(Nya) kamerabevakningslagen
Vad gäller egentligen numera när en privatperson har kameror som övervakar den egna tomten men även råkar få med lite av den allmänna gatan utanför?
I den gamla Kameraövervakningslagen, som innehöll en paragraf (45) om påföljder (böter, fängelse), var det ju väldigt tydligt. Men det saknas i den nya Kamerabevakningslagen, och stället hänvisar man lite luddigt till GDPR och Brottsdatalagen.
Att det fortfarande inte är tillåtet utan tillstånd är relativt glasklart, men vilka är konsekvenserna om man bryter mot lagen? Och, omvänt, om man skulle få för sig att anmäla någon för detta, är det till polisen eller datainspektionen?
I den gamla Kameraövervakningslagen, som innehöll en paragraf (45) om påföljder (böter, fängelse), var det ju väldigt tydligt. Men det saknas i den nya Kamerabevakningslagen, och stället hänvisar man lite luddigt till GDPR och Brottsdatalagen.
Att det fortfarande inte är tillåtet utan tillstånd är relativt glasklart, men vilka är konsekvenserna om man bryter mot lagen? Och, omvänt, om man skulle få för sig att anmäla någon för detta, är det till polisen eller datainspektionen?
Datainspektionen har så vitt jag vet tagit över tillstånds- och tillsynsfrågor från Länsstyrelsen som gjorde det tidigare.
De har information om lagen m.m på sin hemsida här: https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/kamerabevakningslagen/
De har information om lagen m.m på sin hemsida här: https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/kamerabevakningslagen/
Det viktigaste är att man inte genomför någon personövervakning utanför sin tomt.T tanaris skrev:
Så länge det inte går att identifiera någon/något utanför din tomt, så är jag ganska säker på att det är ok.
Vi har med en liten bit av gatan utanför och man kan se att det åker förbi bilar och att det går människor förbi, men vem det är eller vems bil går inte att lista ut, då ska det vara ok.
Elektroniktokig
· Åkersberga
· 458 inlägg
Kravet är hårdare än att man inte ska kunna identifiera.Peter2400 skrev:
Man ska inte kunna känna igen någon. Känna igen är ett mycket vidare begrepp än identifiera.
Man kan "känna igen" personer på kroppshållning, rörelsemönster, fysiska handikapp m.m.
Mig veterligen har inte detta (enl nya kamerabevakningslagen) prövats ännu. Så det återstår att se vad som händer framöver.
Länk:
https://www.datainspektionen.se/lagar--regler/kamerabevakningslagen/
Dom jag förstått det gäller generellt de gamla reglerna. Men tillståndskraven har försvunnit.
I jaktkretsar heter det i allmänhet att åtelkameror är tillåtna nu, men jag hittar inget i regelverket som säger att det är någon skillnad. Vi får väl se om det går till prövning i något fall. Tidigare gick det i princip inte att få tillstånd, och kraven för att få övervaka är inte väsentligen ändrat. Om man fick tillstånd enligt de tidigare reglerna får man köra utan byrokratin nu. Fick man inte tillstånd tidigare får du sannolikt inte nu heller.
I jaktkretsar heter det i allmänhet att åtelkameror är tillåtna nu, men jag hittar inget i regelverket som säger att det är någon skillnad. Vi får väl se om det går till prövning i något fall. Tidigare gick det i princip inte att få tillstånd, och kraven för att få övervaka är inte väsentligen ändrat. Om man fick tillstånd enligt de tidigare reglerna får man köra utan byrokratin nu. Fick man inte tillstånd tidigare får du sannolikt inte nu heller.
Jag har läst en del rättsfall och tolkningar av den tidigare lagen, och det landade i princip i att om man så bara övervakade en kvadratcentimeter allmänt område så var det ett lagbrott. Det är fullt möjligt att det är så nu också, men det intressanta är vad man riskerar för påföljd och jag hittar ingen tydlig information om det någonstans.
Tidigare var du tvungen att ha tillstånd så fort det var allmänt utrymme. Nu behöver man inte tillstånd. Förenklat kan man säga att det är okej om det enligt de gamla reglerna gick att få tillstånd. Så länge det inte går att identifiera människor tror jag att det är okej.
Diversearbetare
· Göteborg
· 9 499 inlägg
Eftersom det är en egen anläggning blir det ju svårt för andra att bevisa överträdelser. Det gäller att ägaren av anläggningen visar upp bildmaterial som är otillåtet. Frågan är alltså hur man bevisar otillåten kameraövervakning?T tanaris skrev:
Samtidigt är ju bildmaterial från otillåten kameraövervakning lika mycket värda i ev. bevisprövning (i Sverige). Man löser ett brott genom att vara olaglig.
Elektroniktokig
· LAT: 57.76145780 LON: 12.06116821
· 718 inlägg
Det är ganska stora lättnader i reglerna.
Kort sagt, är det mycket man får lov att göra nu, men skillnaden är att man som privatperson själv har ansvaret för att följa GDPR-lagen.
Man har också ändrat på vad som anses vara privat hantering av personuppgifter, och även den så kallade missbruksregeln som tillät att man t.ex. fotograferade fritt med handhållen kamera, är borttagen nu.
Fotograferar du allmän plats - oavsett om det sker med en fast monterad kamera eller om det sker med handhållen kamera - så måste du följa GDPR.
Samma gäller om du fotograferar privat plats men har för avsikt att lägga upp bilden på nätet, t.ex. på Facebook.
Om det inte är privat hantering av personuppgifter MÅSTE man följa GDPR. Men vid små mängder av personuppgifter är det mer accepterat att samla in personuppgifterna än om det är större mängder.
För att ta ett exempel:
1: Om du fotograferar med din mobilkamera på en privat fest = privat hantering av personuppgifter = OK utan att följa GDPR.
2: Om du fotograferar med din mobilkamera på en stor festival så är det inte längre privat hantering av personuppgifter = Du måste följa GDPR.
3: Samma gäller även övervakningskameror.
Så kort sagt är det följande som är skillnaderna mellan den gamla lagen och nya lagen:
Gamla lagen:
1: Du behövde tillstånd för att övervaka allmän plats. Det spelade altså ingen roll om det rent PRAKTISKT var i stort sett omöjligt för en människa att bli upptagen av kameran, det räckte med att det fanns en teoretisk möjlighet. Så även en kamera som t.ex. filmade en gemensam brunn för att se vattenståndet var tillståndspliktig om en människa kunde titta in i brunnen och råka komma med på bild. Det krävdes altså att möjligheten för allmänheten att komma med på bild vara helt utesluten för att kameran skulle bli tillståndsfri.
2: Bildmaterial som kommer från kameran ansågs vara sekretess-skyddat. Det spelade altså ingen roll om bilden filmade tom golvyta, det var ÄNDÅ olagligt att t.ex. lägga upp bilden på nätet just bara för att den *kommer* från en övervakningskamera som omfattas av lagen.
3: Att sätta upp en avstängd eller urkopplad kamera var olagligt på allmän plats. Det spelade ingen roll om kameran var helt urkopplad, det räckte med att man i framtiden kunde koppla in den. Det var själva den fysiska uppsättningen som var tillståndspliktig.
4: Att maska en bild i en kamera eller liknande var inte tillräckligt för att den skulle undantas tillståndsplikt.
Nya lagen:
1: Du behöver inget tillstånd om du såvida inte är myndighet eller del av offentlig verksamhet. Enda sättet ett privatföretag kan hamna under tillståndskrav är om offentlig verksamhet upphandlar företaget. För att kameran ska hamna utanför GDPR så krävs det att den är strikt för privat bruk, att bilder inte läggs upp på nätet över huvud taget, och att du inte filmar allmän plats.
OBS: GÄLLER ÄVEN HANDHÅLLEN KAMERA. GDPR gör ingen skillnad på om personuppgiftsinsamlingen sker automatiskt via en fast monterad kamera eller för hand av en människa hållandets en digitalkamera eller mobilkamera. Fotograferar du allmän plats med din mobilkamera så omfattas du av GDPR, men dock väldigt milt.
2: Bara bildmaterial som innehåller personuppgifter omfattas. Om bildmaterialet inte innehåller personuppgifter så kan du fritt lägga upp det på nätet. Tänk dock på att privatundantaget då inte gäller, så har du tagit bilder på festen och du lägger upp dem på Facebook så omfattas du av GDPR.
3: Att sätta upp en avstängd eller urkopplad kamera är alltid tillåtet. Det sker ju ingen personuppgiftsinsamling. Det är även tillåtet att använda tidsstyrda kameror för att t.ex. filma en butik då den är stängd, och då behöver man bara informera anställda.
4: Att maska en bild i en kamera, är tillåtet. Tänk dock på att du kan inte kan nyttja dig av privatundantaget när du maskar en bild, men att maska bilden är altså tillåtet om t.ex. din tomt är så utformad så att man inte kan filma utan att allmän plats kommer med. Då är det fullt okej att i programvara maska det utrymmet så att det inte upptas något där.
Det är heller inte förbjudet för privatpersoner att filma allmän plats, som det tidigare var. Tidigare var det extremt svårt att få tillstånd till kameraövervakning som privatperson för att filma allmän plats.
Skillnaden är att man som privatperson numera kan göra en intresseavvägning, och givet premisserna under övervakningen så kan intresseavvägningen leda till att övervakningen anses vara okej, till exempel om man maskar ordentligt eller att kameran är så inställd så att den bara filmar om det inre larmet går.
Kort sagt, är det mycket man får lov att göra nu, men skillnaden är att man som privatperson själv har ansvaret för att följa GDPR-lagen.
Man har också ändrat på vad som anses vara privat hantering av personuppgifter, och även den så kallade missbruksregeln som tillät att man t.ex. fotograferade fritt med handhållen kamera, är borttagen nu.
Fotograferar du allmän plats - oavsett om det sker med en fast monterad kamera eller om det sker med handhållen kamera - så måste du följa GDPR.
Samma gäller om du fotograferar privat plats men har för avsikt att lägga upp bilden på nätet, t.ex. på Facebook.
Om det inte är privat hantering av personuppgifter MÅSTE man följa GDPR. Men vid små mängder av personuppgifter är det mer accepterat att samla in personuppgifterna än om det är större mängder.
För att ta ett exempel:
1: Om du fotograferar med din mobilkamera på en privat fest = privat hantering av personuppgifter = OK utan att följa GDPR.
2: Om du fotograferar med din mobilkamera på en stor festival så är det inte längre privat hantering av personuppgifter = Du måste följa GDPR.
3: Samma gäller även övervakningskameror.
Så kort sagt är det följande som är skillnaderna mellan den gamla lagen och nya lagen:
Gamla lagen:
1: Du behövde tillstånd för att övervaka allmän plats. Det spelade altså ingen roll om det rent PRAKTISKT var i stort sett omöjligt för en människa att bli upptagen av kameran, det räckte med att det fanns en teoretisk möjlighet. Så även en kamera som t.ex. filmade en gemensam brunn för att se vattenståndet var tillståndspliktig om en människa kunde titta in i brunnen och råka komma med på bild. Det krävdes altså att möjligheten för allmänheten att komma med på bild vara helt utesluten för att kameran skulle bli tillståndsfri.
2: Bildmaterial som kommer från kameran ansågs vara sekretess-skyddat. Det spelade altså ingen roll om bilden filmade tom golvyta, det var ÄNDÅ olagligt att t.ex. lägga upp bilden på nätet just bara för att den *kommer* från en övervakningskamera som omfattas av lagen.
3: Att sätta upp en avstängd eller urkopplad kamera var olagligt på allmän plats. Det spelade ingen roll om kameran var helt urkopplad, det räckte med att man i framtiden kunde koppla in den. Det var själva den fysiska uppsättningen som var tillståndspliktig.
4: Att maska en bild i en kamera eller liknande var inte tillräckligt för att den skulle undantas tillståndsplikt.
Nya lagen:
1: Du behöver inget tillstånd om du såvida inte är myndighet eller del av offentlig verksamhet. Enda sättet ett privatföretag kan hamna under tillståndskrav är om offentlig verksamhet upphandlar företaget. För att kameran ska hamna utanför GDPR så krävs det att den är strikt för privat bruk, att bilder inte läggs upp på nätet över huvud taget, och att du inte filmar allmän plats.
OBS: GÄLLER ÄVEN HANDHÅLLEN KAMERA. GDPR gör ingen skillnad på om personuppgiftsinsamlingen sker automatiskt via en fast monterad kamera eller för hand av en människa hållandets en digitalkamera eller mobilkamera. Fotograferar du allmän plats med din mobilkamera så omfattas du av GDPR, men dock väldigt milt.
