E
Mikael_L Mikael_L skrev:
Ja precis, bara att knalla ner till bostadsförmedlingen och välja var man vill bo (och flytta nästa vecka!) :crysmile:
hehe, å du går till arbetsförmedlingen när du vill byta jobb eller?
 
Claes Sörmland
N nikoman skrev:
Boverket utredde för ett par år sedan hur byggkostnaderna skulle minska om t ex studentbostäder undantogs från vissa tillgänglighetskrav och fann att det skulle göra byggandet billigare.
Här finns utredningen:

https://www.boverket.se/globalasset...ent/2016/tillganglighet-i-studentbostader.pdf

Slutsats:

Skärmdump av text som beskriver positiva konsekvenser av minskade byggkostnader för studentbostäder.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Fairlane
Nog kan saker förbättras och jag kan acceptera att man frångår kraven på tillfälliga boenden såsom studentboende och fritidshus. Riktiga bostäder är lite annorlunda tycker jag. Jag vill också ha ett krav på att en viss andel studentbostäder tillgänglighetsanpassas, så att även personer som är i det behovet får samma chans som andra.
 
  • Gilla
Mikael_L och 2 till
  • Laddar…
Fairlane Fairlane skrev:
Nog kan saker förbättras och jag kan acceptera att man frångår kraven på tillfälliga boenden såsom studentboende och fritidshus. Riktiga bostäder är lite annorlunda tycker jag. Jag vill också ha ett krav på att en viss andel studentbostäder tillgänglighetsanpassas, så att även personer som är i det behovet får samma chans som andra.
Jag håller med.

AF bostäder i Lund (studentbostäder) har just detta, ett stort bestånd av små lägenheter, antigen byggda med undantag eller före kraven fanns. Där finns också speciella anpassade lägenheter som är vikta åt de med behov (finns det ingen som behöver lägenheten för stunden så får alla lov att söka den, på premissen att man får flytta ut om det kommer någon som behöver den).
 
  • Gilla
BirgitS
  • Laddar…
Jag ska nog ställa mig lite mer tveksam.
I analysen av de samhällsekonomiska effekterna enligt den undersökningsmodell som valdes, framgår ytterligare positiva aspekter än dessa siffror; men givetvis även negativa samhällsekonomiska konsekvenser som nog ska med i totalen.

Slutklämmen i utredning kan man också fundera på, ser ut som följer nedan:


"Bedömning


Genomgående gäller för konsekvenserna att det är svårt att göra en avvägning av de positiva (som besparing, min anm.) konsekvenserna mot de negativa. Detta följer av att de positiva konsekvenserna huvudsakligen är av sådant slag att de kan åsättas ett belopp, t.ex. minskade produktionskostnader för studentbostäder, medan de negativa konsekvenserna, t.ex. diskriminering och utanförskap, är sådana att de normalt inte kan uttryckas i ekonomiska termer.


Som Boverket har beskrivit i rapporten har det på senare tid redan gjorts flera ändringar i byggreglerna för att möjligöra byggandet av små bostäder. Härigenom har det blivit möjligt att bygga små och yteffektiva studentbostäder utan att för den skull ge avkall på tillgängligheten. Det är ännu för tidigt att dra några bestämda slutsatser av vilka effekter dessa regeländringar har haft på byggandet av studentbostäder, men det kan konstateras att byggandet av studentbostäder har ökat under de senaste åren. Många av de nya studentbostäder som har byggts efter regeländringarna är dock inte fullt så små som de ändrade reglerna möjliggör. Kunskap om i vilken utsträckning byggherrar utnyttjar möjligheten att bygga små studentbostäder med gällande tillgänglighetskrav saknas.


Möjligheterna att bygga små studentbostäder får således redan idag anses vara goda. Att avskaffa tillgänglighetskraven för studentbostäder och på så sätt möjliggöra studentbostäder med ännu mindre boareor skulle ge negativa följder; främst för studenter med permanenta eller tillfälliga funktionsnedsättningar och deras möjligheter till studier och socialt umgänge, men även studenter utan funktionsnedsättningar skulle påverkas negativt."
 
  • Gilla
Johannes Carlsson
  • Laddar…
Reglerna verkar ha börjat få genomslag på kommunernas kostnader.

Linjediagram som visar antalet beviljade bostadsanpassningsbidrag mellan 1974 och 2015.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder

Linjediagram som visar ökande kostnader för bostadsanpassningsbidrag från 1993 till 2015 i löpande och fast penningvärde.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Mikael_L
N nikoman skrev:
ditt resonemang går ut på att alla borde vilja bygga enligt normerna. Som skäl anger du att du själv ju vill det.

Boverket utredde för ett par år sedan hur byggkostnaderna skulle minska om t ex studentbostäder undantogs från vissa tillgänglighetskrav och fann att det skulle göra byggandet billigare. Sådana undantag fanns redan för fritidshus och skulle kunna tillämpas vid andra sorters nybyggen.

