandet inom 30 dagar så har denne implicit ingått ett avtal och är förpliktigad att fullfölja villkoren i avtalet (exempelvis betala för en tidningsprenumeration eller liknande). Denna typ av avtal är fullkomligt olagliga och den som erbjudandet riktas till är inte alls bunden av ett sånt "implicit avtal".
 
Redigerat:
  • Gilla
Patrik KBA
  • Laddar…
S Spikin skrev:
Vad skall timpris och påslag grundas på ? Var hittas det av en konsument som förutsätts inte ha fackkunskap?
Tråden avser - en konsument som anser sig ha debiterats oskäliga priser ber om råd hur att hantera detta. Ett avtal
i efterhand löser inte tråden.
Vet, jag frågade trådskaparen i mitt första inlägg om dom hade ett avtal.
Då det avgör skäligheten eller ej.
Avtal = skäligt (visst kan en jurist hävda bedrägeri mm men jag menar att den juristen har en uppförsbacke gentemot den jurist som skall hantera ett fall där privatpersonen inte har tecknat avtal innan utförande) Det blir alltså enligt mig svårare men visst kan allt hända då domstolen alltid väger in alla specifika omständigheter i det specifika fallet.
Ej avtal = hantverkaren har bevisbördan på att det man vill ha betalt är skäligt.
Där skulle jag säga att den juristen (privatpersonens) har en mycket enklare resa och omvänt gäller givet byggarens jurist.
 
  • Gilla
connywesth och 1 till
  • Laddar…
connywesth connywesth skrev:
Bra definitioner av begreppen. Men det finns några grundläggande begrepp som saknas och som jag upplever vara roten till en del missförstånd.

Det är stor skillnad på "priset" och "á priset". Dessutom måste man definiera vad "tjänsten" är för något.

TJÄNSTEN
Detta är vad "Hantverkaren" är tänkt att leverera till kunden när allt är klart. Det kanske är att bygga en friggebod, med markarbete, grund, konstruktion, framtagning av ritningar (som kanske köps in från arkitekt), materialkostnader, transporter m.m. Men det är superviktigt att specificera det kunden förväntar sig, som resultat, inte HUR hantverkaren åstadkommer detta. Det är alltså MÅLET som ska definieras. Inte HUR det ska uppnås.


À PRISET
Det är exempelvis timarvodet för en snickare ex. 400 kr/tim exkl moms (till ej momsregisterade kunder ska hantverkaren specificera detta som 500 kr/tim inklusive moms).

PRISET
Det är det kompletta beloppet som kunden ska betala, d.v.s. den summa som står "att betala" på fakturan. Det är alltså INTE ett enskilt detaljpris på någon av delar som levereras. I domar från TR, HR eller HD så anges detta begrepp "priset för tjänsten" ofta och då menar domstolen just det kompletta priset för hela tjänsten, inte "á priset" för en enskild artikel.

HUR PRISET HAR BERÄKNATS
Med det begreppet menar domstolen att kunden ska kunna se på fakturan att leverantören debiterat 40 timmar för snickare á 500 kr inklusive moms, d.v.s. 20000 kr inklusive moms för bygget av en altan. Materialkostnader 260 löpmeter trallvirke av svensk fura á 11,50 kr per löpmeter inklusive moms d.v.s. 2990 kr inklusive moms. m.m. Det är en total missuppfattning att hantverkaren behöver specificera sina inköpspriser eller sitt "påslag", Det finns inget stöd för den uppfattningen i HDs prejudicerande dom NJA 2016 s. 1011. Eller någon annan prejudicerande dom jag sett.

PRISLISTA
Det är en lista på de produkter (en produkt är en vara eller en tjänst) och deras respektive "á priser" som är tänkt att levereras till kunden från hantverkaren i tjänsten (d.v.s. uppdraget, domstolen använder begreppet "tjänsten" när de menar vad folk i gemen säger "uppdraget", för begreppet "tjänsten" används i lagstiftningen).

FRI PRISSÄTTNING
Det är fri prissättning enligt svensk lag. men "fri prissättning" menas att leverantören får sätta vilka "á priser" som leverantören vill i sin "prislista". Men givetvis får ingen leverantör ändra ett avtalat pris hur som helst, efter att ett avtal har ingåtts med kunden. Men före det finns ett avtal om ett pris så får leverantören ange precis vilket "á pris" som helst. Det är vad som menas med "fri prissättning".