2: Bara bildmaterial som innehåller personuppgifter omfattas. Om bildmaterialet inte innehåller personuppgifter så kan du fritt lägga upp det på nätet. Tänk dock på att privatundantaget då inte gäller, så har du tagit bilder på festen och du lägger upp dem på Facebook så omfattas du av GDPR.
3: Att sätta upp en avstängd eller urkopplad kamera är alltid tillåtet. Det sker ju ingen personuppgiftsinsamling. Det är även tillåtet att använda tidsstyrda kameror för att t.ex. filma en butik då den är stängd, och då behöver man bara informera anställda.
4: Att maska en bild i en kamera, är tillåtet. Tänk dock på att du kan inte kan nyttja dig av privatundantaget när du maskar en bild, men att maska bilden är altså tillåtet om t.ex. din tomt är så utformad så att man inte kan filma utan att allmän plats kommer med. Då är det fullt okej att i programvara maska det utrymmet så att det inte upptas något där.
Det är heller inte förbjudet för privatpersoner att filma allmän plats, som det tidigare var. Tidigare var det extremt svårt att få tillstånd till kameraövervakning som privatperson för att filma allmän plats.
Skillnaden är att man som privatperson numera kan göra en intresseavvägning, och givet premisserna under övervakningen så kan intresseavvägningen leda till att övervakningen anses vara okej, till exempel om man maskar ordentligt eller att kameran är så inställd så att den bara filmar om det inre larmet går.
Medlem
· Västerbotten
· 889 inlägg
Med risk för att flumma iväg en bit i ämnet så funderade jag lite på det här att identifiera folk och fä baserat på olika kännetecken. Vi har kameraövervakning på en gård där den övervakade byggnaden ligger lite drygt 100 meter från landsvägen. Kameran är fokuserad på själva infarten och det går egentligen inte att känna igen folk på bild förrän de är inne på själva tomten, kanske 20 meter från byggnaden.
Kameran får med en liten bit av landsvägen också och trots maskering så kan en del klipp sparas när en ljusfascist passerar och lyser upp halva byn (pixelförändring i bild), vilket innebär så gott som alla lastbilar/långtradare.
Eftersom att en återkommande bil är mjölkbilen (lätt att identifiera också) och den körs oftast av samma förare, skulle det kunna räknas som en identifiering av personen då?
Kameran får med en liten bit av landsvägen också och trots maskering så kan en del klipp sparas när en ljusfascist passerar och lyser upp halva byn (pixelförändring i bild), vilket innebär så gott som alla lastbilar/långtradare.
Eftersom att en återkommande bil är mjölkbilen (lätt att identifiera också) och den körs oftast av samma förare, skulle det kunna räknas som en identifiering av personen då?
Elektroniktokig
· LAT: 57.76145780 LON: 12.06116821
· 718 inlägg
Nej.S Squall Leonhart skrev:
Uppgifterna måste gå att hänföra till person i livet, det räcker inte med att det "oftast är samma person som kör den bilen".
Om inte föraren syns på bilden och inte regplåten, så är det okej.
För att t.ex. känna igen en bil på lamporna (eftersom landsvägen är maskerad) är inte tillräckligt.
tänk dock på att privatundantaget inte gäller när du använder dig av maskering, så du måste fortfarande följa gdpr, informera med skylt vid infarten, och gallra uppgifter.
Är du verkligen säker på det. Att identifiera en bil är väldigt nära att identifiera en person.
Elektroniktokig
· LAT: 57.76145780 LON: 12.06116821
· 718 inlägg
Ja men det krävs mer än så. Att kunna identifiera att det är samma fordon i situation A som situation B räcker inte.
När man via en kamera identifierar en regplåt, så är det bilägarens personuppgifter som behandlas, oavsett vem som kör bilen. Även om man "vet" att det är person B som kör den bilen så är det fortfarande person A (bilägarens) personuppgifter som behandlas enligt lag.
Hela resonemanget blir logiskt om man tänker på samtycke när det kommer till parkeringsbetalning. Om bilägaren samtyckt till att det bilnummer du använder används för P-betalning till exempel, så kan ju det inte vara logiskt att ett företag ska tvingas göra undantag i sina samtyckesprocedurer bara för att det är oftast du som kör den bilen och inte bilägaren.
Det blir för luddigt och otydligt vem som ska ge samtycke i så fall.
Därför har man väldigt tydligt i lag angivit vad som anses vara personuppgifter.
När man fotograferar en levande person, så är det den personens personuppgifter som behandlas.
Såhär är datainspektionens definering på identifiering:
Observera ordvalen "utmärkande klädsel" - det krävs altså att personen bär något off-the-charts weird så att man skulle känna igen den personen om man träffade honom på stan. Att man kan se att det är samma person som går igenom ytterdörren som är på övervåningen räcker altså inte.
Samma med ordvalen "speciella kroppsrörelser eller kroppskonstruktion" - i princip krävs det ett visst utmärkande handikapp hos personen för att regleringen ska gälla.
Att man kan identifiera bilen räcker inte, särskilt inte på något sådant osäkert som med ljuset. Att t.ex. samma person går förbi samma ställe flera gånger och därmed blir identifierbar med en vanlig rörelsedetektor eller sensor med laserstråle - gör det inte till en personuppgiftsbehandling.
När man via en kamera identifierar en regplåt, så är det bilägarens personuppgifter som behandlas, oavsett vem som kör bilen. Även om man "vet" att det är person B som kör den bilen så är det fortfarande person A (bilägarens) personuppgifter som behandlas enligt lag.
Hela resonemanget blir logiskt om man tänker på samtycke när det kommer till parkeringsbetalning. Om bilägaren samtyckt till att det bilnummer du använder används för P-betalning till exempel, så kan ju det inte vara logiskt att ett företag ska tvingas göra undantag i sina samtyckesprocedurer bara för att det är oftast du som kör den bilen och inte bilägaren.
Det blir för luddigt och otydligt vem som ska ge samtycke i så fall.
Därför har man väldigt tydligt i lag angivit vad som anses vara personuppgifter.
När man fotograferar en levande person, så är det den personens personuppgifter som behandlas.
Såhär är datainspektionens definering på identifiering:
"utan större osäkerhet" betyder altså att det inte räcker med att man kan identifiera att det är samma person i situation A som situation B, utan personen måste kunna identifieras väldigt precist.
Observera ordvalen "utmärkande klädsel" - det krävs altså att personen bär något off-the-charts weird så att man skulle känna igen den personen om man träffade honom på stan. Att man kan se att det är samma person som går igenom ytterdörren som är på övervåningen räcker altså inte.
Samma med ordvalen "speciella kroppsrörelser eller kroppskonstruktion" - i princip krävs det ett visst utmärkande handikapp hos personen för att regleringen ska gälla.
Att man kan identifiera bilen räcker inte, särskilt inte på något sådant osäkert som med ljuset. Att t.ex. samma person går förbi samma ställe flera gånger och därmed blir identifierbar med en vanlig rörelsedetektor eller sensor med laserstråle - gör det inte till en personuppgiftsbehandling.
Medlem
· Västerbotten
· 889 inlägg
Tja, jag vet ju vad grannen kör för bil så JAG kan ju identifiera honom om han lyckas fastna på bild. 
Det finns inte ens chans att se regskyltarna då fordonen passerar i bild på 100 meters håll och då syns enbart sidan på fordonen. Det blir väl en yta på bilden på kanske 20x100 pixlar för en långtradare.
Det finns inte ens chans att se regskyltarna då fordonen passerar i bild på 100 meters håll och då syns enbart sidan på fordonen. Det blir väl en yta på bilden på kanske 20x100 pixlar för en långtradare.
Elektroniktokig
· LAT: 57.76145780 LON: 12.06116821
· 718 inlägg
Det spelar ingen roll. Poängen med regleringen är altså att om bilderna läcker ut så ska inte en tredjepart kunna identifiera vem det är. Ungefär så fungerar det.S Squall Leonhart skrev:
Det är därför regleringen med utmärkande klädsel och speciella kroppsrörelser finns med, för det skulle ju innebära att om filmen t.ex. läckte ut på Youtube pga en hacker och någon tittade på den så skulle man kunna känna igen vem det är.