Det bör ju rimligtvis ha funnits en "frågelista" vid försäljning av fastigheten där bryggan ligger.
Vad som står i frågelistan bör köparen rätta sig efter. Eller undersöka vidare.
Står det inget i frågelistan så blir det tveksamt vad köparen upplysts om vid köpet.
Hävda muntliga upplysningar blir svårt. Ord mot ord.
Har säljaren inte skriftligt meddelat köparen om avtalet så har säljaren brutit avtalet med den missnöjde delägaren av bryggan.
Vad som står i frågelistan bör köparen rätta sig efter. Eller undersöka vidare.
Står det inget i frågelistan så blir det tveksamt vad köparen upplysts om vid köpet.
Hävda muntliga upplysningar blir svårt. Ord mot ord.
Har säljaren inte skriftligt meddelat köparen om avtalet så har säljaren brutit avtalet med den missnöjde delägaren av bryggan.
Det räcker med att avtalet är känt.N Nils2018 skrev:
E Eklunda skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 18 304 inlägg
Och även det inlägget var förstås skrivet i ett sammanhang, nämligen att grannen försöker blåsa TS på en rätt som borde finnas (men möjligen inte håller juridiskt) och sen i TS framställning försöker verka storsint och säga att TS kan få bada där så länge det inte stör grannen. Men det är som sagt en falsk generositet; TS och alla andra har rätt att nyttja en brygga för bad, förmodligen har de även rätt att störa grannen något när de gör det, gränsen anses normalt gå vid att hindra grannen från att själv nyttja sin brygga.useless skrev:
Jag menade inte (och menar inte) att man ska försöka utnyttja allemansrätten till det extrema, gör man det har man missförstått dess intention. Men apropå missförstådda intentioner, det är rätt uppenbart att grannen försöker tillskansa sig otillbörliga fördelar genom lagvrängeri.
Min huvudpoäng var att TS inte skulle gå på att grannen nu erbjudit en kompromiss där TS kan bli helt utan bryggtillgång om hen inte accepterar. För så är det inte.
jo, det stämmer, men med bakgrunden att de som skrev interna avtalet var syskon o hade en god relation så tycker jag att man kan tolka så att bryggan underhålls o ägs av bägge parter.S Sir Duke skrev:
vi skulle vilja ha det till bad o framförallt kunna ha ett bord, stolar o en grill, för att få lite kvällssol som vi inte har på vår tomt. sedan skulle det vara trevlig att kunna ha en lite båt. men det är inte så viktigt ( det finns en mindre hamn i närheten som vi kan utnyttja/hyra).Pytt skrev:
TS, vad är det ni vill göra med bryggan? Om det är båtplats ni vill ha så är det värt att fortsätta "fajtas" för det där avtalet, men om ni bara vill bada från den så är det precis som Nötegårdsgubben säger: det har ni all rätt att göra alldeles oavsett! Faktum är att ni kan använda vilken som utav de bryggorna som finns där för bad, så länge ni inte förstör något eller det råkar ligga på någon annans tomt. Och då är det ju bara gött att slippa betala för och jobba med underhållet.
Trädgård stolar och grill kan vara problematiskt vad gäller allemansrätt och strandskydd. Men det är ju inte det frågan handlar om.
Prata med grannen och se om ni kan hitta en väg att reda ut frågan. Tex konsultera en fastighets jurist tillsammans. Det är nog en lämplig väg med tanke grannsämjan. Vill man vara provokativ nyttjar man bara bryggan och väntar på att grannen driver frågan. Men det är nog ingen rolig väg att gå
Prata med grannen och se om ni kan hitta en väg att reda ut frågan. Tex konsultera en fastighets jurist tillsammans. Det är nog en lämplig väg med tanke grannsämjan. Vill man vara provokativ nyttjar man bara bryggan och väntar på att grannen driver frågan. Men det är nog ingen rolig väg att gå
de andra frågorna handlar om avloppsanläggning o gemensamma lycktor som är placerade på fastigheterna. avloppsanläggningen används ej längre då det nu finns kommunalt avlopp.S swirve skrev:
Att det på samma avtal tas upp en avloppsanläggning är intressant och kan vara värdefullt. Även om avloppsanläggningen inte används idag så visar det att avtalet avsåg fastigheterna och även rimligtvis skulle gälla även för framtida ägare. Tror detta kan ha betydelse för hur en jurist skulle tolka syftet med hela avtalet.D danneman10 skrev:
Juridik är nog endast sista utvägen, och då bara när allt annat redan fallerat. Lösningen är nog som vanligt icke-juridisk.
Situationen upplever jag vara så här: En familj har byggt en brygga precis utanför sitt hus, men på en allmänning, och har sedan gett sin släkting i grannfastigheten en skriftlig rätt via ett avtal mellan släktingarna att nyttja den bryggan tillsammans, mot att båda tar hand om bryggan på allmänningen tillsammans.
Släktingen säljer sedan sin fastighet och köparen upplever att denne köpt både fastigheten och tagit över en rättighet att nyttja bryggan. Men familjen som bott där i alla tider och delat bryggan med sin släkting får en helt ny ny granne som propsar på att inte bara få parkera en båt och bada lite då och då, utan som även vill bära ner en massa utemöbler och liknande för att ha en mer permanent uteplats i kvällssolen.
Det är väl skillnad på att ha en brygga och låta en släkting ha en båt guppande där, och komma ner och sola och ta ett dopp då och då, mot att en ny granne utgår ifrån en rättighet för en ny uteplats med utemöbler, sannolikt betydligt oftare än bara lite sol och bad.
I den situationen är det ju inte juridiken som behöver utredas, utan den sociala grannsämjan som behöver upparbetas. Den verkar ju ha upparbetats till den graden att den nya grannen får vara där så mycket de vill när den gamla grannen inte är hemma. Bra det, fortsätt bygga relationen bara, så går det säkert bra även med uteplatsen.
Blir man över tid så goda grannar att båda sidor känner att det är självklart att det borde stå utemöbler där nere som båda familjer kan använda så är ju problemet löst utan juridik. Det krävs ingen juridik för att låta en granne använda en brygga. Även om de inte skulle komma överens, dvs inte nått tillräckligt hög grannsämja, och den nya grannen juridiskt börjar kräva den rätten (rätt eller fel) så kommer nog inte grannsämjan i praktiken bli positivare av det. Och vinner den nya grannen den rätten i juridiska termer så blir det nog bara en pyrrhusseger ändå, för det kommer inte att vara så kul som man tror att sitta där nere och veta att ens granne perklar där uppe i sitt hus.
Om det känns som att det skulle ta för lång tid att upparbeta grannsämjan till den grad att de tycker det är ett trevligt förslag med uteplats på bryggan, så kan man nog nå längre och snabbare med någon sorts ny förhandling istället för att försöka ta över ett gammalt. Köp en rättighet, ta över en större del av kostnaden/arbetet, byta någon annan tjänst eller rättighet, stå för möblemang, vad som helst som i balans funkar för båda oberoende av vad som stod i något gammalt papper mellan släktingar. (Det verkar inte vara ett registrerat servitut mellan fastigheterna)
Situationen upplever jag vara så här: En familj har byggt en brygga precis utanför sitt hus, men på en allmänning, och har sedan gett sin släkting i grannfastigheten en skriftlig rätt via ett avtal mellan släktingarna att nyttja den bryggan tillsammans, mot att båda tar hand om bryggan på allmänningen tillsammans.
Släktingen säljer sedan sin fastighet och köparen upplever att denne köpt både fastigheten och tagit över en rättighet att nyttja bryggan. Men familjen som bott där i alla tider och delat bryggan med sin släkting får en helt ny ny granne som propsar på att inte bara få parkera en båt och bada lite då och då, utan som även vill bära ner en massa utemöbler och liknande för att ha en mer permanent uteplats i kvällssolen.
Det är väl skillnad på att ha en brygga och låta en släkting ha en båt guppande där, och komma ner och sola och ta ett dopp då och då, mot att en ny granne utgår ifrån en rättighet för en ny uteplats med utemöbler, sannolikt betydligt oftare än bara lite sol och bad.
I den situationen är det ju inte juridiken som behöver utredas, utan den sociala grannsämjan som behöver upparbetas. Den verkar ju ha upparbetats till den graden att den nya grannen får vara där så mycket de vill när den gamla grannen inte är hemma. Bra det, fortsätt bygga relationen bara, så går det säkert bra även med uteplatsen.
Blir man över tid så goda grannar att båda sidor känner att det är självklart att det borde stå utemöbler där nere som båda familjer kan använda så är ju problemet löst utan juridik. Det krävs ingen juridik för att låta en granne använda en brygga. Även om de inte skulle komma överens, dvs inte nått tillräckligt hög grannsämja, och den nya grannen juridiskt börjar kräva den rätten (rätt eller fel) så kommer nog inte grannsämjan i praktiken bli positivare av det. Och vinner den nya grannen den rätten i juridiska termer så blir det nog bara en pyrrhusseger ändå, för det kommer inte att vara så kul som man tror att sitta där nere och veta att ens granne perklar där uppe i sitt hus.
Om det känns som att det skulle ta för lång tid att upparbeta grannsämjan till den grad att de tycker det är ett trevligt förslag med uteplats på bryggan, så kan man nog nå längre och snabbare med någon sorts ny förhandling istället för att försöka ta över ett gammalt. Köp en rättighet, ta över en större del av kostnaden/arbetet, byta någon annan tjänst eller rättighet, stå för möblemang, vad som helst som i balans funkar för båda oberoende av vad som stod i något gammalt papper mellan släktingar. (Det verkar inte vara ett registrerat servitut mellan fastigheterna)
Där tror jag den springande punkten ligger för grannen. Ni ser det som att ni skulle vilja använda platsen som en förlängning på er tomt, medan grannen tycker att han äger den rättigheten iom att de har arrendet. Där förstår jag grannen.D danneman10 skrev:
Jag tror ni ska vara nöjda om ni får använda bryggan till bad som faktiskt är det tidigare ägare har varit överens om? och inte försöka pressa det till att också bli en uteplats, grillplats osv.
Ni kanske skulle köpt en sjötomt istället?
Avtalet ger som jag tolkar det lika rätt till TS och grannen. Sedan måste man ju vara överens om vad som är acceptabelt på bryggan. Men det är en annan fråga.
Jag betvivlar om man får ha utemöbler på bryggan med tanke på strandskyddet
Men det är oavsett vad som gäller en annan fråga.