AVTAL
Enligt svensk lag ska avtal om fast egendom alltid vara skriftliga, annars är de ogiltiga.Men i övrigt så är sättet man ingår avtal ganska öppen, men grundprincipen är att det måste finnas en offert från leverantören och kunden måste göra en "ren accept", det är grunden för alla avtal enligt avtalslagen från 1915. Avtalslagen har reviderats ett drygt 10-tal gånger sedan dess men grunderna är oförändrade i sig, avtalslagen bygger även på den "romerska rätten" som är över 2000 år gammal och väl beprövad.
Lagstiftaren förutsätter att alla avtal är skriftliga, men har med anpassningar för att hantera, avtal som ingåtts på annat sätt, exempelvis muntliga, eller när man passerar en skylt som anger villkoren för vad man åtar sig om man passerar skylten (man har ingått ett avtal när man passerar skylten, typiskt vid parkeringsplatser).

IMPLICITA AVTAL (OFFERT UTAN ACCEPT)
Dessa avtal är olagliga i Sverige. Med detta menas att om en leverantör skickar ut en offert till en person eller organisation och erbjuder dem en specifik produkt (vara eller tjänst) och att villkoret är att mottagaren av erbjudandet inte uttryckligen tackat nej till erbjudandet inom 30 dagar så har denne implicit ingått ett avtal och är förpliktigad att fullfölja villkoren i avtalet (exempelvis betala för en tidningsprenumeration eller liknande). Denna typ av avtal är fullkomligt olagliga och den som erbjudandet riktas till är inte alls bunden av ett sånt "implicit avtal".
Jag menar på att du har rätt i det du säger i detta inlägg!
 
  • Gilla
connywesth
  • Laddar…
A
connywesth connywesth skrev:
Bra definitioner av begreppen. Men det finns några grundläggande begrepp som saknas och som jag upplever vara roten till en del missförstånd.

Det är stor skillnad på "priset" och "á priset". Dessutom måste man definiera vad "tjänsten" är för något.

TJÄNSTEN
Detta är vad "Hantverkaren" är tänkt att leverera till kunden när allt är klart. Det kanske är att bygga en friggebod, med markarbete, grund, konstruktion, framtagning av ritningar (som kanske köps in från arkitekt), materialkostnader, transporter m.m. Men det är superviktigt att specificera det kunden förväntar sig, som resultat, inte HUR hantverkaren åstadkommer detta. Det är alltså MÅLET som ska definieras. Inte HUR det ska uppnås.


À PRISET
Det är exempelvis timarvodet för en snickare ex. 400 kr/tim exkl moms (till ej momsregisterade kunder ska hantverkaren specificera detta som 500 kr/tim inklusive moms).

PRISET
Det är det kompletta beloppet som kunden ska betala, d.v.s. den summa som står "att betala" på fakturan. Det är alltså INTE ett enskilt detaljpris på någon av delar som levereras. I domar från TR, HR eller HD så anges detta begrepp "priset för tjänsten" ofta och då menar domstolen just det kompletta priset för hela tjänsten, inte "á priset" för en enskild artikel.

HUR PRISET HAR BERÄKNATS
Med det begreppet menar domstolen att kunden ska kunna se på fakturan att leverantören debiterat 40 timmar för snickare á 500 kr inklusive moms, d.v.s. 20000 kr inklusive moms för bygget av en altan. Materialkostnader 260 löpmeter trallvirke av svensk fura á 11,50 kr per löpmeter inklusive moms d.v.s. 2990 kr inklusive moms. m.m. Det är en total missuppfattning att hantverkaren behöver specificera sina inköpspriser eller sitt "påslag", Det finns inget stöd för den uppfattningen i HDs prejudicerande dom NJA 2016 s. 1011. Eller någon annan prejudicerande dom jag sett.

PRISLISTA
Det är en lista på de produkter (en produkt är en vara eller en tjänst) och deras respektive "á priser" som är tänkt att levereras till kunden från hantverkaren i tjänsten (d.v.s. uppdraget, domstolen använder begreppet "tjänsten" när de menar vad folk i gemen säger "uppdraget", för begreppet "tjänsten" används i lagstiftningen).

FRI PRISSÄTTNING
Det är fri prissättning enligt svensk lag. men "fri prissättning" menas att leverantören får sätta vilka "á priser" som leverantören vill i sin "prislista". Men givetvis får ingen leverantör ändra ett avtalat pris hur som helst, efter att ett avtal har ingåtts med kunden. Men före det finns ett avtal om ett pris så får leverantören ange precis vilket "á pris" som helst. Det är vad som menas med "fri prissättning".

AVTAL
Enligt svensk lag ska avtal om fast egendom alltid vara skriftliga, annars är de ogiltiga.Men i övrigt så är sättet man ingår avtal ganska öppen, men grundprincipen är att det måste finnas en offert från leverantören och kunden måste göra en "ren accept", det är grunden för alla avtal enligt avtalslagen från 1915. Avtalslagen har reviderats ett drygt 10-tal gånger sedan dess men grunderna är oförändrade i sig, avtalslagen bygger även på den "romerska rätten" som är över 2000 år gammal och väl beprövad.
Lagstiftaren förutsätter att alla avtal är skriftliga, men har med anpassningar för att hantera, avtal som ingåtts på annat sätt, exempelvis muntliga, eller när man passerar en skylt som anger villkoren för vad man åtar sig om man passerar skylten (man har ingått ett avtal när man passerar skylten, typiskt vid parkeringsplatser).

IMPLICITA AVTAL (OFFERT UTAN ACCEPT)
Dessa avtal är olagliga i Sverige. Med detta menas att om en leverantör skickar ut en offert till en person eller organisation och erbjuder dem en specifik produkt (vara eller tjänst) och att villkoret är att mottagaren av erbjudandet inte uttryckligen tackat nej till erbjudandet inom 30 dagar så har denne implicit ingått ett avtal och är förpliktigad att fullfölja villkoren i avtalet (exempelvis betala för en tidningsprenumeration eller liknande). Denna typ av avtal är fullkomligt olagliga och den som erbjudandet riktas till är inte alls bunden av ett sånt "implicit avtal".

Jag förstår inte vad du vill uppnå?
Alla fina formuleringar fungerar bara om det finns ett avtal. Om avtalet är tydligt skrivet som ett FAST pris avtal är det endast TJÄNSTEN som man behöver vara tydlig med. Om tjänsten är otydlig kan det bli tvist om omfattningen och därmed tillägg, dock aldrig om materialkostnaden på den FASTA delen.

För dina övriga kommentarer så är ju tydlighet alltid bättre men hantverkaren kan inte hänvisa till någon prislista om detta inte informerades innan, hantverkaren har således skyldigheten att bevisa på skäligheten i sitt pris vid eventuell tvist. Kunden kan visa på priser från någon eller några ställen som är billigare så måste hantverkaren motbevisa detta, att motbevisa att hantverkaren tagit kundens bästa i beaktning eller att det informerades innan.

Det är därför som det inte finns så många domar, en jurist avråder hantverkaren att gå vidare om det saknas avtal och kunden kan visa på skälighet på priserna!
 
  • Gilla
Lajnus och 1 till
  • Laddar…
T Taxture skrev:
Undrar vad för port du som PRIVATPERSON äger anlitar kone att byta rullar på?
Jag är i den affären inte en privatperson.

Det var ett exempel som jag skrev här för att simulera en situation som fullt möjligt kan uppstå och där ville höra vad han jag skrev mot menade på skulle gälla ( var väl att även ett avtalat pris kan vara oskäligt? )

För övrigt var det i verkligheten ett löpande-jobb för mig och inte fastpris som jag skrev i tråden så om jag varit privatperson så hade jag haft ett bra läge att ifrågasätta det mesta på den fakturan.

Nu blir det bara att betala och ta med sig erfarenheten.
 
mathiash77 skrev:
Jag förstår inte vad du vill uppnå?
Alla fina formuleringar fungerar bara om det finns ett avtal. Om avtalet är tydligt skrivet som ett FAST pris avtal är det endast TJÄNSTEN som man behöver vara tydlig med. Om tjänsten är otydlig kan det bli tvist om omfattningen och därmed tillägg, dock aldrig om materialkostnaden på den FASTA delen.

För dina övriga kommentarer så är ju tydlighet alltid bättre men hantverkaren kan inte hänvisa till någon prislista om detta inte informerades innan, hantverkaren har således skyldigheten att bevisa på skäligheten i sitt pris vid eventuell tvist. Kunden kan visa på priser från någon eller några ställen som är billigare så måste hantverkaren motbevisa detta, att motbevisa att hantverkaren tagit kundens bästa i beaktning eller att det informerades innan.

Det är därför som det inte finns så många domar, en jurist avråder hantverkaren att gå vidare om det saknas avtal och kunden kan visa på skälighet på priserna!
Jag vill uppnå en allmängiltig insikt om vikten av att vara tydliga gentemot varandra och att alla ska ha skriftliga och kompletta avtal i synnerhet när man som privatperson anlitar en leverantör för ett uppdrag. Likväl som att leverantörerna ska vara lika noga med att se till att ha tydliga, kompletta och skriftliga avtal med alla sina kunder när de utför uppdrag åt sina kunder.

Jag vill ändra på attityden att "den är min motpart som har ansvaret" till attityden "det är mitt ansvar att vara tydlig, specificera vad jag vill ha och dokumentera det i ett skriftligt avtal". Kan jag inte juridiken, så tar jag hjälp av en advokat, eller åtminstone en kompetent jurist som hjälper mig med att formulera mina önskemål och hjälpa mig med avtalet.

Som leverantör ska man alltid ge kunden en offert (med tydlig specifikation av tjänsten) med prislista.

Om det ska vara fastpris eller löpande räkning låter jag vara osagt för det beror på uppdragets beskaffenhet och parternas förutsättningar. Men om kunden har en maxbudget för uppdraget så måste kunden vara tydlig med att ange det och då ska det också framgå av avtalet mellan parterna att uppdraget absolut inte får överstiga budgeten, för då kan inte kunden betala. Gör man så så har även leverantören en möjlighet att avråda eller avstå uppdraget om denne helt enkelt inte tror sig kunna leverera den kompletta tjänsten för den maximala budget kunden har angett.

Men som sagt så förutsätter lagstiftaren att alla myndiga människor i Sverige förstår hur man hanterar avtal, det är med andra ord något alla implicit förutsätts förstå såvida man är myndig och inte omyndigförklarad, eller är satt under förvaltare. Förstår man inte så anlita hjälp av advokat eller åtminstone kompetent jurist.

Och det viktigaste av allt för kunden, har man inte råd, så låt bli att göra affären över huvud taget. Gå inte ens in i förhandlingar med leverantören om man själv misstänker att man inte kan fullfölja de krav leverantören troligen kommer ställa på mig själv.

För leverantören gäller detsamma, att om leverantören har minsta misstanke om att leverantören inte kan fullfölja avtalet så ska man avstå så snart man inser detta.

Detta gäller självklart både kund och leverantör att inte ingå avtal man inte kan fullfölja, kan man inte så avstå affären över huvud taget.

Alla parter vinner på det (fler nöjda kunder och fler lönsamma och nöjda leverantörer, färre misslyckade uppdrag), samhället vinner på det då det sannolikt blir mindre tvister, som kostar dyra pengar att hantera i domstolarna.

Jag tycker det är en "no-brainer", med tydliga, kompletta och skriftliga avtal vid uppdrag. jag begriper uppenbarligen inte varför det finns någon som protesterar mot detta.
 
Redigerat:
  • Gilla
Patrik KBA
  • Laddar…
Kan det kanske vara så att det är en svårighet att som konsument skriva just tydliga och kompletta avtal?
Jag som konsument som anlitar en elektriker, snickare eller målare gör ju ofta just det för att jag själv inte kan detaljerna om arbetet. Hur ska jag då förvissa mig om att avtalet är just tydligt och komplett?
Jo, genom den jag anlitar som har ett lagkrav på sig att ta tillvara mina intressen. Här brister ju då många/ett fåtal/några hantverkare när man istället försöker skinna uppdragsgivaren så mycket de kan genom att exempelvis ta 500 kr för ett vägguttag.
 
  • Gilla
  • Älska
kashieda och 5 till
  • Laddar…
tveksamt tveksamt skrev:
Kan det kanske vara så att det är en svårighet att som konsument skriva just tydliga och kompletta avtal?
Jag som konsument som anlitar en elektriker, snickare eller målare gör ju ofta just det för att jag själv inte kan detaljerna om arbetet. Hur ska jag då förvissa mig om att avtalet är just tydligt och komplett?
Jo, genom den jag anlitar som har ett lagkrav på sig att ta tillvara mina intressen. Här brister ju då många/ett fåtal/några hantverkare när man istället försöker skinna uppdragsgivaren så mycket de kan genom att exempelvis ta 500 kr för ett vägguttag.
Om du som konsument inte förstår hur du skriver bra avtal så ska du ta hjälp av en advokat/kompetent jurist, så är det problemet löst. Man lär sig även mycket om just juridiken, när man gör så, så när man blir "varm i kläderna" så kanske man klarar att skriva sina egna avtal så småningom, just för att man lärt sig hur man gör.

Jag har gått igenom denna inlärningsprocess själv som företagare. För drygt 20 år sedan startade jag eget företag och jag insåg att jag behövde anlita advokat för att få hjälp med att skriva "allmänna villkor" och lära mig hur jag ska hantera avtal med mina kunder (jag hade enbart företagskunder till mitt företag). Det var enormt lärorikt för mig själv. Ett vanligt avtal för "allmänna villkor" kostade mig då för 20 år sedan ca 35000 kr + moms.

Men jag insåg att det var en riktigt bra grej att anlita advokat när det gällde utformning av avtal eller granskning av avtalsförslag från kunder. Detta för att jag själv inte hade så mycket kunskaper om det, trots att jag varit intresserad av juridik sedan tidiga tonåren.

Under 20 år med företag så har jag säkert spenderat halvmiljonen bara på advokatarvoden, men det har varit värt varenda krona. Jag har lärt mig enormt mycket matnyttigt om avtal och civilrättsliga tvister.

Min insikt har dock varit att tydliga, kompletta och skriftliga avtal är grunden för att lyckas undvika eller åtminstone minimera civilrättsliga tvister. Som företagare insåg jag också att kunden som inte vill skriva avtal är oseriösa, för de vill ha möjligheten att själva ändra villkoren utan att jag ska kunna bevisa vad vi kommit överens om. Det är en speciell typ av människor som använder "muntliga avtal" eller "gentlemens agreement" som förevändning att inte ha skriftliga avtal. Är man oerfaren eller naiv så går man på det.

Jag har gått på såna nitar själv, men i mitt fall har det varit oseriösa kunder som vägrat att skriva på skriftliga avtal. Men de kunder jag haft som som varit seriösa (vilket de flesta var) så hade de egna avtal som var tydliga, kompletta och skriftliga. Såna kunder har jag sällan haft problem med, med ett enda undantag under 20 års tid.

Jag vill dela med mig av mina erfarenheter för att fler ska undvika kostsamma misstag. Det spelar ingen roll för mig om det är privatpersoner eller företag, om du är kund eller leverantör, alla tjänar på att undvika onödiga och kostsamma misstag. Då får vi ett bättre samhälle.

Men du kan aldrig lita på att motparten i en affärsförhandling alltid ser till "dina intressen", de ser självfallet till "sina intressen", därför behöver du anlita en jurist som hjälper dig med utformningen av just avtalet. Det finns liksom inga genvägar.

Hantverkarna är inga jurister eller intellektuella (finns undantag men de är inte så många) så lagstiftaren ställer för stora krav på just hantverkare. Det är helt fel kategori människor att ställa krav på extra hög juridisk kompetens.Det blir en paradox. Det krävs inte juristexamen för att vara hantverkare, inte heller för att vara kund. men det krävs att varje medborgare måste förstå hur man ingår avtal och ser till sina egna intressen. Annars blir samhället helt absurt.

Man kan inte säga att "det är alltid någon annans ansvar att se till mina intressen", det måste man själv inse. Det är bara jag själv som kan se till mina intressen.

Förvisso borde skola lära ut mer av juridiken inom den normala utbildningen, men tyvärr gör de inte det. Det har jag klagat på i decennier. Men du måste förstå avtal när du öppnar bankkonto, när du skriver på ditt anställningsavtal med arbetsgivaren, när du tecknar telefonabonnemang, hyreskontrakt, köper en bil, köper månadskort för kollektivtrafiken. När du handlar på ICA, Coop, eller annorstädes. Alla måste förstå hur man ingår avtal och ser till sina egna intressen.

Ta ansvar för dig själv! Skyll inte på andra! Lägg inte ansvaret på andra människor! Det är väl en kort sammanfattning.
 
Redigerat:
Ville ha ett extra utanpåliggande uttag uppsatt utan att bli tokblåst.

* Jurist, 1 timme: 2500 kr
* Elektriker (som är villig att skriva på ett 4 sidor långt avtal), 2 timmar: 1800 kr, plus 450 kr för strulet med avtalet.
* Material: 500 kr
 
Redigerat:
  • Gilla
  • Haha
  • Älska
civilingenjören och 11 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.