Renoverare
· Skåne
· 8 157 inlägg
Du måste fan leva i en egen liten bubbla... jissesN Nerre skrev:
Blev lite fundersam när jag ser den här formeln. Omräkningstalet för semester och lediga dagar är kanske något lågt, men inget upprörande. Arbetsgivareavgiften är säkert på pricken, men tar ingen hänsyn till nedsättningar som alla får nuförtiden. I praktiken så blir jag skyldig inför nästa år om jag gör en avsättning för egenavgifter på de tillåtna 25 procenten. Om jag läggr mig på 22% så stämmer det ganska bra. Då bör korrekt tal vara ca 1,29 istället för 1,3142.connywesth skrev:
Sedan blev jag lite förvånad över avsättningen för tjänstepension. Omräkningstal 1,35.
Det är ju ingen statlig kostnad som har med skatt eller statliga avgifter att göra. Det finns ett paket Som följer kollektivavtalet. ATF systemet och sådant. Det gånger jag varit anställd så har det aldrig varit 35% på lönen. Ca 9% har det varit och endast en del av pengarna har gått till pension. Merparten går till försäkringar för fritidsolycksfall och liknande.
Men låt oss för sakens skull anta att jag hade en arbetsgivare som behöll 26% av min lön till tjänstepension och placerar mina pengar i aktie eller räntefonder.
Det skulle ju i praktiken innebära att jag betalar in min årslön var fjärde år för att i en ospecificerad framtid få ett tillägg till den pension som jag redan måste betala via arbetsgivareavgiften och skatten.
Jag skulle betrakta det som stöld då jag inte litar ett dugg på fondförvaltare. Affärsförslaget har sammanfattats av Berglin. ”Ge oss pengarna nu, så får du tillbaka dem om 30 år... kanske”
En tiondel genom avtalet kan vara uthärdligt. En fjärdedel verkar direkt löjligt.
Hur som helst så stämmer inte formeln med något som liknar verkligheten för normala löntagare eller egenföretagare. Så länge ingen synar bluffen och tittar på vad siffrorna betyder kanske det går att luras lite.
Tar man bara med semesteravsättning och egenavgift så ligger lönebikostnaden för mig som egenföretagare på ca 41%. Inte 95% som det blir om man använder formeln i citatet.
Bara för att systemet medger avdrag för pensionsavsättningar i den storleken så blir det inte rimligt att basera timpenningen på maxavsättningen. Personligen så föredrar jag att förvalta mina pengar själv och att skatta för dem på en gång så att jag vet vad jag har. I inget fall kommer jag tycka att det blir en rimlig lönebikostnad för att man frivilligt kastar in en fjärdedel av lönen i spekulationsekonomin.
Mvh Findus
Nej.
Nej
Ja
Nej, eller ja. ... kanske ...
Det är allt för generaliserande, beror på massor av faktorer, vissa kan lyckas debitera 1700h/år och ändå vara ledig som folk, andra kanske inte ens kommer upp i 1000 timmar.
Om jag bara tog en typ av uppdrag jämfört med annan typ av uppdrag (uppdrag som jag håller på med idag) så skulle jag väl teoretiskt kunna komma upp i ca 1600 timmar med ena sortens (långa uppdrag, få fakturor osv) och med andra kategorin (privatpersoner och andra småjobb) så kanske jag endast får ihop en 1200 debiterbara timmar ifall jag bestämmer mig för att utföra all administration och annat på vanlig arbetstid).
En företagsekonom skulle bli bestört när han märker att jag inte tar mer betalt av dessa kunder, jag har nämligen inte applicerat ABC-modellen här. Då skulle timpriset raka upp för de korta uppdragen.
Det kan väl diskuteras i all oändlighet, vad som är rimlig lön. Varför ska ska en snickare ha mycket mycket högre lön än en sjuksköterska?
Jag tycker en rimlig lön för en hantverkare borde vara 25.000/månaden innan skatt.
Det är det väl max värt, när man tjänat pengar redan medan man utbildat sig, aldrig behövt låna, och att man i allmänhet underpresterar och lämnar dåliga jobb efter sig.
Så max 25.000 är någon vettig grundlön för en hantverkare både i medelåldern eller i slutet av arbetslivet (och de unga får börja lägre), sen ska man inte få en spänn extra utan att det syns i prestation, t.ex. att man gör fel lika sällan som sjuksköterskor.
Och fasta kostnader kan också vara noll.
För mig är det väl fasta kostnader ca 15.000/år
Vilka siffror ska delas med 0,7?
Varför - jo du skriver vinstmarginal, men jag får inte ihop vad du menar
Börjar man krypa en bit under 400:-/timme så kommer sådana här problem, man tjänar mindre än som anställd resp får sämre pension resp får jobba mer än vanlig arbetstid.
Sedär, jag kunde också generalisera på ett sätt som inte stämmer för alla.
@Mikael_L
Haha... Jag gör fel rätt ofta men anser ändå att jag är värd mer än 25kkr. Det har att göra med karaktären på uppgifterna jag får.
Jobben som inget sett eller förstår hur de skall göras.
Ibland tror jag upphandlingen gått till så att firman som fått förfrågan gissat friskt, då de inte haft en aning, och sedan till sin förvåning fått jobbet. Sittande med Svarte Petter har de hyrt in mig (som alltid jobbar på löpande) och hoppas att det på mirakulöst sätt går att göra på rimlig tid så att de tjänar någon krona.
Nu har jag sedan 2014 i princip jobbat åt samma företagsgrupp då de gillar att hålla mig sysselsatt. Även i svackor samlar de ihop ett jobb så att jag skall fortsätta vara tillgänglig.
Så jag fakturerar månadsvis och i grannskapet 1600 timmar och kan därför hålla låg debitering mot huvudkunderna.
Nåväl... Under ett par av åren lät jag mig anställas av en av företagarna. 30kkr gick jag med på som ingångslön.
Sedan hade vi det katastrofala ”utvecklingssamtalet”.
Jag kallade till samtalet själv då det inte verkade bli något annars.
Två meningar hängde jag upp mig på.
Hobbyjobben drar bara in bråkdelen av intäkterna.
Löneförhöjningar bör i första hand gå till underbetald personal.
Jag kan förstå hur chefen tänker. Har trots allt varit företagare själv länge nog.
Men att säga sådant till mig, som är infödd blåblodig Svensk var förstås ett fullständigt missförstående av mig och av ämnet med förhandlingen.
För det första är det dumt att kalla någon som vet sitt värde för överbetald. Det är ännu dummare att sedan degradera hans arbete till hobbyjobb.
Det är att be om ett uppsägningsbrev till nästa arbetsdag.
Sedan så var det att totalt missförstå ämnet för förhandlingen. Frågan var inte vad han kan tänkas ge. Frågan var vad jag kunde tänkas acceptera för att fortsätta som anställd.
Hade nöjt mig med de avtalsenliga höjningarna på 2% då jag är en närmast löjligt ogirig människa. Det handlade egentligen om principen att ingenting är för lite och i praktiken en lönesänkning.
Så dagen efter står chefen med ett papper som tar ifrån honom företagets toppkompetens. Tillbaks t ruta ett där alla knepiga jobb måste göras av honom själv personligen.
Sedan talade jag om att jag gillar honom och jobbet men att det nog är bättre om jag är inhyrd för att göra det tydligt varför jag är där.
Har fortsatt nu några år till.
Det är förstås mycket dyrare för honom än om jag fortsatt som anställd.
Så rådet jag kan ge är att tänka på vem man pratar med vid en förhandling och att anpassa sig till situationen. Följ aldrig en mall när det är en människa på andra sidan bordet.
Mvh Findus
Haha... Jag gör fel rätt ofta men anser ändå att jag är värd mer än 25kkr. Det har att göra med karaktären på uppgifterna jag får.
Jobben som inget sett eller förstår hur de skall göras.
Ibland tror jag upphandlingen gått till så att firman som fått förfrågan gissat friskt, då de inte haft en aning, och sedan till sin förvåning fått jobbet. Sittande med Svarte Petter har de hyrt in mig (som alltid jobbar på löpande) och hoppas att det på mirakulöst sätt går att göra på rimlig tid så att de tjänar någon krona.
Nu har jag sedan 2014 i princip jobbat åt samma företagsgrupp då de gillar att hålla mig sysselsatt. Även i svackor samlar de ihop ett jobb så att jag skall fortsätta vara tillgänglig.
Så jag fakturerar månadsvis och i grannskapet 1600 timmar och kan därför hålla låg debitering mot huvudkunderna.
Nåväl... Under ett par av åren lät jag mig anställas av en av företagarna. 30kkr gick jag med på som ingångslön.
Sedan hade vi det katastrofala ”utvecklingssamtalet”.
Jag kallade till samtalet själv då det inte verkade bli något annars.
Två meningar hängde jag upp mig på.
Hobbyjobben drar bara in bråkdelen av intäkterna.
Löneförhöjningar bör i första hand gå till underbetald personal.
Jag kan förstå hur chefen tänker. Har trots allt varit företagare själv länge nog.
Men att säga sådant till mig, som är infödd blåblodig Svensk var förstås ett fullständigt missförstående av mig och av ämnet med förhandlingen.
För det första är det dumt att kalla någon som vet sitt värde för överbetald. Det är ännu dummare att sedan degradera hans arbete till hobbyjobb.
Det är att be om ett uppsägningsbrev till nästa arbetsdag.
Sedan så var det att totalt missförstå ämnet för förhandlingen. Frågan var inte vad han kan tänkas ge. Frågan var vad jag kunde tänkas acceptera för att fortsätta som anställd.
Hade nöjt mig med de avtalsenliga höjningarna på 2% då jag är en närmast löjligt ogirig människa. Det handlade egentligen om principen att ingenting är för lite och i praktiken en lönesänkning.
Så dagen efter står chefen med ett papper som tar ifrån honom företagets toppkompetens. Tillbaks t ruta ett där alla knepiga jobb måste göras av honom själv personligen.
Sedan talade jag om att jag gillar honom och jobbet men att det nog är bättre om jag är inhyrd för att göra det tydligt varför jag är där.
Har fortsatt nu några år till.
Det är förstås mycket dyrare för honom än om jag fortsatt som anställd.
Så rådet jag kan ge är att tänka på vem man pratar med vid en förhandling och att anpassa sig till situationen. Följ aldrig en mall när det är en människa på andra sidan bordet.
Mvh Findus
Lägenhetsfixare
· Sverige
· 504 inlägg
Jag pratar om vad du bör ha i en kalkyl, inte om du räknar in övertid.Mikael_L skrev:
Det är knappast någon hantverkare som kan klara all administration, försäljning, markjnadsföring och kompetensutveckling på 60 timmar per år. Hur skulle det gå till? Du har ca 1760-1800 timmar per år i ordinarie arbetstid, jobbar du mer än så så är det övertid, och det ingår INTE i min kalkyl. Kalkylen bygger på en generalisering, ja, annars blir det svårt att ge en generell formel som passar flertaet. Formeln för årslönekostnad är lite låg för jag glömde att ta med den särskilda löneskatten på avsättningen till tjänstepension som är 24,26%. Men räknar man in den så är den korrekt (om man har ett AB). Det finns ibland vissa "rabatter" på arbetsgivaravgifter, exempelvis för de som inte fyllt 26 år, pensionärer, som kommer och går, de har jag inte tagit hänsyn till.
Tjänstepensionen har jag använt den maximala avsättning som är tillåten enligt skattereglerna. men den kan vara mellan 0-35 procent. Enligt ITP-planen så är det 4,5% på lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp. och avsättningen är 30% på lönedelar som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp.
Som företagare är det dock viktigt att sätta av ordentligt till sin egen tjänstepension, så av den anledningen har jag valt att sätta av den maximala avsättningen i min kalkyl. Lönenivån är bara ett exempel, som varje företagare måste bestämma själv. Men jag tog en ungefärlig medellön för alla arbetstagare i Sverige avrundat till en siffras noggrannhet för enkelheten i kalkylen.
Så jag gör om formeln enligt månadslönen 25000 kr men med 35% avsättning till tjänstepension, för det glömmer många bort och sen blir de fattigpensionärer och gnäller när de blir pensionärer. Sluta gnäll på dålig tjänstepension, sätt av 35% av lönen till en tjänstepension hos Avanza, och spara kapitalet i de bästa fonderna (d.v.s. de fonder som haft bäst avkastning de senaste 5 åren, stäm av vilka fonderna är en gång per månad och byt vid behov).
Årslönekostnad 25000*12.2*1.3142+25000*12,2*0,35*1,2426 detta ger en årslönekostnad på 400831 kr + 132648 kr dvs 533479 kr per år för lön, arbetsgivaravgifter och pension och särskild löneskatt. Det blir 445 kr per timme i självkostnad.
