Energiproffset Stefan byggde ladan med smarta energilösningar

Rallle · 10 jan 2019 22:10

C cpalm skrev:
Kanske inte så konstigt med tanke på att uppvärmningen står för en extremt stor del av driftskostnaden här uppe i norr. Annars tror jag inte det är så unikt för just sverige - t.ex. de regelverk som gäller är ju baserade på ett EU-direktiv.

Och apropå det, och för att anknyta till den diskussionen om ved vs. bergvärme så skall man i regelverkssammanhang framöver tydligen räkna med en primärenergifaktor, där olika värmekällor har olika faktorer. Tyvärr hittar jag ingen lista med vilka faktorer som gäller för t.ex. ved och bergvärme. Någon som vet? Det kommer nog att bli kontroversiellt eftersom det onekligen finns många olika aspekter på hur ett visst energislag bör värderas i jämförelse med andra.

Hej,

https://www.boverket.se/sv/lag--ratt/forfattningssamling/gallande/bbr---bfs-20116/

Ladda ner konsoliderad version av Boverkets byggregler. Avsnitt 9 avhandlar Energihushållning.

Primärenergifaktorn där är satt till 1.6. Men det pågår debatt om den ska sättas till 2.5 i reglerna för "nära nollenergibyggnad" som kommer om några år.

Boverkets primärenergifaktor för electricitet sätts till 1.6 för att likna tidigare regler. Det pågår en debatt vad den ska sättas till i reglerna för nära nollenergibyggnad.

Övriga bränslen är faktorn satt till 1.0 (vilket också skapat diskussion)

Det man får komma ihåg är att BBR är "politik" som syftar till att styra mot olika politiska mål. I dessa fall finns alltid politiska målkonflikter. Sätts primärenergifaktorn för el högt finns t.ex. risk att värmepumpsbranschen tar stryk. En bransch med många anställda och med många svenska framgångsrika företag globalt som inbringar skatteintäkter. Även energiskatten på el drar in en hel del cash till stadskassan. Men i samma veva vill man minska landets elberoende då vi kommer fasa ut kärnkraften och allt mer förlita oss på intermittenta energislag som vindkraft och solkraft - energislag som vid vissa tillfällen kan producera 0% av installerad effekt. Risken finns att elen inte räcker till vid vissa situationer vilket kan sluta med strömavbrott. Hundratals miljontals kronor kan gå förlorade i industrin vid produktionsstopp (om man får sådana problem)

De icke politiskt viktade primärenergifaktorerna kan man hitta i bla miljöhandboken från värmeforsk.
I EU används i vissa sammanhang en viktningsfaktor på 2,5 för elektricitet. Detta
motsvarar energiförlusterna från en historisk genomsnittlig elproduktion i hela
EU. Motsvarande siffra för svensk elproduktion är ungefär 1,7. Men problemet är att Svenska elsystemet sitter ihop med det europeiska och utbud och efterfrågan påverkarsystemen sinsemellan. Dvs många gånger kan 1 kWh extra konsumerad el här i Sverige innebära 1 minskad kWh exporterad till exempelvis Tyskland och därmed produceras denna kilwattimme med modern kolkondenskraft med 40% verkningsgrad. (60% är förluster som kyls bort)

Primärenergifaktorn för modern tysk kolkondens:

1/0.4 = 2.5

Eftersom klimathotet är ett globalt problem betyder det i detta fall att vår ökade elkonsumtion med 1 kWh i Sverige ledde till 2.5 kWh ökad användning av primärenergi globalt. Detta leder till ökade koldioxidutsläpp. - här fåf man titta på (emissionsfaktorn för bränslet istället)

Komplext blir det....

Dheri · 11 jan 2019 01:09

Niclar72 skrev:
Bergvärme – pris per kwh och årskostnad
Först måste du känna till din värmepumps ”värmefaktor” (kallas också COP) – detta är det mått som används för att mäta dess effektivitet (mer specifikt talar vi har om årsvärmefaktor, alltså utslaget över ett helt år). I detta exempel är värmefaktorn för vår bergvärme 3,5, det innebär att för varje 100 kwh energi som tillförs via el (för att driva bergvärmepumpen) så tillförs fastigheten 350 kwh energi i form av värme. Då får vi således:

Elpris: 95 öre/kwh

Värmefaktor: 4,5, vilket motsvarar ungefär 0,286, eller att du behöver 28,6% av elen för att värma med bergvärme jämfört med att värma enbart med el.

Totalt pris per kwh för bergvärme: 95 öre (elpris) * 0,286 (värmefaktor) = cirka 27 öre/kwh.

För ett hus med ett värmebehov på 24 000 kwh blir årskostnaden 6 480 kr kr med bergvärme.

Frånluft – pris per kwh och årskostnad
En så kallad frånluftsvärmepump återanvänder husets varmluft och används som ett komplement till en grundkälla för värmen, såsom direktverkande el. Värmefaktorn brukar vara mellan 1,2-1,4, vi räknar här på en värmefaktor på 1,35. En effektiv lösning för frånluft får alltså följande kostnad per kilowattimme:

Elpris: 95 öre/kwh

Värmefaktor: 1,35, vilket motsvarar ungefär 0,74, eller att du behöver 74% av elen för att värma med bergvärme jämfört med att värma enbart med el.

Totalt pris per kwh för bergvärme: 95 (elpris) * 0,286 (värmefaktor) = cirka 70 öre/kwh.

För ett hus med ett värmebehov på 24 000 kwh blir årskostnaden 16 800 kr med frånluftsvärmepump.

Direkt värme med el – pris per kwh och årskostnad
Att värma med så kallad direktverkande el innebär att du betalar ditt elpris plus elcertifikat, energiskatt samt övriga avgifter från elbolag. I detta exempel räknar vi med att påslag med 32 öre på det rörliga elpriset.

Elpris: 95 öre/kwh.

Justerat elpris efter avgifter: 127 öre/kwh

För ett hus med ett värmebehov på 24 000 kwh blir årskostnaden 30 480 kr med direktverkande el.

Fjärrvärme – pris per kwh och årskostnad
Fjärrvärme är enkelt att räkna på, då du helt enkelt betalar ett fast pris per kwh från din fjärrvärmeleverantör. I detta exempel sätter vi det till 90 öre/kwh.

Pris för fjärrvärme: 90 öre per kwh.

För ett hus med ett värmebehov på 24 000 kwh blir årskostnaden 21 600 kr med fjärrvärme.

Luft/vattenvärmepump – pris per kwh och årskostnad
En luft/vattenvärmepump är ofta bästa alternativet för små eller medelstora villor då den kan vara nästan lika effektiv som bergvärme men betydligt billigare att installera. Här räknar vi på att luftvattenvärmepumpen har en årsvärmefaktor på 2,6, vilket ger decimalvärde 0,385 (värmepumpen behöver alltså täcka upp 38,5% av värmebehovet med el och 61,5% täcks direkt av luft/vattenpumpen).

Elpris: 95 öre/kwh

Värmefaktor: 2,6 (eller 0,385)

Totalt pris per kwh för bergvärme: 95 öre (elpris) * 0,385 (värmefaktor) = cirka 37 öre/kwh.

För ett hus med ett värmebehov på 24 000 kwh blir årskostnaden 8 880 kr kr med luft/vattenvärme.

Oljepanna – pris per kwh och årskostnad
Förr var uppvärmning med olja svenskarnas vanligaste uppvärmningsform, och än idag lever många oljepannor kvar. Här räknar vi på kostnaden baserat på att en kubik villaolja kostar 13 000 kr.

Uträkningen av priset för kilowattimme blir då som följer:

Villaolja, pris per m3: 13 000 kr

Mängd energi/m3: Cirka 10 000 kwh

Verkningsgrad: 77 procent, vilket ger att oljans faktiska energitillskott blir 7 700 kwh/kubikmeter.

Totalt pris per kwh med oljepanna: 13 000 (kr/m3)/ 7 700 (faktiska kwh) = cirka 1,79 kr/kwh.

För ett hus med ett värmebehov på 24 000 kwh blir årskostnaden 42 960 kr med oljepanna.

Pellets – pris per kwh och årskostnad
Ett mycket populärt alternativ är pellets som bränns i pelletskamin för att värma upp en villa. Priset är betydligt billigare än exempelvis olja. I detta räkneexempel anger vi kostnaden för pellets till 2 900 kr/ton. Det motsvarar cirka 4 900 kwh energi. Verkningsgraden, alltså hur mycket faktisk energi som utvinns ur ett ton, är 74 procent, vilket då ger 3 626 kwh.

Pellets, pris/ton: 2 900 kr

Mängd energi/ton: 3 626 kwh (faktiskt värde)

Totalt pris per kwh med pelletskamin: 2 900 (kr/ton)/ 3 626 (faktiska kwh) = cirka 0,80 kr/kwh.

För ett hus med ett värmebehov på 24 000 kwh blir årskostnaden 19 200 kr med pellets.

Sammanfattning, kostnad per kwh för olika värmeformer
Sammanfattningsvis får vi då följande fördelning av kostnaderna från våra prisexempel:

Värmetyp Pris per kwh Årskostnad för 24 000 kwh
Bergvärme 30 öre 6 480 kr
El 127 öre 30 480 kr
Fjärrvärme 90 öre 21 600 kr
Frånluft 70 öre 16 800 kr
Luft/vatten 37 öre 8 880 kr
Olja 179 öre 42 960 kr
Pellets 80 öre 19 200 kr

blev lite långt men säger mycket,

Spännande siffror, det blir ju tydligt att den löpande kostnaden kan variera betydligt beroende på uppvärmningssystem. Men varför är det bara på direktverkande el som elpriset är justerat för avgifter? Det blir ju missvisande med ca 30% mot de värmepumpsdrivna alternativen. Ska man göra en jämförelse bör den göras sjyst.
Dessvärre saknas även investeringskostnad och underhållskostnad vilket skiljer mycket mellan de olika alternativen.

twoody · 11 jan 2019 06:23

Mossen stefan skrev:
Om du utgår från bränsle till färdig värme i huset vilket blir då mest effektivt en värmepump driven av el eller vedeldning direkt i huset. Du behöver räkna på verkningsgraden från bränslet i kraftverket ( olja, kärnbränsle, flis eller vattenkraft) + överföringsförluster i elnätet. Jämför sedan med 85% verkningsgrad i min vattenmantlade vedkamin. Du har också glömt att kommentera solvärmen som sköter husets uppvärmning och varmvatten 6 månader om året.

Om du tex hade haft fri tillgång till el kontra fri tillgång till ved så vinner värmepumpen.
Sen är glaspartiet som består mycket glas och stål energimässigt för huset en katastrof men är otroligt snyggt och gör hela huset.

Rallle · 11 jan 2019 08:22

R Rasmus Westin skrev:
Hej,

[länk]

Ladda ner konsoliderad version av Boverkets byggregler. Avsnitt 9 avhandlar Energihushållning.

Primärenergifaktorn där är satt till 1.6. Men det pågår debatt om den ska sättas till 2.5 i reglerna för "nära nollenergibyggnad" som kommer om några år.

Boverkets primärenergifaktor för electricitet sätts till 1.6 för att likna tidigare regler. Det pågår en debatt vad den ska sättas till i reglerna för nära nollenergibyggnad.

Övriga bränslen är faktorn satt till 1.0 (vilket också skapat diskussion)

Det man får komma ihåg är att BBR är "politik" som syftar till att styra mot olika politiska mål. I dessa fall finns alltid politiska målkonflikter. Sätts primärenergifaktorn för el högt finns t.ex. risk att värmepumpsbranschen tar stryk. En bransch med många anställda och med många svenska framgångsrika företag globalt som inbringar skatteintäkter. Även energiskatten på el drar in en hel del cash till stadskassan. Men i samma veva vill man minska landets elberoende då vi kommer fasa ut kärnkraften och allt mer förlita oss på intermittenta energislag som vindkraft och solkraft - energislag som vid vissa tillfällen kan producera 0% av installerad effekt. Risken finns att elen inte räcker till vid vissa situationer vilket kan sluta med strömavbrott. Hundratals miljontals kronor kan gå förlorade i industrin vid produktionsstopp (om man får sådana problem)

De icke politiskt viktade primärenergifaktorerna kan man hitta i bla miljöhandboken från värmeforsk.
I EU används i vissa sammanhang en viktningsfaktor på 2,5 för elektricitet. Detta
motsvarar energiförlusterna från en historisk genomsnittlig elproduktion i hela
EU. Motsvarande siffra för svensk elproduktion är ungefär 1,7. Men problemet är att Svenska elsystemet sitter ihop med det europeiska och utbud och efterfrågan påverkarsystemen sinsemellan. Dvs många gånger kan 1 kWh extra konsumerad el här i Sverige innebära 1 minskad kWh exporterad till exempelvis Tyskland och därmed produceras denna kilwattimme med modern kolkondenskraft med 40% verkningsgrad. (60% är förluster som kyls bort)

Primärenergifaktorn för modern tysk kolkondens:

1/0.4 = 2.5

Eftersom klimathotet är ett globalt problem betyder det i detta fall att vår ökade elkonsumtion med 1 kWh i Sverige ledde till 2.5 kWh ökad användning av primärenergi globalt. Detta leder till ökade koldioxidutsläpp. - här fåf man titta på (emissionsfaktorn för bränslet istället)

Komplext blir det....

Litet tillägg till ovan

De primärenergital som nu diskuteras i Boverkets remissprocess för de nya föreskrifterna för nära nollenergibyggnad (som ska börja gälla 2020) kan ni finna i dokumentationen i följande länk.

https://www.boverket.se/sv/byggande...hallningsreglerna-i-boverkets-byggregler-bbr/

Johannes Carlsson · 11 jan 2019 09:09

Detta huset verkar ligga mitt mellan ett standardhus och ett passivhus i värmebehov. Bra isolering i väggar, golv och tak men med mycket stora glasytor drar det ju ner u medel en hel del. Sen blir det intressant att se vad verkliga siffror blir.

5000kWh el och 15000kWh ved blir 20.000kwh delat på 220m2 = 91kWh/m2

Ett passivhus med direktel klarar sig under 55kWh/m2

Stingray468 · 11 jan 2019 09:29

Varför justerat elpris efter avgifter: 127 öre/kwh bara på direktverkande el, och inte på de andra alternativen?

Maxwells demon · 11 jan 2019 09:36

S Stingray468 skrev:
Varför justerat elpris efter avgifter: 127 öre/kwh bara på direktverkande el, och inte på de andra alternativen?

Kan det bero på att man måste säkra upp huset mer om man har direktverkande?
20A rekommenderas av vattenfall vid 20-25k kWh.
25A vid 25-30k som exemplet lär hamna på om man räknar schablon 5k hushållsel.

Niclar72 · 11 jan 2019 10:09

Vet inte orsaken varför avgifter är pålagt, men kan vara elcertifikat, schabloner och politik. men om man kör direktel med samma värde hamnar den 22800 kr vilket ändå är högst, ska undersöka det

Johannes Carlsson · 11 jan 2019 10:14

Är inte cop siffrorna på värmepumparna lite låga?

Niclar72 · 11 jan 2019 10:22

Moderna pumpar är mer effektiva, Värmepumparna blir bättre och bättre för varje år
så ja, men det viktiga relationen mellan de olika systemen.

Värmepumpen är en fantastisk uppfinning som primär källa, men håller med att elda med öppen eld är mysigare
Har själv installerat vattenmantlad kamin, vi har nog lite pyroman gener i oss trots allt

Stingray468 · 11 jan 2019 11:07

TotalControl skrev:
Kan det bero på att man måste säkra upp huset mer om man har direktverkande?
20A rekommenderas av vattenfall vid 20-25k kWh.
25A vid 25-30k som exemplet lär hamna på om man räknar schablon 5k hushållsel.

Bra tanke, men ger enbart ett påslag om:
8,6 öre vid 20.000 kWh och uppsäkring från 16 till 20 A.
13 öre vid 25.000 kWh och uppsäkring från 16 till 25 A.

Långt kvar till 32 öre som var skillnaden i räkneexemplet (1.27-0.95)

*Källa Vattenfalls södra region. https://www.vattenfalleldistribution.se/el-hem-till-dig/elnatspriser/

FG · 11 jan 2019 13:54

Hur fungerar en vattenmantlad kamin vid strömavbrott? Man har ju inte el till cirkulationspumparna vid det laget.

Mossen stefan · 11 jan 2019 14:14

FG skrev:
Hur fungerar en vattenmantlad kamin vid strömavbrott? Man har ju inte el till cirkulationspumparna vid det laget.

Batteripack som också solcellerna jobbar mot för avbrottsfri kraft. 2-4 timmars drifttid. Det finns också ett säkerhetssystem där kaminen fylls med kallvatten om en viss temperatur uppnås.

Niclar72 · 11 jan 2019 15:01

Dimensionerar du rätt med lite grövre rör och använder en laddomat med självcirkulation funktion så kan den leverara utan ström, dock med minskad effekt så klart, men funkar.
Viktigt att rördragningen dras cirkulärt med kallt i botten och varmt stigande mot tank.

tobbbias · 11 jan 2019 15:05

Riktigt kul att läsa igenom sidodisskussionen som uppstått i denna tråd eftersom jag (som är ingenjör) hade en likadan diskussion med min vän som ska installera bergvärmepump (han är då ekonom). Han påstod då att hans hus som är klassat som D i energideklarationen då skulle bli ett B. Jag frågade då om inte huset bokstav borde vara exakt lika som innan eftersom husets energibehov fortfarande är lika. Dock blir ju uppvärmningen billigare. Men då sa han att man räknar på den tillförda energin in i huset (då blir såklart en värmepump bättre eftersom den kan ta gratisenergi från luften/borrhålet). Då kontrade jag med att om jag fulkopplar in mig på grannens el-kabel och värmer upp halva mitt hus med el från hans lina så skulle jag alltså halvera min energiförbrukning eftersom någon annan får betala för min uppvärming. Och det leder till att jag kan deklarera mitt hus med en bättre bokstav!? Låter absurt men ingenting förvånar mig med politiker och regelverk.(För de som inte förstår; grannen i mitt exempel motsvaras då utav solen i exemplet med en luftvärmepump, alternativt med jordens inre i fallet med ett borrhål).

Förlåt Stefan för detta sidospår men alltid kul att diskutera även om det brukar sväva iväg.
Ditt hus var väldigt tilltalande! Stort tummen upp för det du åstadkommit! Och snygg kamin och utsikt

Du kan ju alltid kasta ut en kollektorslang i sjön också om du vill ha lite extra frikyla när "klimatuppvärmningen" kommer framöver... (oooops, never feed the troolls.)