Mikael_L Mikael_L skrev:
Som du skriver, EPS utvecklar inte generellt några speciella brandgaser, vid fri syretillförsel blir det i princip CO2 och vatten.
Problemet kan väl vara att energiinnehållet är rätt stort, och att materialet kan rinna iväg vid branden, vilket ibland kan försvåra brandbekämpningen.

Brandskyddsföreningen ser ett problem med att PS generellt utvecklar ganska svart rök, vilket försvårar brandbekämpning och räddning av folk.
Mikael_L Mikael_L skrev:
Som du skriver, EPS utvecklar inte generellt några speciella brandgaser, vid fri syretillförsel blir det i princip CO2 och vatten.
Problemet kan väl vara att energiinnehållet är rätt stort, och att materialet kan rinna iväg vid branden, vilket ibland kan försvåra brandbekämpningen.

Brandskyddsföreningen ser ett problem med att PS generellt utvecklar ganska svart rök, vilket försvårar brandbekämpning och räddning av folk.
Nu när huset är sålt, vill jag ändå passa på att förtydliga en del missförstånd om EPS, när det gäller vad som bildas vid brand:

Polymerer, eller egentligen de flesta fasta bränslen brinner inte som de är. Först måste de bilda en gas, som kombinerar med syre och reagerar under värmeutveckling. Det finns undantag, t.ex. vissa metaller, som brinner utan att först bilda gas. Men det hör inte riktigt hit. EPS är gjort av expanderad polystyren. Vid uppvärmning kommer kedjorna, besående av -[-CH2-CH(C6H5)-]n, där C6H5 betyder en bensenring (en arren), att klippas stokastiskt och till slut bilda så korta molekyler att de är en gas vid den aktuella temperaturen. Gasen kan då kombinera med syre och bilda CO2 och vatten under ideala förhållanden. Så blir det inte under verklighetens förhållanden. Det faktum att det finns en arren inblandat gör det hela en del mer komplicerat. Arrenerna har egenskapen att ha vad man kallar ett system av konjugerade Pi-bindnigar. De kan ta upp en oparad elektron i en syreradikal (det som måste bildas innan syret kan reagera med något), och smeta ut radikalen i sitt inre elektronmoln (de konjugerade Pi-bindningarna). På så sätt oskadliggörs syreradikalen och inte så mycket mer händer med den. Det, i kombination med att materialet saknar väte i tillräcklig utsträckning, bidrar till att det bildas sot, eftersom syretillförseln inte är tillräcklig. Bristen på syre gör också att en del av de av värmen avklippta molekylerna kan komma undan utan att reagera alls. Summan av det hela blir att röken innehåller sot och en del oreagerad styren, eller möjligen bi-styren. Man ser det på den svarta röken och känner det på lukten av styren. Ibland kan röken bilda stora flagor av sot.

Ni får ursäkta, jag blev inspirerad. Satt kvar vid middagsbordet med en flaska vin. Vi roar oss på olika sätt...
 
  • Gilla
  • Haha
blackarrow och 5 till
  • Laddar…
Silver78 Silver78 skrev:
Informationen kan återfinnas på många sidor som avhandlar säker brandskyddskonstruktion.

" Härdplaster mjuknar inte vid uppvärmning utan
brinner och förkolnar som fasta material. Vid
förbränning av härdplaster bildas det giftiga
gaser som cyanväte och kväveoxider. Vanliga
härdplaster är polyuretan (PUR) och polyiso-
cyanurat (PIR). PIR är en vidareutveckling av PUR
med bättre brandegenskaper. Trots det är inte
PIR ett tillräckligt bra byggnadsmaterial ur
brandskyddssynpunkt"

[länk]

Jag varken tycker detta material är bra eller dåligt. Däremot om man beslutar sig för att använda dessa plaster skall man vara medveten om vilka fördelar och nackdelar det medför i olika delar av konstruktionen. Många arkitekter har haft en förkärlek till cellplast, först PUR och även PIR i väggarna pga sina egenskaper (läs ekonomiskt och estetiskt) och det är något som tack och lov håller på att ändra sig tack vare hårt jobb från alla som arbetar med brandskydd, mig inkluderad. Platta och kylrum är cellplast överlägset då många polymerer även är en farlig källa för isocyanater främst i framställande och hanterande process.
Kan även hålla med om att enstegsmetoden gjorde att cellplasten fick lite väl oförtjänt rykte. Mögel och fuktskador är byggnadskonstruktionsfel där man haft övertro på materialet.
Men nu har du rört ihop det, du förväxlar EPS med uretanmaterial. Se mitt inlägg #286
 
M
Mikael_L Mikael_L skrev:
Det är inte fördomar att enstegstätade fasader med cellplast på träregelstomme betyder uruselt hus.
Det är vare sig fördom, lögn eller förtal.

Det är bara sanningen.
Och nu sitter trådskaparen med ett sånt hus och märker hur det är, att alltfler köpare vet sanningen numera.
Metoden var väl från första början till för att tilläggsisolera hus där man reglade på en gammal fasad. Sedan fick nån människa för sig att bygga nya hus med samma metod vilket vi nu sett konsekvenserna av.
På 80-talet isolerade jag källargrunder med tjära och sedan stenullsskiva, Rockwool. Sedan kom cellplasten och man kom på att det kanske inte var så smart med ett lager tjära på betong som fick frostsprickor med ett lager konstant dyngsur stenullsskiva utanpå. Fukt i källare kom som ett brev på posten, eller mail då posten fungerar lite halvdant idag.
Så byggmetoder utvecklas. Man tror att man uppfunnit något bra men efter ett par år så visar sig det vara fel.
 
  • Gilla
guggen och 1 till
  • Laddar…
Silver78 Silver78 skrev:
Informationen kan återfinnas på många sidor som avhandlar säker brandskyddskonstruktion.

" Härdplaster mjuknar inte vid uppvärmning utan
brinner och förkolnar som fasta material. Vid
förbränning av härdplaster bildas det giftiga
gaser som cyanväte och kväveoxider. Vanliga
härdplaster är polyuretan (PUR) och polyiso-
cyanurat (PIR). PIR är en vidareutveckling av PUR
med bättre brandegenskaper. Trots det är inte
PIR ett tillräckligt bra byggnadsmaterial ur
brandskyddssynpunkt"

[länk]

Jag varken tycker detta material är bra eller dåligt. Däremot om man beslutar sig för att använda dessa plaster skall man vara medveten om vilka fördelar och nackdelar det medför i olika delar av konstruktionen. Många arkitekter har haft en förkärlek till cellplast, först PUR och även PIR i väggarna pga sina egenskaper (läs ekonomiskt och estetiskt) och det är något som tack och lov håller på att ändra sig tack vare hårt jobb från alla som arbetar med brandskydd, mig inkluderad. Platta och kylrum är cellplast överlägset då många polymerer även är en farlig källa för isocyanater främst i framställande och hanterande process.
Kan även hålla med om att enstegsmetoden gjorde att cellplasten fick lite väl oförtjänt rykte. Mögel och fuktskador är byggnadskonstruktionsfel där man haft övertro på materialet.
Bra diskussion om skum pur och pir och giftiga gaser har inget med EPS i instängda utrymmen att göra!
Bra också att man erkänner att enstegstätning är knuten till alla typer av isolering och bör ändå ses som olämplig och bör hanteras med speciella metoder
 
M Markarbetaren skrev:
Metoden var väl från första början till för att tilläggsisolera hus där man reglade på en gammal fasad. Sedan fick nån människa för sig att bygga nya hus med samma metod vilket vi nu sett konsekvenserna av.
På 80-talet isolerade jag källargrunder med tjära och sedan stenullsskiva, Rockwool. Sedan kom cellplasten och man kom på att det kanske inte var så smart med ett lager tjära på betong som fick frostsprickor med ett lager konstant dyngsur stenullsskiva utanpå. Fukt i källare kom som ett brev på posten, eller mail då posten fungerar lite halvdant idag.
Så byggmetoder utvecklas. Man tror att man uppfunnit något bra men efter ett par år så visar sig det vara fel.
Exakt tätskiktet las fel och var inte tätt och torkade inte!!!
Isodrän och platonmatta som system med isolering och dränering löste det problemet
 
M Markarbetaren skrev:
Metoden var väl från första början till för att tilläggsisolera hus där man reglade på en gammal fasad. Sedan fick nån människa för sig att bygga nya hus med samma metod vilket vi nu sett konsekvenserna av.
På 80-talet isolerade jag källargrunder med tjära och sedan stenullsskiva, Rockwool. Sedan kom cellplasten och man kom på att det kanske inte var så smart med ett lager tjära på betong som fick frostsprickor med ett lager konstant dyngsur stenullsskiva utanpå. Fukt i källare kom som ett brev på posten, eller mail då posten fungerar lite halvdant idag.
Så byggmetoder utvecklas. Man tror att man uppfunnit något bra men efter ett par år så visar sig det vara fel.
Eps har inga fuktproblem i grund eller platta på mark!
Du har rätt i att nyare material beskylls för felaktig användning vilket inte har med materialet att göra utan beror på hur den som byggt inte begripit att materialet inte uppträder på det sätt den tror
 
M
B byggarätt skrev:
Eps har inga fuktproblem i grund eller platta på mark!
Du har rätt i att nyare material beskylls för felaktig användning vilket inte har med materialet att göra utan beror på hur den som byggt inte begripit att materialet inte uppträder på det sätt den tror
Det är korrekt. Men på en platta på mark har man minst 10cm betong ovanpå cellplasten, sedan ligger cellplasten på ett kappilärbrytande skikt av makadam och en dränering runt om som hindrar vattnet att tränga upp. Ovanpå betongen ligger väl nån form av åldersbeständig plast kan jag tänka mig också.
Att använda cellplast i väggar i form av ingjuten i betong på båda sidor är väl den närmaste jämförelsen med plattan på mark isf.
 
  • Gilla
guggen
  • Laddar…
M Markarbetaren skrev:
Det är korrekt. Men på en platta på mark har man minst 10cm betong ovanpå cellplasten, sedan ligger cellplasten på ett kappilärbrytande skikt av makadam och en dränering runt om som hindrar vattnet att tränga upp. Ovanpå betongen ligger väl nån form av åldersbeständig plast kan jag tänka mig också.
Att använda cellplast i väggar i form av ingjuten i betong på båda sidor är väl den närmaste jämförelsen med plattan på mark isf.
Jag har lagt fuktspärren på EPS under betongplattan med golvvärme och kapilärbrytande lecakulor under EPS på schaktbotten på markduk
 
M
B byggarätt skrev:
Jag har lagt fuktspärren på EPS under betongplattan med golvvärme och kapilärbrytande lecakulor under EPS på schaktbotten på markduk
Oj, bygga direkt på leca har jag aldrig gjort. Lättfyllning brukar vi bara använda i rörgravar under plattor där det är stor sättningsbenägenhet och plattan vilar på pålar. Då hänger vi upp rören i schänklar med svep så rören hänger under plattan. Sedan fyller vi rörgravarna med leca.
 
M Markarbetaren skrev:
Oj, bygga direkt på leca har jag aldrig gjort. Lättfyllning brukar vi bara använda i rörgravar under plattor där det är stor sättningsbenägenhet och plattan vilar på pålar. Då hänger vi upp rören i schänklar med svep så rören hänger under plattan. Sedan fyller vi rörgravarna med leca.
Lös betongplatta med bara egenvikt
 
Enstegstätade fasader har fått onödigt mycket kritik i den här tråden.
Att det inte går att blanda trä och betong i en vägg är ju heller inte sant.

Det går alldeles utmärkt att bygga djurstallar eller garage med enstegstätad fasad i Leca eller betonghålsten och isolera med betongindränkt trafiberisolering på insidan (träulit). Träullit möglar inte heller.

Gamla slott är väl också enstegstätade?

Sen finns det många dåliga lösningar på cellplastisoletade fasader.

Bygger man tex med cellplast i regelfacken och normal träfasad med luftspalt så får man brandrisk/tålighets-problem. Det kanske går att lösa med utegips, dubbelt? Att skippa luftspakten löser brandproblenet men riskerar fuktproblem (fastslagit rättsligt ända upp i HD).

En tanke som slagit mig är om firman som ursprungligen byggde huset, som TS köpte ej färdigbyggt, visste om att målet om enstegstätade hus var uppe i HD , eller rent av att dom redan fallit?
Om så var fallet har kanske TS möjlighet till skadestånd. Om säljaren visste att huset skulle bli svårsålt, inte värt att bygga färdigt eller inte vara värt vad TS betalade.
Från Svedalaskandalen finns väl en dom där varken ägarbyte eller att huset var äldre än 2 år fråntog ansvaret från byggföretaget.

Men det blir nog svårt att driva skadestånd för en ekonomisk förlust 5 år efter köp om det dessutom inte uppstått något problem med huset än...
 
blackarrow blackarrow skrev:
Enstegstätade fasader har fått onödigt mycket kritik i den här tråden.
Att det inte går att blanda trä och betong i en vägg är ju heller inte sant.

Det går alldeles utmärkt att bygga djurstallar eller garage med enstegstätad fasad i Leca eller betonghålsten och isolera med betongindränkt trafiberisolering på insidan (träulit). Träullit möglar inte heller.

Gamla slott är väl också enstegstätade?

Sen finns det många dåliga lösningar på cellplastisoletade fasader.

Bygger man tex med cellplast i regelfacken och normal träfasad med luftspalt så får man brandrisk/tålighets-problem. Det kanske går att lösa med utegips, dubbelt? Att skippa luftspakten löser brandproblenet men riskerar fuktproblem (fastslagit rättsligt ända upp i HD).

En tanke som slagit mig är om firman som ursprungligen byggde huset, som TS köpte ej färdigbyggt, visste om att målet om enstegstätade hus var uppe i HD , eller rent av att dom redan fallit?
Om så var fallet har kanske TS möjlighet till skadestånd. Om säljaren skräp visste att huset skulle bli svårsålt eller inte vara värt vad TS betalade.
Från Svedalaskandalen finns väl en dom där varken ägarbyte eller att huset var äldre än 2 år fråntog ansvaret byggföretaget.

Men det blir nog svårt att driva skadestånd för en ekonomisk förlust 5 år efter köp om det dessutom inte uppstått något problem än...
Det finns metoder att brandsäkra luftspalter!!!
 
mattiasp mattiasp skrev:
Du har nämnt flera gånger att det ska bildas cyanväte när EPS brinner. Kan du ge en vetenskaplig referens till det? Det finns inget kväve i materialet, och brinnande kolväten, om än arrener, tar inte hux flux upp kväve ur luften och bildar cyanväte.

Jag tycker mig se en häxjakt på cellplast av vissa användare, och en överdriven positivitet hos andra användare. Själv är jag i stort sett positiv, men rätt material på rätt plats, som vanligt.
Jag tycker inte om det för att jag vill se mer miljövänliga hus. Och det med EPS snabbar inte upp det. Miljön för oftast stå tillbaka när ekonomin talar.
 
Bjor Bjor skrev:
Jag tycker inte om det för att jag vill se mer miljövänliga hus. Och det med EPS snabbar inte upp det. Miljön för oftast stå tillbaka när ekonomin talar.
Tvärtom EPS ingår i kretsloppet och går att framställa ur träråvara
 
T
Vet inte om någon nämnt att vi har leverantörer i Sverige på just cellplast hus,ett exempel "Emrahus" dom säljer gott om dom, bra energi.

Tror inte det är cellplasten i sig som gör den svårsåld ,utan något annat spelar in här, som priset kanske, eller byggsättet?
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.