Till detta kommer de fasta kostnaderna som ju då är väldigt skiftande, men jag tog upp kostnader som är exempel från verkliga företag som jag känner till. Och alla siffror kan variera beroende hur man driver sin verksamhet. Mitt exempel är menat som just ett exempel, inte en regel som alla måste följa, men väldigt många företagare jag hjälpt med ekonomin "glömmer" att räkna med många kostnader som de har men som de kompenserar genom att inte få ut en marknadsmässig lön, som om de vore anställda i ett företag som ger fast månadslön med överenskomna pensionsvillkor. Samt 25 dagars betald semester. Jag har dock förenkjlat semesterberäkningen genom att visa att man har vanlig månadslön även under semestern, enligt de kollektivavtal som finns på marknaden får man egentligen lite mer pengar för semesterdagarna. Men jag har för enkelhetens skull struntat i den skillnaden. Min kalkyl blir ändå ifrågasatt av de som inte vet vilka regler som gäller, så jag har förenklat kalkylen så den ska vara pedagogisk och begriplig för flertalet. Och ja, det är en generell kalkyl, förutsättningarna varierar för varje företag/hantverkare, beroende på individuella förutsättningar. Det är upp till dig som företagare att anpassa beräkningarna som jag redovisar efter just dina egna förutsättningar.
Många företagare räknar inte all tid de lägger på sitt företag, som alla administration, marknadsföring, försäljning, reparationer och service på servicebilen, inköp av verktyg och avskrivningar och ersättningsinvesteringar men behöver göra. Det är det jag försöker visa genom pedagogiska exempel.
Jag har själv drivit företag i ca 20 år, och jag har hjälpt ett oräkneligt antal företagare när de lider av dålig lönsamhet, jobbar för mycket som tar knäcken på dem och bett mig om hjälp hur de ska räkna.
Ett generalmisstag är att alla räknar med att de ska ha 100% beläggning (1760-1800 timmar, vissa har räknat på 2080 timmar debitering per år), mer normalt är att räkna med 2/3 beläggning (d.v.s. 1200 timmar).
Många förstår inte skillnaden mellan kalendertid (2080 timmar per år som försäkringskassan räknar med), arbetstid (1760-1800 timmar per år) och den faktiska tid de kan debitera sina kunder för (ca 1200 timmar debiterbar tid per år).
Lägenhetsfixare
· Sverige
· 504 inlägg
Fasta kostnader varierar givetvis mellan olika företag. Företagare som använder kalkylen måste självfallet anpassa den efter just sina förutsättningar, men de fasta kostnaderna måste med i kalkylen. Annars blir det oftast en obehaglig överraskning när man upptäcker att man jobbat arslet av sig och förlorat pengar!, Inte så kul!
Du vet väl vad bruttomarginal och vinstmarginal är hoppas jag.
Om du tar din självkostnad och dividerar med 0,7 så får du fram ett rimligt lägsta arvode du behöver debitera kunden, för att få en rimlig vinst. Har du 445 kr i självkostnad så delar du 445 kr/0,7 så får du 636 kr som ett lämpligt arvode. Avrunda uppåt till 640 eller 650. Då får du ett bidrag på 195-205 kr per timme, D.v.s. en marginal på ca 30%. Men du behöver även lägga till de fasta kostnaderna som då exempelvis kan vara 125 kr som
självkostnad eller 125/0,7 dvs 179 kr per tim slår du ihop det med 636 så får du det minsta arvode du behöver debitera kunden för att ekonomin ska gå ihop enligt kalkylen med din vinstmarginal. dvs i detta exempel 636+179 d.v.s. 815 kr + moms. Tänk på att du ska betala bolagskatt på vinstmarginalen så i AB ska man betala 21,4% av vinsten i skatt.
I denna kalkyl blir den totala självkostnaden 445+125 d.v.s. 570 kr per timme. Om arvodet då är 815 kr så blir vinsten 245 kr per timme. Skatten på det blir 52,43 kr, nettovinsten blir då 192,57 kr per timme. Nettovinsten som andel av omsättningen blir då 192,57/815 d.v.s. 23,6%. Då kan bolaget spara lite pengar till sämre tider. På ett normalår med 1200 debiterabara timmar blir det 231 084 kr.
Hur menar du att vi skulle kunna ha en diskussion i ett sånt här forum utan att generalisera i kalkyler? Skulle var och en av alla skribenter här vara tvungna att redovisa exakt vilka siffror som gäller för dem, eller hur menar du?Börjar man krypa en bit under 400:-/timme så kommer sådana här problem, man tjänar mindre än som anställd resp får sämre pension resp får jobba mer än vanlig arbetstid.
Sedär, jag kunde också generalisera på ett sätt som inte stämmer för alla.
Redigerat:
Snack utan verklighetsförankring. Jag jobbar färre timmar och tjänar ca 40 istället för 30 som jag gjorde som anställd. Tanken att vilken skitföretagare som helst skall ha 50% i vinst utöver den rimliga lön man borde få för arbete är en del av problemen vi har i samhället.
Att använda F-skatt istället för A-skatt är bara ett annat sätt att utföra uppdrag. Den där girigheten är orsaken till att 90% av bemanningen på byggen kommer från låglöneländer.
För övrigt är 75% av arbetstiden faktureringsbar en usel effektivitet. Det man borde sträva efter är en timme adm av åtta timmar arbete. Då närmar man sig den effektivitet som Volvo och Telia och Eriksson krävde på 70-talet. Det är ändå stora drakar som man rent spontant skulle anta var sämre.
Kan inte ange källor till ovanstående då de är döende styrelseproffs från den gamla industrieran som hostar iväg sitt liv i lungemfysem och allergier för tillfället.
Det är uppenbart att privat näringsliv har gått fel väg och är mycket sämre och dyrare än den gamla utskällda kommunala verksamheten.
Ja... jag antecknar varenda minut jag arbetar och har ca 88% faktureringsbar tid. Är det 1200 timmar av 1800 som är norm nuförtiden så borde ni tamejfan skämmas.
Findus
Redigerat av moderator:
Lägenhetsfixare
· Sverige
· 504 inlägg
Det var jag som skrev om debiteringsgrad en 1200/1800 timmar. Det är vad stora företag kan prestera, det kan givetvis variera något från år till år och från individ till individ. men detta bygger på FAKTA som stora företag använder när de gör budgetar och uppföljningar. Det är extremt svårt att höja denna siffra då den varit stabil åtminstone hela mitt yrkesliv d.v.s. de senaste ca 37 åren.findus42 skrev:
Om du debiterar 1584 timmar utan att jobba en enda övertidstimme och klarar din administration, försäljning, marknadsföring, kompetensutveckling och kan ta ut 25 dagar betald semester så är väl det en ganska bra prestation. Men den genomsnittliga arbetatagaren eller entreprenören klarar inte det. Du menar på allvar alltså att du klarar allt detta ej debiterade arbete på 216 timmar per år? Utan att jobba en enda övertidstimme....
Lägenhetsfixare
· Sverige
· 504 inlägg
Jag förstår inte var du fått uppgiften om 50% vinst från, det har jag inte sett någon redovisa någonstans.
Lägenhetsfixare
· Sverige
· 504 inlägg
Du har nog inte riktigt förstått hur det hela fungerar.
Pensionen är ingen "överavsättning" utan en rimlig avsättning så företagaren kan få en rimlig pension när denne inte kan jobba längre pga av pensioneringen. Väldigt många människor får en så låg pension att man inte får ett värdigt liv på ålderns höst. Det är när man är yrkesverksam och i synnerhet om man är ung som man lägger grunden för det liv man kan leva när man blir pensionär.
Jag vet ett antal byggare som behövt gå i pension i förtid, då de är utslitna, p.g.a. ryggbesvär, knän, nacke, eller axlar, som pajar p.g.a. förslitningsskador och rena olyckor. Men du vet inte om eller när det händer, så byggare borde verkligen inte försumma maximal avsättning till tjänstepension. Har man samlat tillräckligt med kapital i sin tjänstepension är det möjligt att pensionera sig frivilligt från 55 års ålder. Har du inte spara tillräckligt till din tjänstepension kommer det bli riktigt magert på ålderns höst.
Dessutom behöver varje företag göra vinst, för att överleva på sikt, så min slutsats är att du inte förstår företagsekonomi eller pensionssystemen över huvud taget. eftersom du ifrågasätter den rena matematiken och inte förstår de långsiktiga konsekvenserna. Så det verkar inte vara meningsfullt att fortsätta diskussionen med dig.
Redigerat: