Tack för alla svar. Finns det fler som har dränerat och vill delge hur det fungerat med det materialet ni använt?
 
De flesta svar ovan är bra.
Tänk på att lägga avvattningsrören till dräneringen lägre än de gamla, minst 10-20 cm gärna mer om möjligt. Då minskar du kapilärefäkten under huset och torkar upp bottenplattan.
Jag fick sätta in en pumpbrunn för att jag hamnade för lågt till rören i gatan, tveka inte om det ligger på gränsen. Då kan du vara mer kompromisslös med din dränering.
Sätt in en avfuktare källaren också, jag satte min i tvättstugan och behöver ingen torktumlare. Woods är ett bra märke, snåla inte. Min har gått i 13 år nu och har endast tömt ut vatten och gjort rent filtret någon gång ibland. Jag fick köpa min avfuktare genom entreprenören och utnyttja deras rabatt, fråga.
Jag gjorde så att jag valde dräneringteknik (Pordrän) och valde sedan deras officiella entreprenör i mitt område, de vet vad de sysslar med. I alla fall om de har hållit på ett tag.
Mitt fungerar mycket bra.
Pordrän/Isodrän tekniken ger ju en viss isolering också.
 
J jimmie.p skrev:
Både platon och fuktspärrteknik (delta black line) har beskrivningar där isolering placeras utanpå platonmattan.

[länk]
[länk]

"Om du vill minska värmeförlusterna genom källarytterväggen eller höja väggens temperatur för att få en torrare vägg och bättre inomhusklimat kan du efter att ha monterat Black Line fuktspärrsmatta isolera med en lämplig markskiva. Skivorna fästs in mot Black Line fuktspärrsmatta med Quick Stick isoleringsinfästning."
Helt tokigt !
I isolas beskrivning skall väggen torkas ut i 6 månader innan man kan använda den, taget från ISOLAS mediabank:
Om jag har System Platon på utsidan, behöver jag det på insidan också när jag ska inreda?

Nej, inte om du väntar 6 månader eller mer från det att ni monterade System Platon på utsida, så att väggen hunnit torka ut lite. En ren allmän rekommendation är att sedan ha stålreglar på insidan och alltså undvika organiskt material alltför långt ut i väggen.

Den extraisolering (Platon Extra) som de sätter på utsidan är i princip samma sak som en platon-matta PLUS isodrän. Problemet är att fukt i källarväggen inte längre kommer att kondensera på platonmattan, varför redan befintligt fukt eller inifrån tillkommande vatten/fukt inte kan torka upp eftersom platonmattan nu är varm och man inte får någon kondensation av fukt vatten på platon-mattan.
 
  • Gilla
Gert57
  • Laddar…
Jag körde pordrän och platon utanpå, intill stuprör mackadam istället med enkla anledningen att om de kommer ett skyfall så de rinner över silen så sväljer inte pordrän lika fort som mackadam och vattnet kan komma på fel väg.
 
N Annika997 skrev:
Vi ska dränera kring vårt hus. Blir inte riktigt klok på vad vi ska använda, några förespråkar isodrän, pordrän och andra platonmatta med cellplast utanpå.
Ni som dränerat för några år sedan får gärna skriva vad ni använt för material, när dräneringen gjordes och vad ni fått för resultat.
Tack på förhand! Annika
Kontakta markvaruhuset som finns
I Haninge samt täby
 
C claesborjesson skrev:
Helt tokigt !
I isolas beskrivning skall väggen torkas ut i 6 månader innan man kan använda den, taget från ISOLAS mediabank:
Om jag har System Platon på utsidan, behöver jag det på insidan också när jag ska inreda?

Nej, inte om du väntar 6 månader eller mer från det att ni monterade System Platon på utsida, så att väggen hunnit torka ut lite. En ren allmän rekommendation är att sedan ha stålreglar på insidan och alltså undvika organiskt material alltför långt ut i väggen.

Den extraisolering (Platon Extra) som de sätter på utsidan är i princip samma sak som en platon-matta PLUS isodrän. Problemet är att fukt i källarväggen inte längre kommer att kondensera på platonmattan, varför redan befintligt fukt eller inifrån tillkommande vatten/fukt inte kan torka upp eftersom platonmattan nu är varm och man inte får någon kondensation av fukt vatten på platon-mattan.
Det låter som en bra rekommendation med stålreglar för källare (är det väl alltid) och tiden 6 månader innan man täcker insidan är säkerligen väl tilltagen för alla scenarion där man tidigare har haft problem. Vill man ha en kall källarvägg för att driva fukt inifrån och ut? Med en kall källarvägg och varm inneluft får du både kondenspåslag och diffusion inifrån och ut. Med en varmare vägg så minskar temperaturskillnaden och du får ner effekterna av kondensen. Med en varmare källarvägg kan du enklare hålla en högre temperatur i källaren och kan då hantera mer fukt som kommer in via plattan. Varmare luft kan hålla mer fukt och då kan du via ventilationen(självdrag eller mekanisk) flytta ut mer fukt med samma flöden. Du har dock fortfarande en temperaturskillnad mellan insidan och utsidan av väggen som kan hantera den fukt som sugs kapillärt via väggen.

När det gäller dränering så finns det två skolor, antingen platon-typen eller isodrän/pordrän, båda har sina för och nackdelar och båda sidor trycker på sina respektive fördelar och teoretiska principer, här kan man "välja" att svälja allt respektive tillverkare säger eller acceptera att sanningen inte är svart och vit. Båda fungerar uppenbarligen i dom flesta situationer annars hade inte vi haft 100 trådar här om vilket alternativ man ska välja. :)
 
M Mats Öberg skrev:
Kontakta markvaruhuset som finns
I Haninge samt täby
Markvaruhuset drivs inom av samma koncern som Isodrän så där får man nog inte en objektiv bild av vad som är bäst ;)
 
  • Gilla
Gert57
  • Laddar…
S smuttebo skrev:
Först och främst placera dränerings rör i nivå under betong plattan,
betong fungerar som en disktrasa och suger åt sig fukt så tänk på kapillär effekten i materialet under betongen,
nyare hus har alltid ett kapillär brytande grus under betongplattan vilket äldre hus sällan har,

dagvatten rör bör placeras ovanpå singel fyllning på dräneringsrör, detta för att minska risken för sättningar i fyllnads massorna.

Källarväggen rensas från asfalts skiktet , detta för att möjliggöra fuktvandring,
sedan minst 10 cm pordrän eller liknande,
fukt utfällning sker då istället i isoleringen och murväggen torkar upp, kyla och värme möts i isoleringen och där bildas kondens (ca 5+ från utsidan och inner tempen på andra sidan).

Enkelt frågor på det?
anders b
Snarare en önskan.
Snälla, särskriv inte så förbannat. Det blir mycket svårläst.
 
J Jotsat skrev:
Vi körde Optidrain för 3 år sedan. Blev jättebra. Det är samma som Pordrän och Isodrän, men med Gore-Tex-liknande duk (kallas för Optiweb) istället för fiberduk. Dvs den andas utåt, men är tät inåt. Känns som ett bättre system rent logiskt, även om säkert effekten är identisk. Extremt stark duk dock, så känns väldigt betryggande .

Optidrain använde några egna skivor förut, identiska med Isodrän, men hade gått över till Pordrän när vi satte upp. Dvs det är bara duken som skiljer.

Vänta minst 1 år innan återfyllning oavsett vilket system ni väljer. Marken sjunker rejält oavsett hur mycket ni packar.
Det finns inga material som är enkelriktade vad gäller fuktvandring.
 
Isodrän bygger inte på att fukten ska kondensera i isodränskivan, det är ett missförstånd. Lika så har man inte en temperaturskillnad mellan en vägg och en platonmatta som medför kondensation på mattan. Utvändig isolering kommer att fungera.
 
  • Gilla
largab
  • Laddar…
Tusen tack för alla svar. Idag har jag haft en byggare på plats som tittat. Han såg inga tecken på problem kring grunden på bild 3 / 10 /11. Däremot syns sättningssprickor på andra sidan huset, i yttersta högerkanten på bild 7. Det har sett ut så ett tag vet jag, men jag har inte tänkt på det. Där finns ett segment i sulan som inte har mycket stöd. Byggaren föreslog att de skulle gjuta en ny bit sula nere i botten istället och sedan mura upp för att stöda grundmuren där. Låter vettigt? De kan samtidigt gjuta igen hålen i hörnen.

Lite mer info om huset - på 70-talet gjöt man en sula utanpå den ursprungliga grunden och murade upp ytterligare ett lager husgrund utanpå, som man sedan murade upp fasadteglet på. Därför består grunden inte bara av sulan med grus under, utan också av murade lecablock längre in.

Det område utanför ytterdörren som syns på bild 3 / 10 / 11 / 12 Kommer i framtiden täckas av ett verandatak som kommer gå ihop med taket på utbyggnaden intill, så det kommer aldrig nås av regnvatten. Berget sluttar rejält ut från det området när man kommer en bit ut, så det har goda förutsättningar att bli riktigt torrt.

______

Råkade lägga detta fel, ta bort...
 
S SCGB skrev:
Tusen tack för alla svar. Idag har jag haft en byggare på plats som tittat. Han såg inga tecken på problem kring grunden på bild 3 / 10 /11. Däremot syns sättningssprickor på andra sidan huset, i yttersta högerkanten på bild 7. Det har sett ut så ett tag vet jag, men jag har inte tänkt på det. Där finns ett segment i sulan som inte har mycket stöd. Byggaren föreslog att de skulle gjuta en ny bit sula nere i botten istället och sedan mura upp för att stöda grundmuren där. Låter vettigt? De kan samtidigt gjuta igen hålen i hörnen.

Lite mer info om huset - på 70-talet gjöt man en sula utanpå den ursprungliga grunden och murade upp ytterligare ett lager husgrund utanpå, som man sedan murade upp fasadteglet på. Därför består grunden inte bara av sulan med grus under, utan också av murade lecablock längre in.

Det område utanför ytterdörren som syns på bild 3 / 10 / 11 / 12 Kommer i framtiden täckas av ett verandatak som kommer gå ihop med taket på utbyggnaden intill, så det kommer aldrig nås av regnvatten. Berget sluttar rejält ut från det området när man kommer en bit ut, så det har goda förutsättningar att bli riktigt torrt.

______

Råkade lägga detta fel, ta bort...
Slipade bort asfalt skiktet och isolerade med Platonmatta. Istället för grus la jag två lager markskivor och markduk ytterst. Valde de alternativet efter som jag har lermark och ville ha en dränering som inte släpper in lera i isoleringen. Markskivorna går in under dräneringsrören. De gamla tegelrören visade inte minsta tecken på att det runnit något vatten genom rören. Har mätt temperaturen och kom fram att markskivorna isolerar skapligt bra.
Ett litet problem! När jag flyttade in i huset mätte jag upp radonhalten och fick ett medelvärde på 800 Bq. Monterade in Paxfläktar och tog för givet att nu skulle radonhalten sjunka. Flera år senare fick jag en påminnelse från kommunen att jag inte mätt radonhalten på flera år. Beställde två dosor och fick radonhalten på ca 1500 Bq i källaren och lite över 1000 i bostadsdelen. Har under vintern jagat sprickor i huset för att minska radonhalten. Har fått ner radonhalten rejält. Nu i somras när det var 30 grader varmt i flera veckor ställde jag upp alla ventiler och fönster för att testa om det skulle gå att få ner radonvärdet till noll. Vad hände efter två veckor kollade jag på radonmätaren som visade flera tusen Bq. Har gjort utomhusmätningar och kom fram till att makadammen under husen har ett radonvärde på över 9999Bq. Visade sig att radonet kryper genom Platonskivans luftspalt och tror att markskivorna släpper igenom massor med luft. Radonhalten varierar kraftigt beroende på vindriktning. Men på läsidan kommer det upp ca 2500 Bq som sedan sugs in genom ventiler och öppna fönster.
Så mitt råd om du dränerar om huset. Lägg nya dräneringsrör och ett till rör där du kan ansluta en fläkt som suger upp radonet som finns under huset. Gissar att radongas är lättare än luft så kolla radonhalten efter dräneringen.
Har tätat alla sprickor i källargolv och väggar genom att jag billat upp och fyllt igen med reparationsbetong. Ett lager putsbetong mellan golvet och ytterväggen verkar ha gjort sugen. Har lagt klinker på delar av källaren och målat golvet med tre lager golvfärg där jag har mattor. har inte gjort någon ordentlig koll på radonhalten eftersom jag har massor med cementdam i källaren som binder radon och ger för högt värde.
 
D Daniel 109 skrev:
Isodrän bygger inte på att fukten ska kondensera i isodränskivan, det är ett missförstånd. Lika så har man inte en temperaturskillnad mellan en vägg och en platonmatta som medför kondensation på mattan. Utvändig isolering kommer att fungera.
OK, intressant. Men kan du då för klara hur de två systemen fungerar, gärna med stöd av fysikaliska lagar, och berätta var fukten i så fall tar vägen?
 
D Daniel 109 skrev:
Isodrän bygger inte på att fukten ska kondensera i isodränskivan, det är ett missförstånd. Lika så har man inte en temperaturskillnad mellan en vägg och en platonmatta som medför kondensation på mattan. Utvändig isolering kommer att fungera.
Du måste ha missförstått funktionen.....
Fukten UTIFRÅN kondenseras inte, den är ju redan 100%, eventuellt vatten kappilärbryts och rinner ner på botten av skivan där förhoppningsvis en dränering befinner sig.
Fukten inifrån huset kondenserar i skivan, och rinner ner på samma sätt. Mängden är dock minimal men absolut inte försumbar. Vid en innertemperatur av 25 grader C och 50% luftfuktighet, innehåller luft 10 gram vatten/kubikmeter, denna börjar kondensera (daggpunkt, fälla ut vatten) vid 15 grader. Vid 10 grader kan luften maximalt innehålla 8 gramvatten.Detta innebär att de 2 grammen vatten måste ta vägen någonstans.

Se gärna följande Mollierdiagram: http://www.isonine.se/mollier.htm
 
N nallepu skrev:
Nu i somras när det var 30 grader varmt i flera veckor ställde jag upp alla ventiler och fönster för att testa om det skulle gå att få ner radonvärdet till noll. Vad hände efter två veckor kollade jag på radonmätaren som visade flera tusen Bq.
Så mitt råd om du dränerar om huset. Lägg nya dräneringsrör och ett till rör där du kan ansluta en fläkt som suger upp radonet som finns under huset. Gissar att radongas är lättare än luft så kolla radonhalten efter dräneringen.
Har tätat alla sprickor i källargolv och väggar genom att jag billat upp och fyllt igen med reparationsbetong. Ett lager putsbetong mellan golvet och ytterväggen verkar ha gjort sugen. Har lagt klinker på delar av källaren och målat golvet med tre lager golvfärg där jag har mattor. har inte gjort någon ordentlig koll på radonhalten eftersom jag har massor med cementdam i källaren som binder radon och ger för högt värde.
Radon är en tung ädelgas med en halvreringstid på 12 dagar.
Problemet är att ädelgaser penetrerar ALLT som är poröst och även många relativt täta material (t.ex. tunn plastfolie, polyeten). Om man skall täta med något så skall man använda metallfolie, t.ex. bastufolie som man limmar, denna är helt tät mot Radon.

Troligaste anledningen till att du får höga är att du mätt under sommaren då du har lägst luftomsättning (inget självdrag), mätningen ska enligt boverket: "Radonmätningar i villor och radhus ska göras under eldningssäsongen".
Se följande länk: https://www.boverket.se/sv/byggande/halsa-och-inomhusmiljo/radon/mat-radon-i-ditt-hus/
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.