Jag förstår att för småhusbyggare i glesbygden, där marken är billig, att det kan låta som en smal sak att öka badrumsstorleken med en kvadratmeter extra. Men summan av kvadratmeterna kan bli jättestor i en stad. Man måste liksom arbeta med jättemånga plustecken i kalkylen när man räknar på samhällskostnader ser du.
Jag bad om handfasta exempel.
Och det du gav här var badrumsstorlek, och att en kvadratmeter skulle bli mycket, efter summering, typ.

Det minsta tillgänglighetsanpassade badrummet på 1,9x1,7 meter, dvs 3,23 m2. Hur mycket mindre badrum tror du folk sådär i allmänhet är beredda att välja att bygga, för kostnadens skull, och enkelhetens skull?
Och hur mycket bättre skulle samhällsekonomin bli genom detta?
Hur många fler bostäder om året skulle byggas ifall vi fick göra hur små badrum som helst.

Du behöver inte på något vis komma med några exakta siffror, men då du tror på denna idé så har du kanske lite mer tankar över detta, och lite mellan tummen och pekfingret vad det skulle innebära för samhället i stort.

Jag hade kunnat byggt ett 3,23 m2 badrum, tanken var att det inte alls behöver vara stort, ett rum jag bara skiter i har jag inte så stora krav på.
Men jag ökade båda måtten med en dm, till 2x 1,8 meter, ändå, det kändes lite väl trångt annars.
 
  • Gilla
BirgitS och 1 till
  • Laddar…
Riktigt bra att det läggs upp fakta för diskussionen!
 
Claes Sörmland
useless useless skrev:
Reglerna verkar ha börjat få genomslag på kommunernas kostnader.
Det är inte så att kommunerna har blivit bättre på kostnadskontroll då? D v s att de säger nej till dyra anpassningar. Det var inte lätt att få igenom något när jag gick igenom detta med en nära släkting.
 
  • Gilla
GK100
  • Laddar…
Det är möjligt. Men det finns stora pengar att spara för kommunen om fler kan bo kvar hemma.

"Kostnaden för en person på ett vård- och omsorgboende kan för år 2015 uppskattas till i genomsnitt 650 000 kronor. Motsvarande siffra för hemtjänst 2015 uppskattas till i genomsnitt 150 000 kronor per person och år.
Kommunerna gör alltså teoretiskt sett en besparing på i
storleksordningen 500 000 kronor per år för varje äldre person som kan klara sig med hemtjänst i stället för särskilt boende. Ett exempel från Luleå tyder på att kommunen kan spara sex miljoner kronor per person som bor kvar i det ordinarie bostadsbeståndet 10 år längre"

https://www.regeringen.se/4a7890/co...bb38908/bostader-att-bo-kvar-i-sou-201585.pdf
.
 
Mikael_L Mikael_L skrev:
Jag bad om handfasta exempel.
Och det du gav här var badrumsstorlek, och att en kvadratmeter skulle bli mycket, efter summering, typ.

Det minsta tillgänglighetsanpassade badrummet på 1,9x1,7 meter, dvs 3,23 m2. Hur mycket mindre badrum tror du folk sådär i allmänhet är beredda att välja att bygga, för kostnadens skull, och enkelhetens skull?
Och hur mycket bättre skulle samhällsekonomin bli genom detta?
Hur många fler bostäder om året skulle byggas ifall vi fick göra hur små badrum som helst.

Du behöver inte på något vis komma med några exakta siffror, men då du tror på denna idé så har du kanske lite mer tankar över detta, och lite mellan tummen och pekfingret vad det skulle innebära för samhället i stort.

Jag hade kunnat byggt ett 3,23 m2 badrum, tanken var att det inte alls behöver vara stort, ett rum jag bara skiter i har jag inte så stora krav på.
Men jag ökade båda måtten med en dm, till 2x 1,8 meter, ändå, det kändes lite väl trångt annars.

Jag gav dig ju en rapport (som någon annan länkade till) som mer eller mindre exakt svarar på det du vill ha. Just badrumsstorleken är ju central i de undantag studentbostäder fick förra året. Eftersom det i små yteffektiva lägenheter är bättre med mycket små badrum.

I övrigt får du samma svar som alla andra: om ingen ville avvika mot byggnormerna hade de inte behövt regleras. Att det finns de som vill bygga annorlunda är ju helt uppenbart — om inte annat för att vi bokstavligen befinner oss i en i en tråd där TS nämner att hans vänner velat göra avsteg från normerna.

Jag brukar kunna läsa av vad folk menar i forum men här går jag bet. Om jag inte på två försök kan förmedla att det finns de som av ekonomiska, estetiska eller psykologiska skäl har andra önskemål om husdesign än vad som tillåts i byggnormerna tror jag tyvärr inte vi kommer någon vart.
 
Claes Sörmland
useless useless skrev:
Det är möjligt. Men det finns stora pengar att spara för kommunen om fler kan bo kvar hemma.
Jag är helt med där. Min gamla änka till granne bor trots låg rörlighet mot sin vilja kvar i ett hus från 20-talet utan ett spår av tillgänglighetsanpassning. Kommunen släpper inte till några boendeplatser så länge de kan bila över hemtjänst tre gånger per dag. Billigast så. Änkan lämnas cyniskt i sitt fängelse till hem.
 
Mikael_L
N nikoman skrev:
Jag gav dig ju en rapport (som någon annan länkade till) som mer eller mindre exakt svarar på det du vill ha. Just badrumsstorleken är ju central i de undantag studentbostäder fick förra året. Eftersom det i små yteffektiva lägenheter är bättre med mycket små badrum.

I övrigt får du samma svar som alla andra: om ingen ville avvika mot byggnormerna hade de inte behövt regleras. Att det finns de som vill bygga annorlunda är ju helt uppenbart — om inte annat för att vi bokstavligen befinner oss i en i en tråd där TS nämner att hans vänner velat göra avsteg från normerna.

Jag brukar kunna läsa av vad folk menar i forum men här går jag bet. Om jag inte på två försök kan förmedla att det finns de som av ekonomiska, estetiska eller psykologiska skäl har andra önskemål om husdesign än vad som tillåts i byggnormerna tror jag tyvärr inte vi kommer någon vart.
Men du får det ju att verka vara så otroligt stort och svårt ingrepp mot ens vilja hur man vill bygga.

Jag upprepar med en dåres envishet att det egentligen är minimala ingrepp.
Finns det någon som vill bygga utan badrum?
Nej, knappast, och då vill nog de flesta ha ett badrum som rymmer en toa, ett badkar och ett handfat.
Visst skulle man kunna stuka till det lite och kanske göra badrummet 1,5x,1,7 meter istället och spara in 0,8 m2 yta. Men tror du verkligen på allvar att det är dessa 0,8 kvm som får folk att välja bort att bygga hus. Eller att det är detta som är orsaken att ett nybyggt kostar flera miljoner kr?

Jag tycker helt enkelt att du jagar myggen, men bortser från kamelerna.
 
  • Gilla
BirgitS och 2 till
  • Laddar…
Nu är jag lite osäker på vad det är vi jämför i utredning och tabeller.. äpplen med päron?

Hur som..:
Gällande studentbostäderna, Boverkets utredning (2016) rörde väl frågan om det kunde vara idé att undanta nybyggen (studentbostäder) från nya byggnormerna. Slutsatser som rör samhällsnyttan framstod osäkra här.. de negativa sidorna går inte riktigt att översätta på likvärdigt sätt i pengar.
Personligen ställer jag mig an så länge tveksam till undantag för studentbostäder. Vi talar nybyggen. Ingen större vinst..

Den andra utredningen, ännu äldre (2011), rör en separatanalys som levererats av Sveriges Allmännytta, tidigare SABO (bransch- och intresseorganisation) samt av ett göteborgst bostadsbolag:
Ja noterar här, att man separat pekade på särskilda utmaningar att anpassa det gamla byggbeståndet.. Här talar vi alltså i förlängning ett kommunalt problem: kommunala anpassningar i äldre bestånd.
Är det överraskande? Förvisso en äldre del-utredning, men ändå..

Sedan framgår också:
"År 1995 var produktionskostnaden 14 000 kr/kvm BOA i Stockholm och 11 000 kr/kvm i södra Sverige med nya normer. Kostnaderna ökade sedan till 29 000 kr respektive 14 500 kr till år 2002. Den dramatiska ökningen i Stockholm går inte hänföra till normerna eftersom ökningen i Södra Sverige bara var 3 500 kr. (anm. min understyrkning) Vi har låtit erfarna projektörer bedöma från byggda projekt och egna projekteringsinsatser vad som kan ha påverkat kostnaden med hänsyn till normförändringen mellan år 1994 och år 2011 och eventuella kostnadseffekter av BFS 2011 och BFS 2012.

Sammanfattningsvis kan sägas att normerna har en effekt på 1 500 kr/kvm BOA. Om man väljer dyrare värmeåtervinning tillkommer 250 kr/kvm BOA. Andra faktorer såsom hushöjd, mindre lägenhetsyta, dyra garagelösningar, höga priser på byggrätter och ökade entreprenörskostnader har haft mycket större påverkan, speciellt i storstäderna (anm. min understrykning)"


Tabellerna, som visar ökade kostnader rör kommunens ansvar, och rör väl inte nybyggen ?, utan just äldre bestånd som man redan tidigare förstått kommer vara en utmaning; det var inte helt förvånande att det skulle bli kostsamt att anpassa på efterhand.

Tror nog än så länge att universell utformning ändå har en framtid.
 
Redigerat:
  • Gilla
BirgitS och 2 till
  • Laddar…
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.