Någon solidarisk betalningsskyldighet för samtliga medlemmar finns naturligtvis inte. Allt ska uttaxeras enligt andelstal fastställda vid lantmäteriförrättning, med ett undantag:
Lantmäterimyndigheten kan i anläggningsbeslutet bestämma att styrelsen för en samfällighetsförening får besluta om ändring av andelstal på grund av att en fastighets användningssätt ändras stadigvarande.
Styrelsen skall genast underrätta berörd fastighetsägare om beslut enligt första stycket. Styrelsen skall vidare snarast möjligt anmäla beslutet för införing i fastighetsregistrets allmänna del. Beslutet får tillämpas först sedan sådan införing har skett.
Det är om styrelsen försummar att genomföra uttaxeringen som styrelseledamöterna blir solidariskt ansvariga för skulden.
Banker känner till lagen (1973:1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter men lånar ändå ofta inte ut (åtminstone inte till samma låga ränta) till samfällighetsföreningar eftersom det är udda verksamhet och banker hellre riktar sig till en massmarknad.
Föreningen kan inte välja om garagen ska bytas. De ska hållas i det skick som anläggningsbeslutet föreskriver. Är garagen så dåliga att de behöver bytas måste det verkställas. Det går inte att gå ur en gemensamhetsanläggning genom att låta bli att betala. Andelen hör till fastigheten och betalar man inte blir fastigheten utmätt (om det inte finns något mer lättillgängligt att utmäta). För att en fastighet ska gå ur behöver anläggningsbeslutet omprövas vid lantmäteriförrättning på grund av ändrade förhållanden.
Lantmäterimyndigheten kan i anläggningsbeslutet bestämma att styrelsen för en samfällighetsförening får besluta om ändring av andelstal på grund av att en fastighets användningssätt ändras stadigvarande.
Styrelsen skall genast underrätta berörd fastighetsägare om beslut enligt första stycket. Styrelsen skall vidare snarast möjligt anmäla beslutet för införing i fastighetsregistrets allmänna del. Beslutet får tillämpas först sedan sådan införing har skett.
Det är om styrelsen försummar att genomföra uttaxeringen som styrelseledamöterna blir solidariskt ansvariga för skulden.
Banker känner till lagen (1973:1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter men lånar ändå ofta inte ut (åtminstone inte till samma låga ränta) till samfällighetsföreningar eftersom det är udda verksamhet och banker hellre riktar sig till en massmarknad.
Föreningen kan inte välja om garagen ska bytas. De ska hållas i det skick som anläggningsbeslutet föreskriver. Är garagen så dåliga att de behöver bytas måste det verkställas. Det går inte att gå ur en gemensamhetsanläggning genom att låta bli att betala. Andelen hör till fastigheten och betalar man inte blir fastigheten utmätt (om det inte finns något mer lättillgängligt att utmäta). För att en fastighet ska gå ur behöver anläggningsbeslutet omprövas vid lantmäteriförrättning på grund av ändrade förhållanden.
En fråga till TS och er som varit med om detta för billigare än 65k per plats.
Vad handlar det om för garage?
Kall/varm? (gissar på kallt i dom flesta fall och skillnad i pris skiljer sig troligen rätt rejält).
Men även om det är ett garage med dörr/port heller bara en garage länga med tak o tre väggar men helt öppen framsida (som många kallar garage, å även här prisskillnad är nog rätt stor)?
Vad handlar det om för garage?
Kall/varm? (gissar på kallt i dom flesta fall och skillnad i pris skiljer sig troligen rätt rejält).
Men även om det är ett garage med dörr/port heller bara en garage länga med tak o tre väggar men helt öppen framsida (som många kallar garage, å även här prisskillnad är nog rätt stor)?
Är väl inte svårare än att man röstar utifrån andelstal och inte en röst per medlem. Är normalt förfarande vid ärenden av större ekonomisk betydelse.A ArneTW skrev:
Är det typ ett radhusområde borde alla ha samma andelstal, så det är bara att gilla utfallet på stämman. Föreningen borde väl däremot kunna finansiera arbetet genom ett lån och fördela ut det över en period.
El ingick i vårat fall. Enklast möjliga lysrörsarmatur och ett eluttag per p-plats så det var alls inget särskilt påkostat dock.T T2 skrev:
Bygger man idag så bör man definitivt fundera på möjlighet att uppgradera för framtida elladdning. Lägg ner några extra tomrör, se till att ha plats i centraler osv.
Hej T!
Tänkte hjälpa dig så gott jag kan med att reda ut dina frågor. Jag har nämligen lång erfarenhet av att arbeta i samfällighetsföreningar. I min egen förening har vi haft en rad problem med tolkning a v både anläggningsbeslutet, de egna stadgarna och samfällighetslagen. Detta har lett till att jag behövt rådfråga både Lantmäteriet och fristående jurister och även specialister hos fyra av våra större banker.
När jag använder ordet tolkning av de nämnda dokumenten vill jag framhålla tydligt att det som står i både anläggningsbeslutet och stadgarna är tvingande liksom det mesta i Samfällighetslagen. I den är det bara någon enstaka paragraf som är dispositiv.
Beträffande din undran om vilken typ av majoritet som fordras vid ekonomiska beslut kan man säga att det beror på hur den samfällt ägda egendomen skall förvaltas. Det finns två former av förvaltning, dels delägarförvaltning dels föreningsförvaltning.
Vid delägarförvaltning måste alla delägare vara överens för att ett beslut skall kunna vinna laga kraft. Vid föreningsförvaltning är det enkel majoritet som gäller. Kvalificerad majoritet krävs bara vid stadgeändringar.
Man bör vara medveten om att det vid stämmor i samfällighetsföreningar är enkel majoritet bland de röstberättigade medlemmarna, som är närvarande på stämman där beslutet fattas, som gäller. Det skulle alltså kunna bli så att ett fåtal medlemmar fattar beslut av stor vikt för alla andra medlemmar. Ett sådant beslut vinner ändå laga kraft om inga formella fel begåtts vid stämman där beslutet fattades.
Du undrar också över hur det skulle kunna bli om någon medlem antingen inte vill delta eller inte kan delta. I den saken utgår jag från att du syftar på betalning av de åtgärder som stämmobeslutet skapar.
Det går inte att dra sig undan betalning därför att man inte vill eller inte kan betala. Medlemmarna är skyldiga att betala de avgifter som bestämts i föreningen. Föreningens styrelse är i sin tur skyldig att söka hjälp med indrivning hos Kronofogdemyndigheten om någon medlem inte betalar. Myndigheten undersöker då vilka tillgångar som kan utmätas hos den skuldsatte. Detta kan vara bilar, TV¨-apparater, båtar eller annan egendom av större värde. I allra värsta fall säljs medlemmens fastighet på exekutiv auktion. Föreningen får efter det sin fordran betald. Kvarvarande pengar används för att täcka skulder för lån på fastigheten och om det efter det blir pengar över får fastighetsägaren dessa.
Finansieringen av åtgärder som stämmobeslut genererar behöver inte bli så kännbar om den sköts på ett professionellt sätt. Enligt min uppfattning är det bästa finansieringsalternativet att föreningen tar upp ett banklån. Detta kan mycket väl få en löptid på tjugofem år. Kostnaden för lånet läggs sedan på årsavgiften i föreningen. En del pengar bör också finnas att hämta ur föreningens Underhålls & förnyelsefond. En sådan fond skall enligt samfällighetslagen ha funnits mi föreningen sedan 1990.
Du undrar också om det skulle vara möjligt med en ny förrättning som låter viss medlem lämna föreningen. När det gäller ny förrättning sägs det på lantmäteriet att de tillstyrker en ny förrättning bara om de bedömer att den kan tåla en prövning i domstol annars avslår de ansökan. Den lantmätare som jag talade med hade aldrig hört talas om att någon förening fått en ny förrättning godkänd i domstol när Lantmäteriet avstyrkt. I ert fall är en ny förrättning, enligt min uppfattning, inte möjlig därför att i så fall skulle medlemmarnas intressen behandlas på olika sätt vilket inte är tillåtet. Att medlemmar behandlas olika kan leda till att den mycket viktiga förmånsrätten i fordran går förlorad.
Tänkte hjälpa dig så gott jag kan med att reda ut dina frågor. Jag har nämligen lång erfarenhet av att arbeta i samfällighetsföreningar. I min egen förening har vi haft en rad problem med tolkning a v både anläggningsbeslutet, de egna stadgarna och samfällighetslagen. Detta har lett till att jag behövt rådfråga både Lantmäteriet och fristående jurister och även specialister hos fyra av våra större banker.
När jag använder ordet tolkning av de nämnda dokumenten vill jag framhålla tydligt att det som står i både anläggningsbeslutet och stadgarna är tvingande liksom det mesta i Samfällighetslagen. I den är det bara någon enstaka paragraf som är dispositiv.
Beträffande din undran om vilken typ av majoritet som fordras vid ekonomiska beslut kan man säga att det beror på hur den samfällt ägda egendomen skall förvaltas. Det finns två former av förvaltning, dels delägarförvaltning dels föreningsförvaltning.
Vid delägarförvaltning måste alla delägare vara överens för att ett beslut skall kunna vinna laga kraft. Vid föreningsförvaltning är det enkel majoritet som gäller. Kvalificerad majoritet krävs bara vid stadgeändringar.
Man bör vara medveten om att det vid stämmor i samfällighetsföreningar är enkel majoritet bland de röstberättigade medlemmarna, som är närvarande på stämman där beslutet fattas, som gäller. Det skulle alltså kunna bli så att ett fåtal medlemmar fattar beslut av stor vikt för alla andra medlemmar. Ett sådant beslut vinner ändå laga kraft om inga formella fel begåtts vid stämman där beslutet fattades.
Du undrar också över hur det skulle kunna bli om någon medlem antingen inte vill delta eller inte kan delta. I den saken utgår jag från att du syftar på betalning av de åtgärder som stämmobeslutet skapar.
Det går inte att dra sig undan betalning därför att man inte vill eller inte kan betala. Medlemmarna är skyldiga att betala de avgifter som bestämts i föreningen. Föreningens styrelse är i sin tur skyldig att söka hjälp med indrivning hos Kronofogdemyndigheten om någon medlem inte betalar. Myndigheten undersöker då vilka tillgångar som kan utmätas hos den skuldsatte. Detta kan vara bilar, TV¨-apparater, båtar eller annan egendom av större värde. I allra värsta fall säljs medlemmens fastighet på exekutiv auktion. Föreningen får efter det sin fordran betald. Kvarvarande pengar används för att täcka skulder för lån på fastigheten och om det efter det blir pengar över får fastighetsägaren dessa.
Finansieringen av åtgärder som stämmobeslut genererar behöver inte bli så kännbar om den sköts på ett professionellt sätt. Enligt min uppfattning är det bästa finansieringsalternativet att föreningen tar upp ett banklån. Detta kan mycket väl få en löptid på tjugofem år. Kostnaden för lånet läggs sedan på årsavgiften i föreningen. En del pengar bör också finnas att hämta ur föreningens Underhålls & förnyelsefond. En sådan fond skall enligt samfällighetslagen ha funnits mi föreningen sedan 1990.
Du undrar också om det skulle vara möjligt med en ny förrättning som låter viss medlem lämna föreningen. När det gäller ny förrättning sägs det på lantmäteriet att de tillstyrker en ny förrättning bara om de bedömer att den kan tåla en prövning i domstol annars avslår de ansökan. Den lantmätare som jag talade med hade aldrig hört talas om att någon förening fått en ny förrättning godkänd i domstol när Lantmäteriet avstyrkt. I ert fall är en ny förrättning, enligt min uppfattning, inte möjlig därför att i så fall skulle medlemmarnas intressen behandlas på olika sätt vilket inte är tillåtet. Att medlemmar behandlas olika kan leda till att den mycket viktiga förmånsrätten i fordran går förlorad.
Beror ju på VAD det är för typ av garagelänga dvs som jag frågade om tidigare.
Är det helt öppen framsida o inga inre väggar heller är det med port/med/utan inre väggar varm/kall garage.
Grus är ju mer heller mindre underhålls fritt om man bortser från en räfsa/raka 1-2 gånger om året.
Asfalt kommer ju efter ett par år börja spricka o ha sig.
Betong/cement kommer ju även det att ge upp tillslut men hur länge beror ju mycket på betong/cement blandningen/plattans tjocklek.
Är det helt öppen framsida o inga inre väggar heller är det med port/med/utan inre väggar varm/kall garage.
Grus är ju mer heller mindre underhålls fritt om man bortser från en räfsa/raka 1-2 gånger om året.
Asfalt kommer ju efter ett par år börja spricka o ha sig.
Betong/cement kommer ju även det att ge upp tillslut men hur länge beror ju mycket på betong/cement blandningen/plattans tjocklek.
Nja, enlig lagen om samfälligheter, krävs kvlificerad majoritet vid ytterligare några situationer. Det gäller bla. vid avyttring av fast egendom, och något mer som jag inte kommer ihåg just nu. Att riva garagen känns ju lite nära "avyttring av fast egendom", men det är inte detsamma.B Billyg2 skrev:
Så troligen gäller bara enkel majoritet för det tråden handlar om.
Jag vet att det finns föreningar som efter förrättning genomfört differentierad finansiering av dyra åtgärder. Exakt hur det gått tillväga vet jag inte. men jag tror att man infört en ny typ av verksamhet som gällt just lånet, med egna andelstal för lånet.
Tyvärr finns det också föreningar som infört den typen av finansiering lite hemmagjort också, och då är man ute på väldigt hal is.
Jag hittar bara att det skulle gälla för stadgeändringar eller avyttrande av fast egendom eller upplåtelse av egendom på längre tid än fem år om det inte finns stöd i stadgarna. Några andra situationer hittar jag inte men det kan iofs finnas praxis på området.H hempularen skrev:
Jag ville bara betona att det gäller fler fall än stadgeändringar. Det var nog det där med upplåtelse i mer än 5 år jag hade glömt.
Som sagt inte aktuellt för det fall tråden handlar om.
Som sagt inte aktuellt för det fall tråden handlar om.
Bra synpunkter. Grus skulle jag säga är den billigaste och kanske bästa totallösningen för ett kallgarage. Gjuter man betong så bör man också ha brunnar och har man brunnar i flerbilsgarage ställer mest troligt kommunen krav på oljeavskiljare. Det blir alltså en avsevärd kostnadsökning gentemot t.ex. markplattor eller grus.G grizzly666 skrev: