D
Jag tror golvreglarna vilar på en klack och att syllen bara är 15 cm.

Jag tänkte göra såhär:

Ovanifrån:

- Funderar på om jag verkligen behöver tre armeringsjärn i en plint som är 15x15 cm? Ska jag göra plinten större eller blir 15x15 bra? Pelaren är ju 9x9 cm.

En schematisk bild av en grundkonstruktion med golvreglar, syll, plint och pelare med dimensioner.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder


Från sidan:

- är det bra att böja in armeringsjärnet (tror klacken 5 cm är för lite för att fästa ett armeringsjärn). Jag vill ju att plinten ska vara säkrad mot att "trilla ut/bort från grunden.

Illustration av en grundkonstruktion med måttangivelser, golvregel, armeringsjärn och en pelare på berggrund.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder



Detalj infästning:

- jag tänker att jag lägger någon form av papp mellan infästningsjärnet och pelaren. Pelarens underkant hamnar i nivå med överkanten på golvreglarna. Jag får sen såga ut golvspånet runt pelaren.

Schematisk illustration av fundamentskonstruktion med pelare, syll, golvregel och två betonggjutningar.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
Jag skulle gjort plinten lite större, ~200x200. Dels för att du får lite ner betong på insidan av grundmuren samt att det blir lättare att borra i berget. I skarven mellan betong och berg bör du skydda järnen med exempelvis protectorbinda eller välja rostfria järn. Se till att du får ~40mm betong utanför järnen. Det räcker med 2 järn, d12mm, i plinten som du borrar ner i berget. Vill du ha fler behöver du inte borra fast dessa utan bara gjuter in dom i plinten. För att binda ihop plinten ned grundmuren skulle du kunna borra in C-byglar, cc200+1st, d=6mm, i muren som omsluter armeringsjärnen.
Skiss med olika typer av tekniska förband klassificerade i grupper baserat på deras konfiguration och form.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
D
Perfekt! Då gör jag den 20x20 och struntar i det vinklade järnet.

C-bygeln hänger jag inte riktigt med hur jag ska kunna borra in i grundmuren. Det ser ut att behöva vara en väldigt stor dimension på borren. Tror jag inte riktigt förstår hur den ska användas.

Person som håller i en C-bygel gjord av förvriden metallstång över en stålplatta med bultar.
Inloggade ser högupplösta bilder
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
 
C-bygeln kan du bocka som ett U, du ska inte göra någon ändkrok som gjorts på bilden. Krockarna på bilden jag bifogade symboliserar bara änden på järnet, inte en krok.
 
D
Perfekt!

Tycker du jag ska använda lite typ kemankare?

Tänker att om jag inte får till hålen exakt så att de kniper runt järnet så tappar c-bygeln sin effekt.
 
D
Sen undrar jag också om kg ska ha någon primer eller likande på grundmuren och berget innan jag gjuter?
 
D
Rostfri armeringsjärn mkt svårt att få tag på och väldigt dyrt.

Bindan (protectorbindan) förstår jag inte riktigt hur jag ska använda. Ska jag Linda in järnet vid övergången berg/betong? Tänker att järnet då bara kommer rosta längre ner. Eller ska jag Linda in hela järnet som är i berget. Då måste jag ju borra en grövre diameter på hålet.

Kan jag inte bara borra tex 20 mm och fylla med betong och sen trycka ner armeringsjärnet. Då omsluts ju järnet av 4mm. Betong.
 
D
D
Sitter på tåg just nu. Ska försöka titta på det i kväll om jag hinner.
 
D
Tack Justus!

Trevligt med tåg...när de går i tid vill säga :)
 
D
Jag har räknat såhär:

Öppning 6-7 m x 8.50 m = 60 m2
Takreglar cc 120 typ Huntington 6 st x 8,5 m x 6,2 kg = 316,2 kg
Isolering Paroc 220 mm stenull = 366 kg
innertak (enkelgips) som sitter på glespanel 552 kg
Råspont i yttertaket 22 mm = 627 kg
Takpapp 3 lager = (3,6 kg/m2) 648 kg
Glespanel som gipset ligger på uppskattat till 100 kg
Spik uppskattat till 100 kg
ytterpanel runt takfoten uppskattat till 100 kg

316
366
552
627
648
100
100
100
_____

2 809 kg

Om varje stämp från Hornbach klarar 1800 kg. borde jag kunna hålla upp taket med två stycken (2x1800=3600 kg).

Kör jag på fyra stycken så borde jag vara dubbelt så säker.
 
D
Jag kanske inte behöver tillägga att jag inte ska göra avväxlingen vid snöbelatning.

Snözon 2 = 200 kg/m2

60 m2

60x200 = 12 000 kg

Enligt min uträkning, komponent för komponent så väger den avgränsade delen (60 m2) av taket 2 800 kg, eller bara 46kg/m2. Kan ju konstatera att det tas en del höjd vid beräkningar för snölast.
 
Dels är det en fråga vad stämpen ska tåla, dels på vilka punkter de största lasterna uppträder. Jag skulle nog sätta en stämp under varje takbjälke och lägga en kraftigregel, gärna 45x220, ovanpå dem. Jag har för mig att limträbalken totalt inkl snö hade en utbredd last på ca 13 kN/m vilket blir 78 kN totalt vid en 6 m balk. Har du 6 stämpar blir det 13 kN/stämp dvs ca 1300 kg per stämp med snö. Jag antar att du inte ska göra jobbet med snö på taket? Med 6 Hornbach stämpar är du på den säkra sidan i alla väder. Jag minns inte längre vilka lasterna var utan snö, men jag tycker det är viktigare att stämpen står rätt även om det innebär en viss "överkapacitet". Sedan undrar jag, blir det inte billigare att hyra?
 
Jag har för mig att snölasten idag ska motsvara ett maxvärde under en femtioårsperiod. Men jag kan också konstatera att snölasterna har höjts avsevärt sedan BABS 1960 (dåvarande byggnorm) som en följd av inträffade olyckor. Anpassningen till lokala förutsättningar har också blivit bättre.
 
Vi vill skicka notiser för ämnen du bevakar och händelser som berör dig.